Kategori: gödsel

New research, “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

FullblodstoLämna en kommentar

In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.

Gülsah Kaya – Karasu “I want to help horse owners understand how nutrition plays a vital role in the health and well-being of their horses.” (read more about her background at the end of the blog.)

The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).

The title of your research is ”Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?

Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.

The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.

Hans Voorjaarsgras eten

The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.

In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.

Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.

Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.

Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;

  • a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
  • Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.

Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.

Any message for the Swedish Equestrian community?

Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.

When will we know the results?

The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!

Bio, Gülsah Kaya – Karasu

She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of ​​interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.

With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.

She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.

Van Hall Larenstein University of Applied Sciences

VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.

VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.

In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.  

16 år som oberoende hästrådgivare, Margareta Bendroth

FullblodstoLämna en kommentar

Vad har du för bakgrund och vad arbetar du med?

Margareta Bendroth

Jag är hästuppfödare (av travhästar) sedan 45 år tillbaka och har jobbat i trav- och galoppstallar som hästskötare både i Sverige och utomlands. Jag har lantbruksutbildning (bl.a. arbets-och driftsledarkurs inom lantbruk) och har jobbat som bl.a. traktorförare, ladugårdsförman och med växtodlingsförsök. Jag är också utbildad husdjursagronom med inriktning genetik.

Hur länge har du jobbat med hästfrågor och vilka frågor har du jobbat mest med?

Mer formaliserat har jag jobbat som hästrådgivare på Hushållningssällskapet sedan 2003, och som en av få oberoende hästrådgivare i landet får man svarar på det mesta om häst och allt runtomkring. Även folk utanför näringen, som Försäkringskassan, Polisen och Arbetsförmedlingen hör av sig, detta eftersom det inte finns någon instans (typ Kennelklubben) att vända sig till med frågor om hästrelaterade ämnen. Det blir frågor om det mesta, som foder, stallar, bestämmelser, arbetsmiljö, beten, företagande, gödsel mm.

En oberoende rådgivare, eller källa till information, betyder att den som ger rådet eller lämnar informationen inte på något sätt tjänar på att ge dig ett visst råd eller fakta framför ett annat.
Rådgivaren går inte någon annans ärenden, t ex någon produkt, är obunden och framförallt neutral.

Vad tycker du vi kan göra bättre när det gäller arbetsmiljö och hästgödsel?  

Arbetsmiljö: Vi kan inte fortsätta jobba för hand med dåliga och dåligt anpassade redskap som ”vi alltid har gjort”. Många får eller har redan arbetsrelaterade skador, både förslitningsskador och olycksfallsskador. Dessutom påverkar vårt sätt att arbeta i stor utsträckning ekonomin och lönsamheten, framförallt för ridskolor och hästföretag. Det är bättre att lägga tiden på det som ger pengar – man tjänar ingenting på att t.ex. mocka för hand! Mekanisering, förbättring av arbetsmetoder och arbetsrutiner kan också göra att man blir mer attraktiv som arbetsgivare – det är redan idag brist på arbetskraft inom hästnäringen och då kan en bra arbetsmiljö vara ett vägande argument. Stallarna kan också bli mer tillgängliga för fler grupper, bl.a. personer med olika funktionsvariationer.

Gödsel: Idag ses hästgödsel som ett problem i stället för en resurs! Man ser ofta gödseln som ett nödvändigt ont som man bara skall bli av med, inte sällan till en stor kostnad. Kunskapen om hästgödseln är dålig och fördomar frodas, både hos lantbrukare, hästfolk och kommunernas miljöinspektörer. Vi måste lyfta nyttan med hästgödseln och i första hand hitta samarbetsformer med lantbrukare så att gödseln kan gå tillbaka till kretsloppet. I våra undersökningar var det fler lantbrukare än förväntat som kunde tänka sig att ta emot hästgödsel, framförallt om man anpassade valet av strö. All hästgödsel får ju också användas inom ekologisk odling och är även godkänd av KRAV, bara hästen inte fått ett GMO-foder där det finns risk att frön från GMO-grödan kan spridas med gödseln. Annars kan den ju användas t.ex. som värmekälla eller som jordförbättring.

Vad tror du kommer hända de närmaste fem åren när det gäller tillsyn och regelverk?

Under de snart 16 år jag arbetat som Hästrådgivare har det hänt enormt mycket! Från att ha levt ”lite vid sidan” av övriga samhället och i stort sett skött oss själva och haft få riktlinjer, har vi nu under senare år fullkomligt bombarderats med lagar, regler, krav och bestämmelser! Allt ifrån hästpass, djurskyddsbestämmelser, registrering som foderföretagare, § 16-tillstånd, förprövning, bygglov, arbetsmiljökrav, transporter mm, mm, allt har hänt under denna tid. Vi har nog blivit lite tagna på sängen av allt detta, men jag tycker att det börjar landa nu, även om det fortfarande finns många som missar vissa saker.  

Vilka saker skulle alla stall kunna se över och göra för att underlätta för sig själva och för att följa regelverken?

Jag upplever att den information vi måste känna till är spridd på så många ställen, så det är inte så lätt! Man kan inte gå in på en sida och se att det här gäller för mig som hästhållare, utan man måste leta på bl.a. Jordbruksverkets, Länsstyrelsernas, Skatteverkets, hästorganisationernas, kommunernas, Arbetsmiljöverkets, Boverkets, HNS:s, LRF Hästs med fleras sidor, och det är inte alltid lätt att ens veta var man skall börja! Ett tips är att använda sig av Miljöhusesynen, där står det mesta av det vi behöver veta. Nu har man också möjlighet att kvalitetssäkra sig som hästföretagare, det är ett bra sätt att se att man uppfyller reglerna. Man kan också fråga andra, det finns alltid någon som stött på olika bestämmelser mm och som vet.

Vart kan vi hitta goda exempel och rapporter inom dina områden?

Se svaren på föregående fråga, men jag tycker också att bl.a. Hästsverige är ett bra forum att söka information. Det finns även många riktigt bra rapporter gjorda i alla möjliga ämnen som rör häst, men tyvärr är dessa inte samlade någonstans i en kunskapsbank, utan man får googla runt och leta själv. Detta tycker jag är synd, det finns redan så mycket information som tyvärr inte kommer oss hästhållare tillgodo! Våra utbildningsanstalter har en utmärkt bank med examensarbeten och liknande, och även bl.a. Jordbruksverket har gett ut många bra rapporter.

Några andra tankar som du vill dela?

Attityden till oss som håller på med hästar som en ”lyx- och hobbyverksamhet” har inte alltid varit så positiv, varken från samhällets eller myndigheternas sida. Vi behöver bli mer professionella, både inom och utanför näringen och informera om vad vi gör. Vi måste också börja tänka på hur vi påverkar miljön med små, upptrampade hagar som läcker näring, denna prylhets som jag tycker har eskalerat enormt, där vi köper grejor för enorma summor varje år och måste ha det allra senaste, alla transporter av våra hästar till hur vi använder vårt vatten (inte minst aktuellt efter förra året) – måste man använda dricksvatten till att vattna ridbanor t.ex.? För att bli trovärdiga måste vi ta tag i detta, men också informera om att våra hästar håller markerna öppna, kan beta naturbeten och genom detta bl.a. hjälpa till att binda kol. Vi håller också landsbygden levande – vet ni att en av de största orsakerna till att kvinnor bor på eller flyttar ut på landsbygden är hästen?

Om ni undrar över någonting eller har synpunkter får ni gärna kontakta Margareta: margareta.bendroth@hushallningssallskapet.se , tel. 0706-44 28 76.

Hästhagar, dessa älskade och hatade.

Fullblodsto2 kommentarer

Det evigt återkommande problemet – hagarna. Söndertrampade och leriga med gödsel och gammalt hö liggandes. De påverkar oss i det dagliga arbetet med hästarna, men hur ofta tänker du på hur de påverkar miljön?

Hästgödsel innehåller t.ex. fosfor och kväve som är viktiga näringsämnen för växter. Om det inte finns några växter som kan ta upp dem, så rinner de iväg med vattnet. De kan då hamna i vattendrag, sjöar och hav där de bidrar till övergödning. Dessutom går vi miste om användbar växtnäring! Genom att ta hand om din hage på ett bra sätt gör du en miljöinsats samtidigt som du får en friskare häst.

Det finns flera initiativ som vill öka medvetenheten kring hästgödseln och dess potential, bl.a. Jordbruksverkets publikation ”Hästgödsel – en naturlig resurs”. Dock ligger ofta fokus på gödseln från våra stallar och inte så mycket på gödseln i våra hagar. I takt med att övergödningen av sjöar och hav ökar, ökar även behovet av att minska alla typer av näringsläckage.

Enligt Agneta Hermansson på Hushållningssällskapet är två stora orsaker till näringsläckaget att vi ofta har många hästar på liten yta samt att marken inte är anpassad för hästhagar. ”Många vinterhagar består av skogsmark som är känslig för marktramp och har en stor vattenavrinning. Näringsläckaget hänger ihop med detta.” säger hon.

Idag finns ett tydligt regelverk kring lagring av gödsel men det omfattar inte allt gödsel i hagarna. Agneta framhåller dock de Allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kapitel där det står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön från skada. Det innefattar alla, från privatpersoner till stora företag och alltså även hästgårdar.

Att hålla hästar på alltför lerig mark kan även anses bryta mot Djurskyddslagen där det står att djur ska hållas i en god djurmiljö. Det regleras dessutom tydligt i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning i 5:e kapitlet: 5 § Markytor som är hårt belastade av hästarna ska vara dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.

WRS är ett miljökonsultföretag med inriktning på rening av förorenat vatten. Där jobbar Barbro Beck-Friis och hon ser samma problematik som Agneta. ”Antalet hästar ökar i Sverige framförallt i tätortsnära områden.” enligt Barbro. ”Många hästar på liten yta ger en ackumulation av fosfor på just den ytan.” säger hon.

För att förstå proportionerna: Det är tillåtet att på åkermark tillföra 22 kg fosfor/hektar medan det i rastfållor med hästar kan vara så mycket som 60 kg fosfor/hektar. Alltså, 3 gånger så mycket fosfor på en yta som dessutom sällan har kapacitet (växtlighet) att ta upp näringen, till skillnad från åkermark.

WRS erbjuder en tjänst de kallar Hästgårdsdiagnos där de går igenom hur läget på gården är idag, och föreslår sedan åtgärder för att minska näringsläckage. De undersöker främst fosforläckaget då det ger stor miljöpåverkan.

Bland annat tittar de på hur hagarna ligger. Många sluttar ned mot sjöar och vattendrag med generellt dålig vegetation vilket gör att fosfor och kväve sköljs ut i vattnet. Då kan en lösning vara att gräva diken. Ett bra alternativ är så kallade skåldiken som är byggda med olika typer av material för att binda in näringsämnen.

De tittar på dagvattnet vilket är det vatten som tillfälligt rinner över markytan, t.ex. regnvatten. Regnvattnets väg över tak och gårdsplan kan spela stor roll för näringsläckage och med häng- och takrännor kan vattnet ledas till ”rätt” ställe.

De ser även över hur utfodrings- och mockningsrutiner i hagarna fungerar. Barbro pratar om hur viktigt det är att mocka hagarna: ”Ungefär 95 % av all fosfor finns i träcken och bara lite i urinen. Man kommer väldigt långt med daglig mockning.”

Även Agneta pratar om mockning av hagarna som något viktigt både med tanke på miljön och även hästhälsan. ”Mockningen bidrar till mindre brännässlor och färre rator, alltså områden där hästarna inte äter. Gräset växer bättre över hela hagen vilket gör att hästarna sprider sig över ytan och det blir inte lika söndertrampat.”

Vi pratar även om att vi har en tendens att överutfodra våra hästar. De kan alltså inte tillgodose sig det vi ger dem, utan mycket näring åker rätt igenom hästarnas kroppar och ut på marken.

Hushållningssällskapet har nyligen lanserat en tjänst med individuell rådgivning för alla typer av hästhållare, HIR Häst. I konceptet finns olika paket varav ett, HIR Häst Bete, handlar om hagar och naturbeten där hästhållaren får råd kring planering av hagar, rutiner etc. Innehållet är anpassningsbart efter just dina behov.

Låter det komplicerat? För att göra det lite enklare har vi med hjälp av Barbro satt ihop en lista med det viktigaste du kan göra. En del saker är lättare att ordna än andra och en åtgärd är bättre än ingen!

  1. Se till att skapa förutsättningar för god dränering, genom olika typer av öppna och täckta diken.
  2. Gör en strategi för mockning av hagen.
  3. Gör en strategi för utfodring i hagen. Använd flyttbart fodertråg och variera platsen för det, gärna högre, skuggfria platser i hagen.
  4. Se till att det finns en kantzon, alltså ett område utanför staketet runt hagen där gräs och annan växlighet kan växa ostört och ta upp näringen.
  5. Se till att det finns tillräckligt med hagar för att kunna rotera hästarna så att marken får chans att vila.

Fördelarna med att ta hand om hagarna är för häst- och gårdsägare flera, där möjligheter till bättre djurhälsa kanske är störst. Mockning och dränering ger ett lägre parasittryck, ökad vegetation ger mindre lera vid regn, mindre damm vid torka och risken för sandkolik minskar. Det blir lättare att hålla en god hovhälsa och risken för halkskador minskar avsevärt. Dessutom får vi en enklare hantering av hästarna samt att företag ses som seriösa och får ett gott anseende om de tänker miljömässigt och har välskötta hagar. Att dessutom sluta överutfodra skulle inte bara minska näringsläckaget utan även spara våra pengar.

 

Vill du veta mer? Det finns en hel del att läsa om just näringsläckage, som detta examensarbete av Nadja Andréewitch med fokus på fosforn. Den innehåller en del av de lösningar som finns att tillgå, bl.a. de tidigare nämnda skåldikena, samt en hel del intressant fakta.