Vi började vår serie
nära stallet nu tar vi klivet vidare ut i stallets närmaste omgivning,
stallnära hagar och ridbanor, paddockar. Principen är densamma, vi behöver
möjliggöra mat och boplatser för våra insekter och då behövs blommor hela
säsongen.
Det som är bra är att vi vill skapa en naturlig miljö – så det handlar mer om rätt saker på rätt plats än underhåll. Inte trädgårdsarbete utan mer tänka till om vilka växter och trädstubbar som finns på plats. Generellt sett har våra stall och marker bra förutsättningar för biologisk mångfald. Det beror på att det är bra med variation vilket ger olika livsmiljöer och det har vi ofta i stallområdet. Det som kan ställa till det är om området med ridhus, ridbanor och stallnära hagar har för lite lämplig växtlighet.
Foto: Pixaby, HOerwin56
De minsta insekterna kan inte ta sig längre än 50 meter medan en humla kan flyga en kilometer för att hitta nästa buske. Det här innebär att det behöver finnas sammanhängande buskage, träd eller ängar så det inte tar stopp (stor ridbana, stall, ridhus) så att de inte kan ta sig över till nästa blommande plats. En insektskorridor eller pollinerarkorridor kan man säga är just sammanhängande blommande ytor.
Mat – blommor
Alla insekter behöver blommande växter hela säsongen. Vi kan säkra att det finns blommor från tidig vår till sensommar med hjälp av lövträd, buskar och ängsblommor.
Blommande ängar, även maskrosor är bra, så klipp inte gräsytorna för tidigt, låt det blomma först. Här finns tips om hur man anlägger en äng (behöver inte vara stor) med rätt fröer.
Träd och buskar, en blommande sälg, lind eller fruktträd är viktiga liksom olika buskar som nypon, slånbär och hagtorn. För att skydda träden och buskarna, eller hästarna om hagen är mindre och de går in bland taggarna, så kan dessa vara placerade mellan era hagar och paddockar eller så stängslas området in. Ta gärna naturligt förekommande träd och buskar här kan ni få tips.
Säkerställ så att inget av det ni planterar är giftigt för hästar, titta på Hästsverigeshemsida och SVAsom tar upp cirka 100 olämpliga växter i beten och vallar. Där finns också information om åtgärder.
Bostad – i marken eller i ett dött träd
I marken, tja generellt vill även insekterna ha skydd från nordanvinden och bli uppvärmda av solen i mer söderläge. Om du har en sandig plats i soligt läge, se till att några buskar eller något annat ger skydd för vinden så kan det bli en bra boplats för de som vill bo i marken. Sand från en sandlåda brukar vara av rätt sort.
Insekter gillar död ved. Här hittar du lite tips om vad du kan göra om du har ett träd som dött eller om du har behövt fälla trädet. Om trädet inte kan ligga kvar så kan du göra en högstubbe. Eller varför inte en Mulmholk (bara ordet)! Här finns massa bra tips och information, både på blommor och boendemiljöer, i Receptsamlingen för biologisk mångfald från Länsstyrelsen i Västmanland.
Du kan också ta en gren, eller stubbe och borra hål i olika storlekar och sätta fast på en södervägg så har du skapat en insektsholk eller insektshotell.
Man kan alltid börja i liten skala, se över vart ni har blommande buskar och träd idag samt potentiella boplatser och fundera på om det är något ni kan göra för att binda ihop ett par områden med varandra. Sätta en buske eller så lite ängsblommor. Och ta ett steg till nästa år, som bonus får ju även vi en härlig miljö att vara i. Det kan också vara värt att be om lite tips och råd från kommunen som ofta har en anställd kommunekolog eller från Länsstyrelsen.
Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Tillsammans skapar de olika ekosystem som ger oss tjänster som till exempel rent vatten och pollinering. Visste du att minst var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter?
Tältstallet, Stockholms Ryttarstadium
Det finns mycket vi kan göra för att olika insekter ska trivas, trivs insekter så finns växter och finns insekter så trivs fåglar som äter insekter och trivs fåglar så…ja ni förstår. Vi kan underlätta för så många olika djur och växter att ha en miljö att leva i. I grunden handlar det om samma sak som för oss själva, någonstans att bo och någonting att äta.
Tältstallet i Stockholm gick för några år sedan med i nätverket Bin i stan. Där handlar det om att göra närområdet runt stallet till så bra livsmiljöer som möjligt.
7 steg att ta: – Plantera pollinerarvänliga växter – Lämna områden som får växa vilt – Klipp inte gräset så ofta – Ingen giftanvändning – Sätt upp insektshotell, hyr bikupa – Låt död ved ligga kvar – Ha bar mark för jordboende insekter
Mycket handlar om att låta bli att städa för mycket, bra eller hur? Sen är det bra att försöka se till att det finns blommande växter hela sommaren, salvia, lavendel mm sköter sig mycket självt. Här finns lite flera tips om hur du kan skapa en insektsträdgård.
Sommarbetet kan vara en härlig semester för både dig och din häst. Hästen får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få socialt umgänge med andra hästar. Tillsammans med andra betande djur är hästen en viktig del i att hålla våra landskap öppna.
Foto: Jenny Blomberg
Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar försvinner i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. Sedan 1850 har naturbetesmarken i Sverige minskat från två miljoner hektar till ca 450 000 ha.
Många blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap och hotas därför när markerna växer igen. Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden skapar ekosystem som ger oss tjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör äppelblommor till äpplen. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter som bin?
En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald och är hem för många arter.
Bra för hästen
Foto Sara Öström Linde
Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Hästar klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Det gör att öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar. Andra saker som är bra med hästens bete är att de föredrar gräs framför örter såsom blommor och att många dyngbaggar trivs i hästens gödsel.
Att själva betet i naturbetesmarker ibland är lite magrare passar många hästar, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint på sommarbete i en naturbetesmark. Till exempel Tunarps Säteri som har ridskole- och ridlägerverksamhet med både hästar och ponnyer låter hästarna gå dygnet runt på bland annat naturbete under sommaren. Tänk på att även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till naturvården och den biologiska mångfalden.
Hur kan jag ge min häst möjlighet till naturbetesmark?
Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta i första hand lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark du kan hyra eller har tips på markägare du kan kontakta. De kan även dela med sig av värdefull information och kunskap.
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ
Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden.
Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
Hästarna får inte gnaga bark på träden.
Tillgång till olika hagar gör så att det är lätt att flytta på hästarna. En tumregel är att naturbetesmark bara lämpar sig för sommarbete och aldrig som rastfålla eller vinterhage.
Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att, bara avmaska hästen vid behov och före betet.
På Hästsveriges hemsida kan du läsa om andra saker som är viktigt att tänka på när hästen ska gå på betet.
In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.
The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).
What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?
Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.
The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.
Hans Voorjaarsgras eten
The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.
In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.
Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.
Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.
Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;
a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.
Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.
Any message for the Swedish Equestrian community?
Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.
When will we know the results?
The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!
Bio, Gülsah Kaya – Karasu
She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.
With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.
She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.
Van Hall Larenstein University of Applied Sciences
VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.
VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.
In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.
I vår tredje del i vårens serie om biologisk mångfald, tidigare har vi skrivit om sommarbetet, har vi tittat på stallplanen, stallområdet och nu har vi kommit till hur vi kan påverka genom odlingen av grovfoder, hö eller hösilage. Till vår hjälp har vi en gästbloggare Jan Wärnbäck. Jan är biolog och statsvetare arbetade tidigare på Världsnaturfonden WWF med jordbruk- och naturvårdsfrågor. Han har varit med och tagit fram ett antal rapporterom naturbetesmarker men också vikten av förändringar för att öka åkerlandskapets mångfald. Idag arbetar Jan på Sida.
Ängshumla Foto Jan Wärnbäck
Sommar
och gräsklipparna brummar, de tidiga blommorna har blommat över och nu tar alla
de andra vid – vitklöver, blåklint och kanske de mindre roliga men ack så
nyttiga tistlarna. Alla dessa arter och många fler ger mängder av insekter mat,
som i sin tur blir mat åt andra djur. Men i det jordbrukslandskap som vi skapat
sedan 1950-talet så har det blivit mindre och mindre plats över för de arter
som inte är de som vi människor odlar.
Användningen
av växtskyddsmedel har ökat och i och med det så har också de flesta blommande ”ogräsen”
fått ge vika för ett allt mer ensidigt landskap dominerad av spannmål. De
kantzoner, det vill säga områden mellan åkrar och till exempel diken,
flyttblock (stora stenar från istiden) eller körvägar, som finns kvar är
kraftigt påverkade av all den gödsel (mineral- och stallgödsel) som används och
domineras därför av ett fåtal arter gräs så som kvickrot. Allt detta har
inneburit att flera av odlingslandskapets fågel- och insektsarter under en lång
tid minskat.
Som redogjorts för i tidigare blogginlägg så finns mycket man som hästägare kan göra själv för att bidra till att gynna biologisk mångfald och pollinerare – både i sin närmiljö och vad gäller val av sommarbete.
Men
möjligheterna stannar inte bara där. Förra årets torka gjorde nog många
medvetna om att man som hästägare faktiskt påverkas av men också påverkar det
omgivande landskapet. De allra flesta hästägare köper in sitt grovfoder från en
lantbrukare och detta foder odlas någonstans, ofta inte alltför långt bort från
stallet. Hur odling och skörd av detta foder sker kan variera betydligt och
detta har en påverkan på växter och djur och den biologiska mångfalden.
Foto Jan Wärnbäck
Vad som växer på åkern är viktigt. Enbart gräs, som vi odlar eftersom det är det som hästarna är ”gjorda för” att äta, ger inte mycket mat för pollinerande insekter men väl så bra skydd till bland annat de fåglar som lägger sitt bo på marken som till exempel sånglärka. Men att så in blomblandningar i vallen kan vara komplicerat och dyrt. En enklare åtgärd är att till exempel så en remsa med blommande växter utmed åkerkanten. På det sättet skapas en variation i landskapet vilket ökar mångfalden.
En
stor skillnad mellan grovfoder som tas för häst jämfört med mjölkkor är
tidpunkten för vallskörden. Generellt kan sägas att det foder som tas för
mjölkkor slås första gången redan i slutet av maj och är något av en katastrof
för fågelungar likväl som rådjurskid och harpaltar. Ungarna har inte mycket
chans när de snabba slåttermaskinerna kommer. Foder för häst behöver normal
sett inte ha så höga proteinhalter och kan därför tas senare ofta runt
midsommar. Vid det laget har många ungar redan blivit så pass rörliga att de
kan ta sig undan när maskinerna kommer.
Bifodergröda, foto Jan Wärnbäck
Så en uppmaning är att prata med din leverantör av grovfoder. Det kan vara bra att prata om det nu inför nästa säsong då det ju behövs tid för att till exempel så blommande remsor, kantzoner, till nästa år. Finns det möjligheter att hen kan tänka sig att så en blommande remsa i anslutning till sin vall eller någon annan åker intill? Det kan vara möjligt att delta i projektet Blommor för bin, vilket du även kan stödja som privatperson.
Fungerar det att ta gräset lite senare utifrån önskemål om både näringsinnehåll och med tanke på en minskad påverkan på häckande fåglar och djurungar? Det kostar inte att fråga och jag tror att tiden är mogen att ta hållbarhetsarbetet inom hästnäringen bortanför gården och ut i det landskap som hästen är en del av.
