New research, “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.

Gülsah Kaya – Karasu “I want to help horse owners understand how nutrition plays a vital role in the health and well-being of their horses.” (read more about her background at the end of the blog.)

The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).

The title of your research is ”Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?

Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.

The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.

Hans Voorjaarsgras eten

The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.

In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.

Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.

Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.

Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;

  • a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
  • Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.

Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.

Any message for the Swedish Equestrian community?

Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.

When will we know the results?

The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!

Bio, Gülsah Kaya – Karasu

She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of ​​interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.

With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.

She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.

Van Hall Larenstein University of Applied Sciences

VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.

VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.

In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.  

Varje skit räknas

-ett initiativ för att minska övergödningen i sjöar och hav.

Sverige har ca 350 000 hästar som varje år producerar 3 miljoner ton hästbajs och hästkiss. Hästarnas avtryck är 20% av totala mängden stallgödsel från jordbruksdjur. Ett betydande bidrag till den påverkan på övergödningen som jordbruket har i Sverige.

Nu lanseras en nytt initiativ för öka kunskapen om hur vi kan minska detta. På hemsidan www.varjeskitraknas.nu kan du hittar inspiration, kunskap och tips om hur ni kan arbeta mer systematiskt med frågan i ditt stall. Det är organisationen RaceFor the Baltic tillsammans med LRF Häst och HNS står bakom initiativet. HEJJA tycker vi!

Julmyra Horse Center får pris och uppmanar till handling

Julmyra Horse Center vinner Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2020 för sitt arbete med att minska näringsläckaget, särskilt fosforläckage, från hagar och gödselhantering.

Julmyra Horse Center

Så påverkar våra hästar övergödningen i Sverige  

Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar.  Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.  

Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?  

Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.  

Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.    

“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horse Center, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.” 

Julmyra Horse Center, ett gott exempel att lära ifrån 

Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra Horse Cnter är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.  

I samarbetet mellan Julmyra Horse Center och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.   

Tack vare Julmyra Horse Centers långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra Horse Center arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden. 

  1. Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg. 

Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra Horse Center ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det.  Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp. 

2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen. 

Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter.  Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).  

Skyddsavstånd till bäck.

Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna. 

Fosfordamm

3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.  

På Julmyra Horse Center har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering.  Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.  

Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra Horse Center undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning. 

4. Dela med sig av sin kunskap 

Som en del i Julmyra Horse Centers projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra Horse Center tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra Horse Center genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra Horse Center gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.  

FAKTARUTA JULMYRA HORSE CENTER år 2020
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40  personer arbetar på Julmyra Horse Center, 5 personer anställda på JHC.   
Över 200 hästar finns på Julmyra Horse Center idag, vision om 500  hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt  bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för  unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga  varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning  på 35 m  

Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder? 

  • Minskar spridningen av inälvsparasiter. 
  • Ger mindre leriga hagar för hästen och dig. 
  • Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
  • Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.

Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall? 

En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning.  Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra Horse Centeroch Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.  

Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.  

Var finns då rådgivning och stöd att få?  

Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.  

Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster.  Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.

Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.  

På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar. 

Kvalitetsmärkt hästverksamhet?

LRF Häst, Hästnäringens Naionella Stiftelse (HNS ) och Hästnäringens yrkesnämnd har tagit fram standarden, och äger den, för Kvalitetsmärkt hästverksamhet. Syftet är att ge hästverksamheter, med hästhållning, stöd till att följa regelverk, kunna använda det i sin marknadsföring och få en god grund för att utveckla verksamheten vidare.

Standarden började användas i våras och vi har ännu inte sett så mycket publik information om vad den egentligen handlar om. Regelverket som de använder sig av är bara tillgängligt för de som bestämmer sig för att kvalitetsmärkas. Alla typer av hästverksamheter med hästhållning, samt hästgymnasier med hjälp av tillägget Kvalitetsmärkt Hästgymnasium kan certifiera sin verksamhet.

Katrine Petäjistö

Hållbarhäst bestämde sig för att ta reda på mer och har därför intervjuat Katrine Petäjistö. Katrine är revisor på företaget SMAK Certifiering AB som är det företaget som du ska vända dig till om du vill certifiera din verksamhet enligt Kvalitetsmärkt Hästverksamhet. Just nu kan du även få en rabatt från LRF Häst på 1000 kr på den certifieringsavgiften, som ligger mellan 2500 kr och 4500 kr per år.

Varför tycker du att en hästverksamhet ska bli kvalitetssäkrad?

  • Certifieringen kan användas för att marknadsföra sin verksamhet och därmed öka konkurrenskraften.
  • Företagaren får hjälp att hålla sig uppdaterad om gällande lagstiftning. Det finns många olika regelverk som berör en hästverksamhet och Katrine har märkt att certifieringen bidrar till en ökad medvetenhet om lagar och skyldigheter.
  • Företagaren är väl förberedd inför en eventuell myndighetskontroll.
  • Minskade kvalitets-, miljö- och arbetsmiljörisker.

När man blir godkänd så får man ett certifikat som kan sättas upp i stallet. (Se exempel längst ner.) Certifikatet betyder att man kan vara trygg med att verksamheten kontrolleras regelbundet utifrån de regler som gäller för hästverksamheter. En certifierad verksamhet kontrolleras alltid vart tredje år, hästföretagaren ska göra en egenkontroll varje år och kan även få en extra stickprovskontroll.

Vilka frågor inom ekologisk hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Frågor om avfallshantering och farligt avfall. Hur det hanteras och vilka återvinningssystem som används.

Gödselhantering, lagring för att förhindra läckage samt bortförsel.

Kan det komma in flera miljöfrågor såsom energieffektivisering, vattenanvändning längre fram? Det är möjligt att lägga in många fler frågor i standarden, men när och om det sker bestämmer ägarna av standarden.

Vilka frågor inom djurvälfärd ingår och på vilket sätt?
Dessa frågor baserar sig mycket på Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning.

Det kan handla om stallmiljö, foderkvalitet, att det finns en säkerhetsplan om det blir elavbrott eller vattnet stängs av samt att det inte finns skaderisk i betesmarker och hagar, att hagarna har tillräcklig dränering, rätt stängsel mm.

Vilka frågor inom social hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Arbetsmiljö och arbetsvillkor: Arbetsmiljöarbete, riskbedömningar av arbetsmiljön, skyddsutrustning, arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gällande facklig anslutning, diskriminering, arbetstid, vila, semester etc. Några andra viktiga exempel är:

  • Minderårigas arbete: Riskbedömning etc
  • Inhyrd arbetskraft: bemanningsföretag
  • Tillfälligt boende: ansvar för god byggnadsstandard, brandsäkerhet etc

Är det några frågor eller områden som går längre än lagkrav?
I själva standarden finns det rekommendationer som går längre än lagkrav såsom branschrekommendationer gällande beteshygien, vaccinationsprogram samt att verksamheten ska vara utbildade enligt Schysst stall.

Men dessa rekommendationer ingår inte i bedömningen för att få kvalitetsmärket. De är i dagsläget inte krav för certifieringen, att godkännas för märkningen. De ses som rekommendationer som finns med i egenkontrollen och kan bli krav och ingå i certifieringen längre fram.

Hur det går till? Hur gör man?

Företagaren ansöker hos SMAK Certifiering AB om att få verksamheten certifierad. Företagets ansökan bekräftas och då tilldelas företaget regelverket. När företaget gjort en så kallad egenrevision där denne gått igenom hela regelverket och stämt av om deras verksamhet uppfyller reglerna skickar de in ett kvitto till SMAK Certifiering AB på att detta är utfört. Då kontaktas de av en revisor som bokar in en s k inträdesrevision.

Vid revisionen går revisorn igenom hela regelverket tillsammans med företagaren. Med hjälp av en rundtur på företaget, intervju av företagaren, stickprovsbaserade intervjuer av anställda samt genomgång av dokumentation, söker revisorn efter underlag/bevis som bekräftar att reglerna följs. Om där finns avvikelser från regelverket, noteras dessa och företagaren har en förutbestämd tidsperiod på sig efter revision, att åtgärda avvikelserna. Att avvikelserna är åtgärdade intygar företagaren med att skicka bekräftande underlag till revisorn (t.ex en bild eller dokumentation) alternativt gör revisorn ett uppföljande besök.

När eventuella avvikelser är åtgärdade och godkända tilldelas företagaren ett certifikat där SMAK Certifiering AB går i god för att verksamheten uppfyller regelverket. Certifikatet är giltigt tills nästa ordinarie revision, som infaller vart 3e år. Under förutsättning att reglerna fortsatt följs och att egenrevision utförs av företagaren de 2 år ordinarie revision på plats ej sker. För ökad trovärdighet ska SMAK Certifiering AB utföra stickprovsbesök på de certifierade företagare som innevarande år inte har ordinarie revision på plats.

Läs mer här och om ni vill veta mer får ni gärna höra av er till Katrine och hennes kollegor på: hastcertifiering@smak.se

Är hästen en miljöbov? Gödseln livsnödvändig och livsfarlig?

Är hästen ett miljöhot? Nu sprids en artikel om ”hästen den okända miljöboven”. Det känns ju både tråkigt och orättvist. Det är sant att dåligt skötta hagar och paddockar bidrar till föroreningar eftersom fosfor och näring läcker ut i våra vattendrag och bidrar till övergödning.

Men precis som vi skrivit tidigare  är det också viktigt att se gödseln som en resurs och att den kommer tillbaka till jordbruket där fosfor och andra näringsämnen kan användas för odling. Då får vi tillbaka närings- och mullämnen som är bra för åkermarken och slipper bryta ny fosfor i gruvor.

DN har publicerat en artikel som är beskriver frågan väl och den har en kort och bra film som berättar om både problemen och hur vi kan lösa dom. Artikeln pekar på 7 saker vi kan göra för att minska risken för fosforläckage som leder till övergödning. Vissa sker är lättare att åtgärda än andra.

  1. En av orsakerna till fosforläckaget är enligt SLU att hästar utfodras med för mycket kraftfoder. Det ger ett överskott av fosfor i gödsel och urin. Forskning visar att ett bra hö är det enda som hästen behöver för att må bra. Det är nog den enklaste saken att åtgärda och som dessutom är billigare för dig. Se till att din foderstat har så hög andel av ett bra grovfoder som möjligt. Se även våra tidigare blogginlägg om grovfoder.grovfoder-ha%cc%88st
  2. Inte fler än två hästar per hektar (100×100 m). Det är ju även bra för hästarna med utrymme, men kan vara svårt att åtgärda om man inte har mycket mark. Det kan vara en dyr åtgärd att få fram mer hagmark.
  3. Grusunderlag på hårt trampade ytor. Det är ju något vi också uppskattar eftersom det blir mindre lera för oss och hästarna. Däremot kan det kosta en hel del pengar att göra rätt markberedning och att skaffa grus.
  4. Grön kantzon runt hagarna som fångar upp fosfor. Det vill säga det finns växtlighet runt kanterna på hagen, växtligheten använder då fosforn istället för att den läcker iväg. Den här åtgärden är relativt enkel och inte allt för dyr att genomföra.
  5. Rutiner så att hästarna gör ifrån sig inne och mockning av hagarna. Svårt att få hästar att kissa och bajsa på kommando. Det kanske är ännu viktigare att fokusera på att göra rent hagarna ofta och ordentligt.
  6. Lagra gödseln på rätt sätt. Ja det måste vi ju göra, det är lagstadgat. Viktigt att dels att se till att gödseln hålls ren från skräp och att näring inte kan läcka ut. Den behöver också kunna lagras tillräckligt länge för att underlätta att en lantbrukare vill och kan använda den på sin åkermark.
  7. Hagen ska inte ligga nära ett vattendrag. Det kan ju också vara svårt om man inte har andra hagar. Men har man fler så kan man ju tänka till och säkerställa att rasthagarna inte är nära vattendragen. Och säkerställa breda och stora gröna zoner.

gor-vad-du-kanSumma summarum så kan vi kanske säga att en hel del kan vi åtgärda ganska lätt. Och andra saker kräver större investeringar vilket gör det hela svårare. Låt oss fokusera på vad vi kan göra i vårt stall och fortsätta föra samtal med kommuner och andra kring oss om hur vi ska lösa det som är svårt.

Så är hästen ett miljöhot? Nej, men hästgödsel på fel ställe bidrar till övergödning och det måste vi hjälpas åt att åtgärda!