Så här i den allra mörkaste årstiden så vill vi påminna om vad vi kan göra för att spara resurser, i det här fallet energi och el.
Vi tycker att vi pratar för lite om betydelsen av att spara el både för vår egen plånbok och för att spara på resurser har stor betydelse för hur vår totala miljöpåverkan ska bli. ”Energimyndigheten bedömer att det finns möjlighet att till år 2030 totalt minska elanvändningen med mellan 20–25 terawattimmar genom tekniska åtgärder för energieffektivisering inom bostäder, service och industri*. Det motsvarar årsproduktionen av el i Sveriges största kärnkraftverk under 2023. En annan jämförelse är att potentialen för energieffektivisering motsvarar lika mycket el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.”
– ”Vi kan använda energi på ett smartare sätt i Sverige och minska vår elanvändning rejält, utan att vi nödvändigtvis behöver sänka vår levnadsstandard. Varje kilowattimme räknas, säger Johanna Mossberg, avdelningschef Resurseffektivt samhälle.”
Så vad kan vi då göra i våra stallbyggnader?
Tänk över vad det är ni använder el och energi till. Är det belysning, uppvärmning, varmvatten, tvättmaskinen. Vad är det som vi, hästarna och vi, verkligen behöver av den vi använder?
Belysning, timer och rörelsesensorer samt LED-lampor som kan spara upp till 80 procent.
Tänk på vilken belysning som hästarna mår bra i, läs mer här på HästSverige.
Låt inte apparater stå på standby då drar de el, använd eldosor där du stänger av helt istället.
När du köper nya vitvaror alltifrån kaffebryggare till tvättmaskin kolla energiklassen, bäst är A+++
I uppvärmda utrymmen, att sänka temperaturen med en grad minskar energianvändningen med ca fem procent.
Vad driver upp vår resursanvändning? behövs det?
Läs gärna mer i vår rapport Hästen och hållbar utveckling om alla olika områden som ett stall eller en hästägare kan tänka på för att minska på miljöpåverkan. Och när tankarna på våren kommer kolla in allt som ni kan bidra med för den biologiska mångfalden.
Ett exempel: Att vi använder många vita schabrak till vardags driver upp behovet av att tvätta och därmed el- och vattenanvändning. Om du till vardags använder ett kvalitativt ullschabrak så tvättas det sällan, andas och värmer även när det är fuktigt eller blött. Det borstas av istället. Läs mer om ull här i vår intervju med CCWool. Och kom ihåg vi har ullprogram på moderna tvättmaskiner.
In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.
The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).
What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?
Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.
The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.
Hans Voorjaarsgras eten
The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.
In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.
Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.
Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.
Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;
a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.
Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.
Any message for the Swedish Equestrian community?
Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.
When will we know the results?
The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!
Bio, Gülsah Kaya – Karasu
She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.
With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.
She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.
Van Hall Larenstein University of Applied Sciences
VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.
VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.
In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.
Klimatet är en oerhört viktig fråga! ..men riktigt så enkelt som att minska antalet hästar som är en slutsats i inslaget från SVT Västerbotten är det inte. Vi måste ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan även om hästnäringen måste arbeta med att minska sin klimatpåverkan.
Först, ett missförstånd som man lätt gör om man inte är i lantbruksbranschen är att man slarvigt tror att kor är kor. En ko är ett nötkreatur av honkön som har fått kalv. Det finns också kvigor som inte fått kalv, tjurar och en del kastrerade tjurar, stutar. Sammantaget har Sverige cirka 1 400 000 nötkreatur och av dem är det bara cirka 304 000 kor som ”jobbar” och används i mjölkproduktionen. De är dessa som vi brukar hänvisa till när vi säger att vi har fler hästar än mjölkkor. Det här innebär ju förstås fortfarande att vi har många hästar i Sverige. Vi vet ju att vi, liksom övriga samhället, måste utveckla vår verksamhet till full hållbarhet så att hästnäringen är en viktig och självklar del i ett hållbart samhälle. (läs mer i vår rapport)
(Liten parentes, i världen uppskattar FAO att det finns cirka 1 miljard nötkreatur och 150 miljoner hästar, åsnor, kameler och lamor. Och i viktvolym uppskattas våra tamdjur, utav alla däggdjur på land, utgöra 60%, vi människor 36% och de vilda djuren bara 4% så visst använder alla ”våra” djur mycket av planetens resurser.)
Några reflektioner om de saker som tas upp i artikeln:
Transporter är viktiga och svåra och hållbara transporter löser sig först helt när samhället har löst den frågan. Hästnäringen måste göra sin del i förändringsarbetet, precis som Svensk Travsports VD skriver.
Foder, vi vet att det mesta av hästens foder är odlat i Sverige och är i första hand en del av en för odlingen viktig vallfoderproduktion. Grovfoder är bäst för miljön och hästen så vi behöver fortsätta att fokusera på att minska kraftfoder till förmån för rätt grovfoder till rätt häst. Vilket också är bra för att minska fosformängden som hamnar i gödseln.
Gödsel, mycket av hästgödseln används redan i lantbruket och fokus ökar inom (och utom) näringen för att hitta mer lösningar som fungerar för att ta tillvara växtnäringen. När det gäller näringsläckaget från framförallt rasthagar, även lagring och hantering, så kommer fler och fler projekt och goda exempel. Julmyra Horse Center och Lurbo Ridklubb är några. Greppa näringen har nu äntligen en modul för gratis rådgivning till hästgårdar.
Lösningen ligger inte i att börja prata om att begränsa antalet hästar eller andra sällskapsdjur, ta tillbaka golfbanor till jordbruket, förbjuda att använda motorcyklar eller motorbåtar för nöjes skull, tvinga människor att bli veganer etc. Ni förstår vad vi menar. Vi säger inte att vi aldrig kommer att komma dithän. För att försöka slippa det så låt oss fortsätta att fokusera på hästens nytta och att öka hållbarheten i alla dimensioner kopplade till våra hästar. Vi använder för mycket resurser idag och vi kan göra mer med mindre.
Vi ser hellre att hästnäringen och hästfolket fortsätter att skala upp och öka tempot i hållbarhetsarbetet!
Naturen kan inte bryta ner och ta hand om plast så istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.
Plast som hamnar i haven kan också sprida farliga kemikalier. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.
WWF skrev i juni 2019 att nya rön visar att vi får i oss mikroplast, motsvarande ett kreditkort på 5 gram, i veckan. Enligt den nya studien får vi i oss i snitt 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år.
Dricksvatten är en av de största källorna till att vi får i oss mikroplast. I en global studie har man hittat mikroplaster i vårt kranvatten, vilket lett till att forskare nu påvisar att det är brådskande att titta på vilka konsekvenser det har på vår hälsa. Men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur.
Var kommer då mikroplasten ifrån och hur bidrar vi och våra hästar till detta?
Textil
Textilindustrin är en av världens största branscher och bidrar till betydande hållbarhetsutmaningar. 2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket motsvarar 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kg i soporna.
Produktion av konstfibrer, som polyester och nylon, innebär en betydande miljöpåverkan. Denna beror till stor del på att produktionen av dessa material är mycket energikrävande, samt att de är gjorda av fossil råvara som till exempel olja.
Fleece är till exempel ofta gjord av konstfiber som polyester och är då en riktig värsting när det kommer till att släppa ut mikroplaster i naturen. När till exempel sådana fleecetäcken tvättas och slits, sprids små plastfragment kallade mikroplast, ut i vår miljö. De flesta hästtäckena på marknaden i dag innehåller konstfibrer.
Även kläder som produceras av återvunna material såsom PET, blir inte per automatik hållbara. En artikel frågar ”Hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen? Både nya och återvunna fibrer i våra kläder färdas genom atmosfären eller sprids via vattnet vid till exempel tvätt.
Produkter i stallet
Förutom textilier för häst och ryttare så sprider vi även mikroplast från andra plastmaterial som vi använder. Det gäller till exempel sopborstar med plastborst, små mikroplastbitar slits bort när vi sopar.
Det är viktigt att vi inte låter plast spridas i naturen där plasten bryts ner av sol, vind och mekaniskt genom att den klivs på eller gnids mot stenar och träd. Här finns exempel från plastremsor som lossnar från ensilagebalar, den plasten är som en tunn plastfilm som lätt blåser iväg och snabbt slits ner till små fragment.
Ridbanor
Andra kanske mer överraskande platser som kan sprida mikroplast är underlaget på ridbanorna, i de fall de innehåller gummi eller plast. Den populära fibersanden innehåller plast, det som är fiber är det som ser ut som tygbitar som är gjort av plast. Dessa bitar bryts ner av just sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Vi kan också sprida plastbitar från den gödsel vi mockar ut från dessa underlag. Det här gör att myndigheter nu utreder om och hur vi får använda fibersand i ridbanor.
Lunds kommun har av dessa skäl beslutat att de inte ska använda fibersand i den nya anläggningen som ska byggas. Bäst är att använda försiktighetsprincipen och undvika att lägga in dessa underlag så länge fibrerna (tygbitarna) består av plast. De har blivit populära då de används på tävling men det är inte säkert att det är bästa underlaget för daglig träning.
Det finns många olika ridunderlag. Forskning vid SLU visar att en ridbana kan byggas på olika sätt för att nå samma resultat och att det framförallt är underhållet som avgör vilka funktionella egenskaper det har. Läs gärna mer i Ridsportförbundets material om ridunderlag.
Glädjande nog ser vi allt fler undersökningar, forskning och rapporter som handlar om miljö- och hållbarhetsfrågor inom ridsporten. Likaså ökar antal workshopar och seminarier inom området.
Den här studien undersöker hur ridklubbar i Sverige arbetar med två utav fem verksamhetsinriktningar i Svenska Ridsportförbundets hållbarhetsstrategi: utbildning och fortbildning samt anläggning och drift. Påverkan från hästverksamheter som studien tar med är de sex kategorierna foder, gödselhantering, elförbrukning,transporter, häst- och ryttarutrustning samt kemikalier, som i studien kopplas till de svenska miljömålen.
En enkätstudie genomfördes genom att en enkät med 16 frågor skickades ut via ett föreningsmejl till de 950 föreningar som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet (SvRF). Det som slog igenom i enkäten var en uppenbar kommunikationsbrist mellan det centrala ridsportförbundet och ridklubbarna, samt en betydande kunskapsbrist om vilken påverkan hästverksamheter har på miljön och klimatet.
Författarens rekommendationer till Svenska Ridsportförbundet:
Utarbeta en mall för konsekvensanalys av ridklubbarnas miljö- och klimatpåverkan – ordna workshops distriktsvis för att samla föreningar och påbörja ett gemensamt arbete.
Satsa på att utbilda ridklubbar i större utsträckning och öka miljöprofilen på existerande hästutbildningar.
Ställ högre krav på ridklubbarna på att de ska ha en hållbarhetsplan och miljömål, men följ också upp detta arbete.
Gör det lättare att vara miljövänlig, skapa ett forum där folk kan dela med sig av sina erfarenheter och inspirera andra.
Arbeta för att ridklubbarna ska ställa högre krav på sina leverantörer och göra ett medvetet val för miljön.
Öka samarbete och skaffa sponsorer på nationell och lokal nivå med parter som aktivt jobbar för miljön och klimatet.
Ta stöd i Sveriges miljömål och använd de verktyg som finns på miljomal.se
Arbeta proaktivt istället för reaktivt, genom att vara förberedd kan oväntade negativa konsekvenser förebyggas. Klimatanpassning kan komma att spela en viktig roll i framtiden.
