Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Tillsammans skapar de olika ekosystem som ger oss tjänster som till exempel rent vatten och pollinering. Visste du att minst var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter?
Tältstallet, Stockholms Ryttarstadium
Det finns mycket vi kan göra för att olika insekter ska trivas, trivs insekter så finns växter och finns insekter så trivs fåglar som äter insekter och trivs fåglar så…ja ni förstår. Vi kan underlätta för så många olika djur och växter att ha en miljö att leva i. I grunden handlar det om samma sak som för oss själva, någonstans att bo och någonting att äta.
Tältstallet i Stockholm gick för några år sedan med i nätverket Bin i stan. Där handlar det om att göra närområdet runt stallet till så bra livsmiljöer som möjligt.
7 steg att ta: – Plantera pollinerarvänliga växter – Lämna områden som får växa vilt – Klipp inte gräset så ofta – Ingen giftanvändning – Sätt upp insektshotell, hyr bikupa – Låt död ved ligga kvar – Ha bar mark för jordboende insekter
Mycket handlar om att låta bli att städa för mycket, bra eller hur? Sen är det bra att försöka se till att det finns blommande växter hela sommaren, salvia, lavendel mm sköter sig mycket självt. Här finns lite flera tips om hur du kan skapa en insektsträdgård.
Sommarbetet kan vara en härlig semester för både dig och din häst. Hästen får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få socialt umgänge med andra hästar. Tillsammans med andra betande djur är hästen en viktig del i att hålla våra landskap öppna.
Foto: Jenny Blomberg
Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar försvinner i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. Sedan 1850 har naturbetesmarken i Sverige minskat från två miljoner hektar till ca 450 000 ha.
Många blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap och hotas därför när markerna växer igen. Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden skapar ekosystem som ger oss tjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör äppelblommor till äpplen. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter som bin?
En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald och är hem för många arter.
Bra för hästen
Foto Sara Öström Linde
Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Hästar klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Det gör att öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar. Andra saker som är bra med hästens bete är att de föredrar gräs framför örter såsom blommor och att många dyngbaggar trivs i hästens gödsel.
Att själva betet i naturbetesmarker ibland är lite magrare passar många hästar, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint på sommarbete i en naturbetesmark. Till exempel Tunarps Säteri som har ridskole- och ridlägerverksamhet med både hästar och ponnyer låter hästarna gå dygnet runt på bland annat naturbete under sommaren. Tänk på att även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till naturvården och den biologiska mångfalden.
Hur kan jag ge min häst möjlighet till naturbetesmark?
Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta i första hand lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark du kan hyra eller har tips på markägare du kan kontakta. De kan även dela med sig av värdefull information och kunskap.
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ
Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden.
Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
Hästarna får inte gnaga bark på träden.
Tillgång till olika hagar gör så att det är lätt att flytta på hästarna. En tumregel är att naturbetesmark bara lämpar sig för sommarbete och aldrig som rastfålla eller vinterhage.
Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att, bara avmaska hästen vid behov och före betet.
På Hästsveriges hemsida kan du läsa om andra saker som är viktigt att tänka på när hästen ska gå på betet.
Innan sommaren skickade vi ut en enkät till några organisationer kopplade till hästsporten om klimatfrågan och resor till olika hästsporttävlingar. GCT med sina 16 tävlingar årligen världen över har inte svarat, FEI har mål till 2030 att halvera utsläppen från 2020 och SvRF har projekt på hemmaplan. Räcker det för att hästsporten ska upplevas ta sitt ansvar och samtidigt vara framgångsrika? När en hästs flygresa Amsterdam – Miami motsvarar mer än en svensks årliga utsläpp känner inte vi stolthet när vi hör att toppryttare har spenderat vintern i USA, gör du?
I slutet på bloggen finns fullständiga svar redovisade.
Varför vi frågar…
I en debattartikel i DN 19e augusti 2022 skriver ett antal klimat- och miljöorganisationer bland annat följande:
”I våras dog uttorkade fåglar av hettan i Indien. Nu i sommar har hundratals fågelungar dött i Italien och Spanien på grund av överhettning. Över 100 miljoner människor i USA har inte kunnat gå ut på grund av den extrema värmen under sommaren. Södra Europa har drabbats av återkommande extrema värmeböljor denna sommar med skördebortfall, hälsoproblem och omfattande skogsbränder. De höga temperaturerna leder också till uteblivna skördar världen över. FN varnar för att omfattande svält hotar.”
”Det behövs en grundläggande omställning av hela transportsektorn. Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte. En betydande del av särskilt den stadsnära persontrafiken behöver med olika styrmedel föras över från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Omfattande och tidiga satsningar krävs för järnvägsnätet inklusive stambanorna. Flyget måste minska kraftigt eftersom omställningen till el och hållbara drivmedel inte kommer att ske tillräckligt snabbt. Därutöver måste flyget ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.”
Hästbuss
Våra frågor:
Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges mål och de globala målen för klimatet?
(Transporter står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Sverige har en vision om att vara fossiloberoende till 2030 och till 2050 ska vi ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp, det vill säga Sverige ska se till att det tas upp mer koldioxid än vad som släpps ut.)
2. Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?
(The carbon law. Forskare säger att vi för att nå målet med max 1,5 graders uppvärmning, behöver halvera koldioxidutsläppen varje årtionde (start 2020) samtidigt som lika som en lika ambitiös, exponentiell utrullning av förnybar energi krävs.)
3. Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
4. Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
5. Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten.
6. Övriga kommentarer.
En hästs flygresa till Miami, enkel väg, ger lika mycket koldioxidutsläpp som en normalsvensk belastar klimatet med under ett helt år. (Stefan Wirsenius, docent på avdelningen »Fysisk resursteori« vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hippson nr 1 2020.)
Jämförelser – koldioxidutsläpp En genomsnittlig svensk konsumerar 10 000 kilo CO2e/år (lika mycket som att flyga en häst enkel väg till Miami). En familj på fyra personer som åker på semester till Thailand (tur och retur) tillför 10 000 kilo CO2e. Utsläppet för en häst med flyg till USA kan värma en normalvilla i Sverige i drygt 48 år.
Exempel 1: Tävling i USA Ryttare, flyg Kastrup – Miami: 1 277,9 kg CO2e Hästskötare, flyg Amsterdam – Miami: 1 212,5 kg CO2e Häst och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Amsterdam (84 mil): 739 kg CO2e Häst, flyg Amsterdam – Miami: 9 435 kg CO2e (räknat på en Boeing 747-400 med max antal hästar, 75 stycken) Totalt: 12 664,4 kg CO2e
Exempel 2: Tävling i Europa Ryttare, flyg Kastrup – Stuttgart: 130 kg CO2e Hästar och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Stuttgart (100 mil): 880 kg CO2e Totalt: 1 010 kg CO2e
Vad fick vi för svar?
Ja för det första saknar vi helt kommentarer från Global Champions Tour som varje år har 16 olika tävlingsplatser världen över.
Alla organisationer som svarat, FEI, Svensk Ridsport och Svensk Travsport skriver att de ser att hållbarhetsfrågan är viktig för hästsportens framtid och att det är viktigt för samhällets och allmänhetens förtroende.
FEI
“The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.
The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.
Transparency in communications is key so that the general public are aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.“
FEI har en Sustainability Handbook för arrangörer och har ett mål i linje med carbon law till 2030:
“The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.”
Ridsportförbundet
SvRF har Miljöchecken för att guida mindre tävlingar i miljöfrågor. Ridsportförbundet jobbar även med transporter på hemmaplan. De har övergripande tre olika fokusområden för hållbarhetsarbetet där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar de för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Ett exempel är ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet
”Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.”
”Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022”
Svensk Travsport
Svensk Travsport hänvisar till sitt nyligen påbörjade hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).
Fokus är på fyra grundpelare varav en är Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering– och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige. Handlingsplaner finns framtagna och är under implementation.
Vad vitycker saknas?
Det vi ser är ett uppvaknande och en god start hos de som svarat men att man ännu inte på riktigt tagit tag i frågan som lyfts i debattartikeln ovan: ”Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte.”
Vart finns planerna för att hästsporten ska kunna ha relevanta tävlingar utan att generera så mycket fossila utsläpp inte minst från flygresor? En radikal minskning krävs till 2030 om drygt sju år. Vart ska tävlingarna hållas? Hur ska upplägget se ut?
Svåra frågor som kräver sin strategi för att sporten ska kunna fortsätta att hålla huvudet högt i samhället.
Än så länge verkar FEI, trots hög målsättning, endast använda klimatkompensation som lösning på att få ner utsläppen från transporterna av hästar och ryttare, vilket SvRF hänvisar till ovan. Kompensation kan vara ett komplement under den tid vi ställer om men ersätter tyvärr inte den kraftiga minskning i koldioxidutsläpp som krävs.
————————————————————————————————————————-
Fullständiga svar:
FEI Responses to survey on climate, equestrian sport and transportation
What goals and targets does the FEI have to ensure that your part of equestrian sport will contribute to the world achieving the global goals for climate? Do they follow carbon law?
The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.
The handbook provides a basic framework for Event Organisers to implement sustainability initiatives that help reduce the negative environmental impact of their Events and create a positive social and economic legacy. The primary focus is on emissions measurements and the Handbook has been updated to include an annex for self-evaluation, so that each Organiser can measure and report on the impact of each of the sustainability initiatives they implement during an event.
The FEI has put in place a series of initiatives to make its headquarter operations more environmentally sustainable, including:
An optimised waste management and recycling system which encourages increased separation and the avoidance of certain waste types by eliminating their sources. Disposable cutlery has been completely eliminated from the HQ’s day-to-day operations.
The operation of dishwashers after office hours to minimise water consumption.
The installation of video conferencing facilities in three of the FEI HQ conference rooms to reduce the frequency of large in-person meetings.
Currently, the FEI is looking into ways to make its employees’ business travel and daily commutes more sustainable and cost effective.
How do you see that the structure, planning of events and competitions will be impacted by your climate action plans?
With sustainability a priority for the FEI, a greater number of Event Organisers are now also “thinking sustainable” in the early stages of their planning. One of the most recent examples of this in action is the Organising Committee of the ECCO FEI World Championships in Herning (DEN).
The Organisers appointed sustainability professionals to work alongside the Sport teams in the development of the Event, which led to a number of key changes in their working methods:
The Organising Committee’s sustainability ambitions were clearly laid out in a letter of intent sent to suppliers, and this created the foundation for their overall collaboration with MCH Messecenter Herning, the complex where the World Championships were held. The waste management solution created for the delivery of the equestrian events, will now be a permanent feature of MCH’s facilities and is being offered to companies across Denmark.
The Organisers opted to rent or borrow instead of buying new, and whenever possible to ensure that products and materials purchased for the event can be reused. Procurement decisions were also made on the basis of carbon emission calculations in the early stages of planning.
The creation of onsite housing for the 900 volunteers who worked in the different areas of the Event operations. The Organisers used an existing building to create accommodation for these volunteers onsite, and created a dedicated camping ground for volunteers to reduce travel times and carbon emissions during the Event.
Sustainable thinking also encouraged the development of a number of key environmental initiatives:
To help offset carbon emissions, the Organisers invited the 50 participating National Federations to support a windfarm project chosen by the Organising Committee and its partner First Climate. The FEI also contributed to the plan by fully offsetting the FEI Delegation’s carbon emissions.
The planting of a forest of 60,000 trees on the outskirts of the city to help capture and store approximately 12,000 tons of CO2 over the next century.
Do you support national equivalents to FEI to set targets to prepare for its part in reaching the Paris agreement? If so, how?
The FEI is currently considering national equivalents in its long term strategy for environmental sustainability.
In what way do you see that the equestrian sports carbon emissions influences, or might influence, the view of the sport in society?
The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.
The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.
Transparency in communications is key so that the general publicare aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.
SvRF
Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?
Svenska Ridsportförbundet har arbetat med hållbarhet en längre tid, men intensifierade under 2021 satsningarna och lanserade då bland annat en ny hållbarhetsstrategi där målet är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025. Vår hållbarhetsstrategi utgår ifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling där vi idag fokuserar på följande mål: 3 (god hälsa och välbefinnande), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet), 13 (bekämpa klimatförändringar), 14 (hav och marina resurser), 15 (ekosystem och biologisk mångfald). Dessa har sedan omvandlats till tre olika fokusområden, där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar vi för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Vi har nyligen släppt en allra första rapport om vårt hållbarhetsarbete där ni kan läsa mer om detta arbete: hallbar-ridsport-2021.pdf
Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och hållbarhet är en viktig del av Svenska Ridsportförbundets övergripande strategi. En hållbar planet är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna njuta av vår fantastiska sport.
Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut?
Det övergripande hållbarhetsrelaterade mål vi har idag är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025 och sen tas delmål och handlingsplaner fram för respektive projekt där det är relevant. För att nämna ett exempel så arbetar vi med ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet
Följer de carbon law?
För att kunna svara på denna fråga på ett bra sätt krävs konkreta, tydliga och tillförlitliga beräkningar på hela Svenska Ridsportförbundets koldioxidutsläpp, inklusive utsläpp kopplade till våra 850 medlemsföreningar. Idag är vi långt ifrån att ha den typen av statistik på plats.
Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.
Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022
När det gäller nationella tävlingar så arbetar Svenska Ridsportförbundet aktivt för att inspirera landets tävlingsarrangörer att minska miljöpåverkan i samband med tävling och skapa en ökad miljömedvetenhet bland tävlande och åskådare. Under 2021 lanserade vi tillsammans med Lövsta Future Challenge en miljömärkning för tävlingsarrangörer kallad MiljöChecken. Vi har även en dialog med såväl Gothenburg Horse Show som Sweden International Horse Show om hållbarhetsfrågor, så det finns absolut en ökad medvetenhet i branschen för dessa frågor.
När det gäller Gothenburg Horse Show har arrangören gått ut med att man under våren 2022 gjort en omfattande datainsamling för att kartlägga och mäta de koldioxidutsläpp som Gothenburg Horse Show står för. Ett initiativ vi ser mycket positivt på.
Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
Här hänvisar vi till FEI.
Vi vill också passa på att nämna att det europeiska ridsportförbundet EEF under våren lanserat en arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor där Svenska Ridsportförbundet är representerat. Läs mer här: EEF Launch Sustainability Working Group (euroequestrian.eu)
Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?
Tillsammans med hästvälfärd så ser vi hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid. De är båda en viktig del i vår ”social license to operate” och därför också viktiga delar av Svenska Ridsportförbundets strategi.
Övriga kommentarer.
Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och är glada över att ni vill lyfta dessa viktiga frågor. Jämfört med många andra idrotter har ridsporten kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, och jämfört med många andra länders ridsportförbund har Svenska Ridsportförbundet också kommit långt. Men ridsporten har fortfarande en lång väg att gå när det gäller hållbarhet och det finns flera stora utmaningar att ta sig an. Samtidigt så samlar ridsporten många engagerande människor, vilket skapar en enorm kraft i förändringsarbetet och vi ser fram emot en spännande tid med nytänk och innovation. Tillsammans kan vi göra skillnad, och vi ser samarbeten som en viktig del i hållbarhetsarbetet.
Svensk Travsport
Svensk Travsport har nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).
Fokus är på de fyra grundpelarna, se nedan – och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige:
Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering.
Sociala och personalrelaterade frågor.
Respekt för mänskliga rättigheter
Motverkande av korruption.
Handlingsplaner finns framtagna inom dessa områden med relevans för den svenska travsporten, och är under implementation. Under 2022 följer vi upp utvecklingen av dessa områden, för att kunna målsätta dem framåt.
I tillägg till eget hållbarhetsarbete, har Svensk Travsport även samarbete med övriga organisationer inom hästnäringen, bland annat i HNS Miljö- & Klimatkommitté, för frågor som är gemensamma för hela hästnäringen.
1. Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?
a. SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
2. Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?
a. SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
3. Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
4. Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
5. Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
6. Övriga kommentarer.
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
Som en artikel i Tidningen ridsport visar på har det hänt mycket när det gäller hästfoder de senaste 50 åren. Vad är det som är viktigt att tänka på idag?
Vi har ställt några frågor till Malin Connysson som är universitetslärare på Sveriges lantbruksuniversitet. Hon jobbar som lärare och forskningsansvarig på Riksanläggningen Wången. Hon är disputerad husdjursagronom och har haft ett brinnande intresse för trav och travhästar sedan hon var tonåring. Det gör att hon har intresserat sig för hur vi påverkar hästen med hästhållning och utfodring.
Vilka är de frågor du tycker är viktigast för oss att tänka på, när det gäller foder, nu när uppstallningen inför vintern står för dörren?
Säkerställ att du har en foderanalys på hästens grovfoder.
Gör en foderstat för din häst till exempel hos HästSverige
Försök att få till så lång ättid och födosökstid som möjligt, utifrån dina och hästens förutsättningar.
Bara för att vara tydliga när du har extra fokus på travhästar, travhästar och ridhästar är det någon skillnad i de frågor vi pratar om nu?
Nej, det som skiljer en vuxen hästs foderbehov åt är delvis hästtypen, om den klassas som lätt-, normal- eller svårfödd och framförallt hur hårt arbete som hästen utför. Handen på hjärtat så går de flesta av våra privata hästar bara i lätt arbete, även om vi har andra ambitioner.
Hur mycket energi som går åt är tätt kopplat till hur hög puls hästen kommer upp i, se olika grupper av arbete i tabellen nedan. När det gäller dressyrträning, som inte är omnämnt, så har man sett att även på svår teknisk nivå så kommer de sällan upp i så hög puls som motsvarar hårt arbete av just dressyrträningen. (När vi pratar hästfoder betyder energi ungefär detsamma som kalorier för oss människor.)
Arbete
Exempel på aktivitet
Ungefärligt energibehov (% av underhållsbehovet)
Lätt
Fritidsridning
25
Medel
Ridskoleverksamhet, en del fritidsridning
50
Hårt
Låg- och medelnivå fälttävlan, viss trav- och galoppträning, svårare klasser hoppning
75
Mycket hårt
Trav- och galoppträning (varmblod och fullblod), elitnivå fälttävlan, tävling distansritt
100-120
källa: Utfodringsrekommendationer för häst 2013, rapport 289.
Varför en foderstat?
Precis som för oss människor handlar vårt hull, mängden fett, framförallt av hur mycket energi vi stoppar i oss i maten och hur mycket vi gör av med i träning. En viss mängd energi behövs bara för att kroppen ska fungera, underhållsbehovet, sen tillkommer behov för träning.
Om hästen får tillräckligt med energi kan vi alltså se på hullet (mängden fett). Vill du fodra mer så får du träna mycket mer. Ett exempel, 30 min skritt förbränner ca 1,5 MJ energi vilket motsvarar energin i knappt 2 dl havre.
Det som gör det riktigt viktigt att göra en foderstat är för att säkerställa att hästen får rätt mängd med protein och mineraler, särskilt kalcium och fosfor. Något som vi inte kan se på hästen med blotta ögat.
Som tur är finns ett gratis foderstatsprogram tillgängligt hos HästSverige som hjälper dig att få koll.
Du behöver ha en foderanalys, näringsinnehåll på mineraler och eventuellt kraftfoder samt en bedömd vikt på hästen liksom en hullbedömning. Information om hur du bedömer din häst finns också på HästSveriges hemsida. Man kan få en idé om hästens vikt från rasstandarder om man tycker att beräkningarna för att räkna ut hästens vikt är för svåra, några exempel finns här.
Det kan vara lite klurigt första gången men det är värt det då du får veta om hästen får i sig det den behöver för att må bra och kunna prestera.
Ättid och födosökstid, vad är det?
Hästen är gjord för att småäta mest hela tiden och man har sett att i det vilda innebär det att de går och letar ätbart i 14-18 timmar per dygn beroende på hur länge de får leta för att hitta något. Detta sökande är födosökstiden som de är DNA-programmerade att göra. Det här är ju en utmaning för oss att tillgodose när hästarna är uppstallade, vi får göra vad vi kan för att tillgodose hästens hälsa och minimera risken för beteendestörningar.
Vad vintern kan erbjuda…
Vad kan vi då göra?
Ättid, några saker vi vet är att det rent kroppsligt innebär att en häst behöver få i sig minst 1,5 kg grovfoder i torrsubstans (ts) per 100 kg häst för att ”magen” ska fungera. (Det synliggörs i foderstatsprogrammet). Hästen ska inte vara utan grovfoder längre än 3-4 timmar för att mikroorganismerna i grovtarmen ska må bra, inte svälta. Magsyran produceras hela tiden hos en häst så hästen ska helst inte motioneras på tom mage (då skvätter magsyran runt och kan fräta) utan ge lite grovfoder/strå ca 30 min före om den inte kommer direkt från bete.
Sysselsättningen, födosökstiden som är särskilt viktig för huvudets skull (hästens beteendebehov) är en större utmaning. En häst äter upp ett kg hö på ca 20-40 min så hur gör vi med resten av ät- och födosökstiden? På sommaren finns kanske lite gräs i hagen att pyssla med, kanske kan hästen få lite extra halm i boxen? Om det finns skogsbete i hagen där de kan pilla med grenar och rötter så ger det sysselsättning.
Tips för lättfödda hästar och ponnyer.
Det är ju en större utmaning att ge lättfödda hästar så mycket grovfoder så de har sysselsättning utan att de blir feta, vilket riskerar följdsjukdomar. Ett par tips:
Se till att ha ett bra hö som innehåller tillräckligt med protein, så att du inte behöver ta bort grovfoder för att ge protein via kraftfodret. Om proteinnivån i grovfodret är hög går det att ”späda ut” med halm.
Gör allt du kan för att inte låta din häst bli fet, då bantning innebär begränsat foderintag, även grovfodret drabbas. Det är visserligen naturligt för en vild häst att vara som fetast i september och sedan ”svälta sig” mager till februari/mars men det fungerar inte så bra med vår hästhållning. Vare sig för att kunna hålla hästen igång som ridhäst eller för att säkra hästvälfärden, bättre då att begränsa betestiden eller betesytan.
Du kan hullbedöma din häst med hjälp av Hennekes skala, här finns tips. Något som är värt att tänka på om du försöker få din häst att gå ner i vikt är att hålla koll på flera mätpunkter och kolla alla i en tabell, lista. Har hästen till exempel fått en fettnacke så kan den vara svår att bli av med även om den gått ner på alla andra ställen, revben, svansrot mm så se till helheten.
Vad kan en stallägare för säg ett inackorderings stall göra för att underlätta?
Om du driver ett stall med egna hästar eller hästar av en viss typ så kan det vara lättare att köpa in ett grovfoder med passande energi och proteininnehåll för maximal ättid. Men om du driver ett inackorderingsstall kan hästarna variera mycket i typ och även vilka som är uppstallade under året vilket gör det svårare.
Några tips till stallägaren är:
Gör några foderstater för några typer av hästar för att uppskatta behovet.
Köp in foderhalm som komplement framförallt för att underlätta för ponnyer och lättfödda hästar att få upp sin ättid utan att bli feta.
Behövs extra tillskott av vitaminer och mineraler?
För en häst i lätt- till medelhård träning så kan man känna sig lugn med att både behovet av makro- och mikromineraler tillgodoses om man gjort en foderstat och där sett till att den får tillräckligt med grovfoder samt tillgodosett behovet av mineraler och selen genom ett mineralfoder.
När det gäller vitaminer så kan man komplettera med ADE under vintermånaderna då innehållet i foder varierar och solen inte når huden under alla täcken. Oftast finns dessa vitaminer tillsatt i mineralfodret.
Alla andra pyttsar och tillskott då? Några ord på vägen…Värt att tänka på är att något som klassas som ett fodertillskott enligt lagen inte behöver ha någon bevisad effekt och inte får ha medicinska påståenden. Det finns väldigt få studier gjorda på de flesta tillskott och även få tillskott där det påvisats effekt. Dessutom finns nästan inga tillskott där man tittat på vilka negativa effekter en eventuell överutfodring kan innebära. Djurägarna har också ett etiskt ansvar att inte ”förgifta” sina hästar.
Något särskilt du vill skicka med inför hösten 2022?
In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.
The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).
What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?
Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.
The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.
Hans Voorjaarsgras eten
The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.
In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.
Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.
Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.
Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;
a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.
Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.
Any message for the Swedish Equestrian community?
Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.
When will we know the results?
The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!
Bio, Gülsah Kaya – Karasu
She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.
With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.
She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.
Van Hall Larenstein University of Applied Sciences
VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.
VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.
In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.
