Hur jobbar hästsporten för att minska klimatpåverkan från tävlingar?

Innan sommaren skickade vi ut en enkät till några organisationer kopplade till hästsporten om klimatfrågan och resor till olika hästsporttävlingar. GCT med sina 16 tävlingar årligen världen över har inte svarat, FEI har mål till 2030 att halvera utsläppen från 2020 och SvRF har projekt på hemmaplan. Räcker det för att hästsporten ska upplevas ta sitt ansvar och samtidigt vara framgångsrika? När en hästs flygresa Amsterdam – Miami motsvarar mer än en svensks årliga utsläpp känner inte vi stolthet när vi hör att toppryttare har spenderat vintern i USA, gör du?

OrganisationFullständigt svar i slutet av bloggen
FEI, Fédération Equestre Internationale Svarat
Global Champions Tour Ej svarat
Svenska RidsportförbundetSvarat
Svensk TravsportSvarat
Svensk GaloppEj svarat
I slutet på bloggen finns fullständiga svar redovisade.

Varför vi frågar…

I en debattartikel i DN 19e augusti 2022 skriver ett antal klimat- och miljöorganisationer bland annat följande:

”I våras dog uttorkade fåglar av hettan i Indien. Nu i sommar har hundratals fågelungar dött i Italien och Spanien på grund av överhettning. Över 100 miljoner människor i USA har inte kunnat gå ut på grund av den extrema värmen under sommaren. Södra Europa har drabbats av återkommande extrema värmeböljor denna sommar med skördebortfall, hälsoproblem och omfattande skogsbränder. De höga temperaturerna leder också till uteblivna skördar världen över. FN varnar för att omfattande svält hotar.”

”Det behövs en grundläggande omställning av hela transportsektorn. Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte. En betydande del av särskilt den stadsnära persontrafiken behöver med olika styrmedel föras över från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Omfattande och tidiga satsningar krävs för järnvägsnätet inklusive stambanorna. Flyget måste minska kraftigt eftersom omställningen till el och hållbara drivmedel inte kommer att ske tillräckligt snabbt. Därutöver måste flyget ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.”

Hästbuss

Våra frågor:

  1. Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges mål och de globala målen för klimatet?

(Transporter står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Sverige har en vision om att vara fossiloberoende till 2030 och till 2050 ska vi ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp, det vill säga Sverige ska se till att det tas upp mer koldioxid än vad som släpps ut.)

2. Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?

(The carbon law. Forskare säger att vi för att nå målet med max 1,5 graders uppvärmning, behöver halvera koldioxidutsläppen varje årtionde (start 2020) samtidigt som lika som en lika ambitiös, exponentiell utrullning av förnybar energi krävs.)

3. Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?

4. Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?

5. Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten.

6. Övriga kommentarer.

En hästs flygresa till Miami, enkel väg, ger lika mycket koldioxidutsläpp som en normalsvensk belastar klimatet med under ett helt år. (Stefan Wirsenius, docent på avdelningen »Fysisk resursteori« vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hippson nr 1 2020.)

Jämförelser – koldioxidutsläpp
En genomsnittlig svensk konsumerar 10 000 kilo CO2e/år (lika mycket som att flyga en häst enkel väg till Miami). En familj på fyra personer som åker på semester till Thailand (tur och retur) tillför 10 000 kilo CO2e. Utsläppet för en häst med flyg till USA kan värma en normalvilla i Sverige i drygt 48 år.

Exempel 1: Tävling i USA
Ryttare, flyg Kastrup – Miami: 1 277,9 kg CO2e
Hästskötare, flyg Amsterdam – Miami: 1 212,5 kg CO2e
Häst och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Amsterdam (84 mil): 739 kg CO2e
Häst, flyg Amsterdam – Miami: 9 435 kg CO2e (räknat på en Boeing 747-400 med max antal hästar, 75 stycken)
Totalt: 12 664,4 kg CO2e

Exempel 2: Tävling i Europa
Ryttare, flyg Kastrup – Stuttgart: 130 kg CO2e
Hästar och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Stuttgart (100 mil): 880 kg CO2e
Totalt: 1 010 kg CO2e

Vad fick vi för svar?

Ja för det första saknar vi helt kommentarer från Global Champions Tour som varje år har 16 olika tävlingsplatser världen över.

Alla organisationer som svarat, FEI, Svensk Ridsport och Svensk Travsport skriver att de ser att hållbarhetsfrågan är viktig för hästsportens framtid och att det är viktigt för samhällets och allmänhetens förtroende.

FEI

“The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.

The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.

Transparency in communications is key so that the general public are aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.“ 

FEI har en Sustainability Handbook för arrangörer och har ett mål i linje med carbon law till 2030:

“The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.”

Ridsportförbundet

SvRF har Miljöchecken för att guida mindre tävlingar i miljöfrågor. Ridsportförbundet jobbar även med transporter på hemmaplan. De har övergripande tre olika fokusområden för hållbarhetsarbetet där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar de för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Ett exempel är ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet

”Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.”

”Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022

Svensk Travsport

Svensk Travsport hänvisar till sitt nyligen påbörjade hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).

Fokus är på fyra grundpelare varav en är Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering– och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige. Handlingsplaner finns framtagna och är under implementation.

Vad vi tycker saknas?

Det vi ser är ett uppvaknande och en god start hos de som svarat men att man ännu inte på riktigt tagit tag i frågan som lyfts i debattartikeln ovan: ”Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte.”

Vart finns planerna för att hästsporten ska kunna ha relevanta tävlingar utan att generera så mycket fossila utsläpp inte minst från flygresor? En radikal minskning krävs till 2030 om drygt sju år. Vart ska tävlingarna hållas? Hur ska upplägget se ut?

Svåra frågor som kräver sin strategi för att sporten ska kunna fortsätta att hålla huvudet högt i samhället.

Än så länge verkar FEI, trots hög målsättning, endast använda klimatkompensation som lösning på att få ner utsläppen från transporterna av hästar och ryttare, vilket SvRF hänvisar till ovan. Kompensation kan vara ett komplement under den tid vi ställer om men ersätter tyvärr inte den kraftiga minskning i koldioxidutsläpp som krävs.

————————————————————————————————————————-

Fullständiga svar:

FEI Responses to survey on climate, equestrian sport and transportation

  1. What goals and targets does the FEI have to ensure that your part of equestrian sport will contribute to the world achieving the global goals for climate? Do they follow carbon law?

The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.

  • What are FEI’s action-plans?

As part of its commitment to encouraging and assisting with sustainable development initiatives, the FEI produced the “Sustainability Handbook for Event Organisers” in 2014.

The handbook provides a basic framework for Event Organisers to implement sustainability initiatives that help reduce the negative environmental impact of their Events and create a positive social and economic legacy. The primary focus is on emissions measurements and the Handbook has been updated to include an annex for self-evaluation, so that each Organiser can measure and report on the impact of each of the sustainability initiatives they implement during an event.

The FEI has put in place a series of initiatives to make its headquarter operations more environmentally sustainable, including:

  • An optimised waste management and recycling system which encourages increased separation and the avoidance of certain waste types by eliminating their sources. Disposable cutlery has been completely eliminated from the HQ’s day-to-day operations.
  • The operation of dishwashers after office hours to minimise water consumption.
  • The installation of video conferencing facilities in three of the FEI HQ conference rooms to reduce the frequency of large in-person meetings.

Currently, the FEI is looking into ways to make its employees’ business travel and daily commutes more sustainable and cost effective.

  • How do you see that the structure, planning of events and competitions will be impacted by your climate action plans?

With sustainability a priority for the FEI, a greater number of Event Organisers are now also “thinking sustainable” in the early stages of their planning. One of the most recent examples of this in action is the Organising Committee of the ECCO FEI World Championships in Herning (DEN).

The Organisers appointed sustainability professionals to work alongside the Sport teams in the development of the Event, which led to a number of key changes in their working methods:

  • The Organising Committee’s sustainability ambitions were clearly laid out in a letter of intent sent to suppliers, and this created the foundation for their overall collaboration with MCH Messecenter Herning, the complex where the World Championships were held. The waste management solution created for the delivery of the equestrian events, will now be a permanent feature of MCH’s facilities and is being offered to companies across Denmark.
  • The Organisers opted to rent or borrow instead of buying new, and whenever possible to ensure that products and materials purchased for the event can be reused. Procurement decisions were also made on the basis of carbon emission calculations in the early stages of planning.
  • The creation of onsite housing for the 900 volunteers who worked in the different areas of the Event operations. The Organisers used an existing building to create accommodation for these volunteers onsite, and created a dedicated camping ground for volunteers to reduce travel times and carbon emissions during the Event.

Sustainable thinking also encouraged the development of a number of key environmental initiatives:

  • To help offset carbon emissions, the Organisers invited the 50 participating National Federations to support a windfarm project chosen by the Organising Committee and its partner First Climate. The FEI also contributed to the plan by fully offsetting the FEI Delegation’s carbon emissions.
  • The planting of a forest of 60,000 trees on the outskirts of the city to help capture and store approximately 12,000 tons of CO2 over the next century.
  • Do you support national equivalents to FEI to set targets to prepare for its part in reaching the Paris agreement? If so, how? 

The FEI is currently considering national equivalents in its long term strategy for environmental sustainability.

  • In what way do you see that the equestrian sports carbon emissions influences, or might influence, the view of the sport in society?

The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.

The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.

Transparency in communications is key so that the general public are aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.  

SvRF

  1. Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?

Svenska Ridsportförbundet har arbetat med hållbarhet en längre tid, men intensifierade under 2021 satsningarna och lanserade då bland annat en ny hållbarhetsstrategi där målet är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025. Vår hållbarhetsstrategi utgår ifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling där vi idag fokuserar på följande mål: 3 (god hälsa och välbefinnande), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet), 13 (bekämpa klimatförändringar), 14 (hav och marina resurser), 15 (ekosystem och biologisk mångfald). Dessa har sedan omvandlats till tre olika fokusområden, där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar vi för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Vi har nyligen släppt en allra första rapport om vårt hållbarhetsarbete där ni kan läsa mer om detta arbete: hallbar-ridsport-2021.pdf

Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och hållbarhet är en viktig del av Svenska Ridsportförbundets övergripande strategi. En hållbar planet är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna njuta av vår fantastiska sport.

  • Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut?

Det övergripande hållbarhetsrelaterade mål vi har idag är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025 och sen tas delmål och handlingsplaner fram för respektive projekt där det är relevant. För att nämna ett exempel så arbetar vi med ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet

Följer de carbon law?

För att kunna svara på denna fråga på ett bra sätt krävs konkreta, tydliga och tillförlitliga beräkningar på hela Svenska Ridsportförbundets koldioxidutsläpp, inklusive utsläpp kopplade till våra 850 medlemsföreningar. Idag är vi långt ifrån att ha den typen av statistik på plats.

  • Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?

Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.

Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022

När det gäller nationella tävlingar så arbetar Svenska Ridsportförbundet aktivt för att inspirera landets tävlingsarrangörer att minska miljöpåverkan i samband med tävling och skapa en ökad miljömedvetenhet bland tävlande och åskådare. Under 2021 lanserade vi tillsammans med Lövsta Future Challenge en miljömärkning för tävlingsarrangörer kallad MiljöChecken. Vi har även en dialog med såväl Gothenburg Horse Show som Sweden International Horse Show om hållbarhetsfrågor, så det finns absolut en ökad medvetenhet i branschen för dessa frågor.

När det gäller Gothenburg Horse Show har arrangören gått ut med att man under våren 2022 gjort en omfattande datainsamling för att kartlägga och mäta de koldioxidutsläpp som Gothenburg Horse Show står för. Ett initiativ vi ser mycket positivt på.

Läs mer här: Hållbarhet & Ansvar – Gothenburg Horse Show

  • Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?

Här hänvisar vi till FEI.

Vi vill också passa på att nämna att det europeiska ridsportförbundet EEF under våren lanserat en arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor där Svenska Ridsportförbundet är representerat. Läs mer här: EEF Launch Sustainability Working Group (euroequestrian.eu)

  • Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?

Tillsammans med hästvälfärd så ser vi hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid. De är båda en viktig del i vår ”social license to operate” och därför också viktiga delar av Svenska Ridsportförbundets strategi.

  • Övriga kommentarer.

Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och är glada över att ni vill lyfta dessa viktiga frågor. Jämfört med många andra idrotter har ridsporten kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, och jämfört med många andra länders ridsportförbund har Svenska Ridsportförbundet också kommit långt. Men ridsporten har fortfarande en lång väg att gå när det gäller hållbarhet och det finns flera stora utmaningar att ta sig an. Samtidigt så samlar ridsporten många engagerande människor, vilket skapar en enorm kraft i förändringsarbetet och vi ser fram emot en spännande tid med nytänk och innovation. Tillsammans kan vi göra skillnad, och vi ser samarbeten som en viktig del i hållbarhetsarbetet.

Svensk Travsport

Svensk Travsport har nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).  

Fokus är på de fyra grundpelarna, se nedan – och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige:

  • Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering.
  • Sociala och personalrelaterade frågor.
  • Respekt för mänskliga rättigheter
  • Motverkande av korruption.

Handlingsplaner finns framtagna inom dessa områden med relevans för den svenska travsporten, och är under implementation. Under 2022 följer vi upp utvecklingen av dessa områden, för att kunna målsätta dem framåt.

I tillägg till eget hållbarhetsarbete, har Svensk Travsport även samarbete med övriga organisationer inom hästnäringen, bland annat i HNS Miljö- & Klimatkommitté, för frågor som är gemensamma för hela hästnäringen.

1.         Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?

a.       SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

2.         Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?

a.       SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

3.         Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?

a.       Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

4.         Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?

a.       Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

5.         Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?

a.       Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

6.         Övriga kommentarer.

a.       Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.

Hästbranschen påverkar klimatet mer än inrikesflyget

Klimatet är en oerhört viktig fråga! ..men riktigt så enkelt som att minska antalet hästar som är en slutsats i inslaget från SVT Västerbotten är det inte. Vi måste ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan även om hästnäringen måste arbeta med att minska sin klimatpåverkan.

Först, ett missförstånd som man lätt gör om man inte är i lantbruksbranschen är att man slarvigt tror att kor är kor. En ko är ett nötkreatur av honkön som har fått kalv. Det finns också kvigor som inte fått kalv, tjurar och en del kastrerade tjurar, stutar. Sammantaget har Sverige cirka 1 400 000 nötkreatur och av dem är det bara cirka 304 000 kor som ”jobbar” och används i mjölkproduktionen. De är dessa som vi brukar hänvisa till när vi säger att vi har fler hästar än mjölkkor. Det här innebär ju förstås fortfarande att vi har många hästar i Sverige. Vi vet ju att vi, liksom övriga samhället, måste utveckla vår verksamhet till full hållbarhet så att hästnäringen är en viktig och självklar del i ett hållbart samhälle. (läs mer i vår rapport)

(Liten parentes, i världen uppskattar FAO att det finns cirka 1 miljard nötkreatur och 150 miljoner hästar, åsnor, kameler och lamor. Och i viktvolym uppskattas våra tamdjur, utav alla däggdjur på land, utgöra 60%, vi människor 36% och de vilda djuren bara 4% så visst använder alla ”våra” djur mycket av planetens resurser.)

Några reflektioner om de saker som tas upp i artikeln:

Transporter är viktiga och svåra och hållbara transporter löser sig först helt när samhället har löst den frågan. Hästnäringen måste göra sin del i förändringsarbetet, precis som Svensk Travsports VD skriver.

Foder, vi vet att det mesta av hästens foder är odlat i Sverige och är i första hand en del av en för odlingen viktig vallfoderproduktion. Grovfoder är bäst för miljön och hästen så vi behöver fortsätta att fokusera på att minska kraftfoder till förmån för rätt grovfoder till rätt häst. Vilket också är bra för att minska fosformängden som hamnar i gödseln.

Gödsel, mycket av hästgödseln används redan i lantbruket och fokus ökar inom (och utom) näringen för att hitta mer lösningar som fungerar för att ta tillvara växtnäringen. När det gäller näringsläckaget från framförallt rasthagar, även lagring och hantering, så kommer fler och fler projekt och goda exempel. Julmyra Horse Center och Lurbo Ridklubb är några. Greppa näringen har nu äntligen en modul för gratis rådgivning till hästgårdar.

Lösningen ligger inte i att börja prata om att begränsa antalet hästar eller andra sällskapsdjur, ta tillbaka golfbanor till jordbruket, förbjuda att använda motorcyklar eller motorbåtar för nöjes skull, tvinga människor att bli veganer etc. Ni förstår vad vi menar. Vi säger inte att vi aldrig kommer att komma dithän. För att försöka slippa det så låt oss fortsätta att fokusera på hästens nytta och att öka hållbarheten i alla dimensioner kopplade till våra hästar. Vi använder för mycket resurser idag och vi kan göra mer med mindre.

Vi ser hellre att hästnäringen och hästfolket fortsätter att skala upp och öka tempot i hållbarhetsarbetet!

Foderhjälpen© 2018 – 2019

Foderhjälpen bildades som svar på den torra sommaren 2018 och den efterföljande akuta foderbristen. Det är en ideell grupp på Facebook som startades av Peter Branshøj och gruppen fick snabbt stöd av flera personer, sammanlagt åtta administratörer och två tolkar.

Idag har gruppen över 26 000 medlemmar.  Gruppen blev nominerad till Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019 där vi är jurymedlemmar och vi vill här lyfta fram Foderhjälpen som fortsätter under 2019. Grovfoderbristen, till följd av vår ovanligt långa torka, var och är en tydlig signal/varning på att vi behöver anpassa oss till den temperaturhöjning och klimatförändring som redan skett. 

Avsikten är att man i gruppen ska förmedla foder till lantbrukets djur och till häst. Ca 500 000 ton förmedlades under 2018, den allra största delen inom Sverige. Det man märkte under förra året var att en stor andel, upp mot uppskattningsvis 70 procent, av de som hjälptes till kontakt med foderleverantörer hade hästar. Gruppen kommer att fortsätta under år 2019 då det är troligt att vi kan få brist även under det här året, bland annat på grund av att vi nu har använt mycket av våra gamla lager av foder och att vi sannolikt även i år får låga grundvattennivåer.

Viljan att hjälpa har varit enorm, alltifrån lastbilschaufförer som lade hela sin semester på att frakta foder till kommuner som tillhandahållit oanvänd mark för bete och andra obrukade arealer som erbjudits från olika håll. I vissa fall har gräset sålts på rot, ibland har det varit slaget och stränglagt och köparen har pressat på egen hand. Det har sålts gammalt löshö, ensilage av finaste kvalitet och olika sorters halm som ersättning eller utfyllnad. Även oanvända beten har lånats ut.

Mer långsiktiga hållbarhetsvinster

Kul på betet en normaltorr sommar.

I Sverige finns idag knappt 2,6 miljoner hektar åkermark och 0,4 hektar betesmark, och arealen minskar för varje år. De sämre markerna återgår ofta till att bli skogsmark, medan god jordbruksmark försvinner till förmån för vägar, byggnader eller annat som gör att marken inte kommer kunna odlas.  Eftersom den globala efterfrågan på livsmedel och därmed jordbruksmark ökar är det bra att foderhjälpen bidragit till att sätta fokus på nyttan av att återanvända nedlagd eller övergiven åker- och betesmark. Nya arrenden och överenskommelser, bland annat på mindre stadsnära marker, har kommit till under den här perioden.

Vad kan man behöva tänka på?

  • Det är av värde att ha en långsiktig relation med din grovfoderleverantör så att ni kan planera för säker leverans av den volym ni behöver. I kristid är det också lättare och mer säkert för en lantbrukare att importera hö än att du ska göra det själv.
  • Vi hästmänniskor behöver bli bättre på att se skillnad på ett kg hö och ett kg hö. Foderkvaliteten måste alltid vara hög och säker men näringsinnehållet kan variera utifrån din hästs behov, det kan vara värt att föra det samtalet med din leverantör av foder. Många hästar och ponnyer är lättfödda och för dem kan ett bra grovfoder med lägre näringsinnehåll vara värdefullt för att ge även dessa hästar en lång ättid. Det finns stöd på Hästsverige kring foderstater för att kunna bli bättre på att bedöma den kvalitet och näringstäthet som dina hästar behöver.
  • Oerhört viktigt att kunna säkra att fodret är säkert, inga giftiga växter och hygieniskt god kvalitet. På Hästsverige gavs även förra året råd om alternativa foder.
  • Tänk också på att om man importerar hö från andra länder så kan det komma med ogräsfröer som gör att lantbruket inte vill använda gödseln, vilket kan leda till ökade kostnader. Det finns även exempel på en hästgård som låg i ett område där lantbrukare odlade frön, de behöver vara oerhört rena, och gården köpte in hö från ett annat område i Sverige. Även här fick det konsekvenser att lantbrukarna inte ville ta emot gödseln. Vi behöver ha nära kontakt med lantbruket som odlar vårt foder och som vi vill ska ta emot vår gödsel. Prata t ex med LRF Häst för tips.

Hur drabbas stall vid vattenbrist?

Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Det gör att många behöver hitta lösningar för att säkra att verksamheten kan fungera utan att äventyra brunnens vattentillgång och att man klarar ett eventuellt kommunalt bevattningsförbud.

ska%cc%88rmavbild-2017-05-05-kl-10-24-37Under försommaren 2017 rådde det vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av heta somrar och för lite nederbörd på höst och vinter, orsakat av klimatförändringarna. Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu hade problem. I maj 2017 gick Halmstads Fältrittklubb ut och berättade att man var tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det rådde bevattningsförbud i kommunen. Det fick ekonomiska konsekvenser och man räknade med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Grundvattennivåerna ser bättre ut för 2018 men det kan fortfarande bli problem på olika ställen i landet, både  Halmstad kommun och Mörbylånga kommun ber till exempel sina innevånare att fortsätta att spara på vatten.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.

Hur viktigt är det här för dig?

Det beror på. Nederbörden varierar mellan åren, mer eller mindre snö och regn. Effekterna av klimatförändringarna påverkar också olika platser i Sverige på olika sätt beroende på lokala och regionala skillnader. Klimatförändringar och vattentillgång är klurigt att förstå, vi kan ha ett år som vi både upplever som regnigt och samtidigt ha låga grundvattennivåer. Till exempel för att nederbörden kommer vid fel tid när det finns växtlighet som tar upp vattnet eller när vattnet rinner av ytan och inte kommer ner till grundvattnet. Vi har fått en längre växtsäsong i och med klimatförändringen vilket gör att mer av vattnet jämfört med tidigare tas upp av växtligheten. Många faktorer alltså. Vilket gör att det bästa är om du tar reda på lite mer om hur det ser ut just i ditt område.

Det forskningen om klimatförändringen visar är att det finns en tydlig trend som säger att vi kommer få fler tillfällen med mer torka eller mer regn framöver, exakt var och när är svårt att säga. Så det vi kan vara säkra på är att vattentillgång kommer att bli en allt viktigare fråga i Sverige. Prata gärna med din kommun för att se hur de ser på vattentillgången i ert område framöver. Ett annat skäl att kontakta kommunen eller Länsstyrelsen är för att få klarhet i hur lagstiftningen och regelverket påverkar vad du kan förvänta dig av din kommun om det blir vattenbrist och vilket ansvar som du själv förväntas att ta.

ior-dricker-vattenHästens dagliga behov av dricksvatten är 5 liter per 100 kg kroppsvikt i vila. Det blir 25 liter för en 500 kg häst i underhållsbehov. För ett stall som har 10 hästar så är det minst 250 liter vatten om dagen som behövs enbart för att säkerställa att hästarna får släcka törsten.

Skäl att tänka till kring stallets vattenförbrukning:

  • Spara pengar? Generellt sett är dricksvatten billigt i Sverige ca 4 öre per liter, så hästen kanske dricker för 1 krona per dag. Förutom det används förstås vatten till tvättmaskiner och duschar mm. Vissa kommuner förväntas höja taxorna på vatten för av att klara av utbyggnad, underhåll och ersättning av gamla anläggningar.
  • Kan ett bevattningsförbud som gör att ni inte får vattna ridbanorna, eller hagmarker, få konsekvenser för er verksamhet?
  • Räcker er brunn till för att klara bevattning av ridbanor om det blir ett år med lågt grundvatten?

Här har ni två exempel på lösningar som tar tillvara regnvatten från ridhusets tak för bevattning av ridbanorna. Se om någon av dessa kan vara en bra lösning för er att minska användning av dricksvatten för bevattning.

Stall Kvickstorp: Regnvatten för att bevattna ridhuset med sprinklers

Stall Kvickstorp utanför Åtvidaberg har en egen brunn och förra året när grundvattnet var lågt bestämde man sig för att hitta en lösning för att kunna spara brunnsvattnet som dricksvatten till hästar och människor. Maria Cederlund och hennes man Leif Lourié vann Lövsta Future Challenge miljöpris nyligen för sin lösning som dessutom är kostnadseffektiv både i inköp och i sparad arbetstid.

Här finns en detaljerad beskrivning av hur man kan bygga en likadan lösning och vad det kostar.

Under förra året använde de även regnvatten ifrån regnvattentunnor vid huset för att tvätta av hästarna istället för att duscha dem med vatten ifrån brunnen.

spridare_752_stall-kvickstorptankarna3_752-724x481-stall-kvickstorp

Stall Lövholmen: Samlar regnvatten för att bevattna ridbanorna

stall-lovholmenVi har tidigare visat Stall Lövholmens film på vår sida på FB om deras lösning för att bevattna sina ridbanor med regnvatten från ridhustaket. Här samlas regnvattnet i en tank nedgrävd i marken och man kör sedan runt och sprider vattnet.

Stall Lövholmen ligger i Tumba söder om Stockholm.

Visst påverkar klimatförändringarna ridsporten. Och det kostar

Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av sommarhettan och alltför lite nederbörd under höst och vinter. Är det orsakat av klimatförädringarna? Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu har problem. Vi vet också att vi kan förvänta oss mer extrema väder på grund av klimatförändringarna, både torrare och blötare.

Nu går Halmstads Fältrittklubb ut och berättar att man är tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det råder bevattningsförbud i kommunen. Det får ekonomiska konsekvenser och man räknar med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.    

  • Mindre hårdgjord yta så att regnet kan infiltrera – mer gräs och mindre asfalt. Sedumtak är snyggt om man ska bygga nytt. 
  • Dammar och våtmarker fördröjer regnet och ger det tid att nå ner till grundvattnet.
  • Vattentunnor runt om stallet som samlar upp regnvattnet som kan användas till vattning, tvätt av benskydd
  • Kanske kan du tvätta hästtransporten när det regnar?
  • Borsta och rykta mer istället för spola av hästen

Här kan ni se en film om vad Stall Lövholmen i Stockholm har gjort för att kunna vattna sin manege med regnvatten. Hejja!