Håll ögonen öppna för den giftiga växten Stånds

Vi behöver hjälpas åt att bekämpa växten Stånds som är så giftig för bland annat hästar så att det kan leda till dödsfall genom leversvikt. Handskar bör även användas när vi gräver upp växten.

Örten är giftig både när den växer på plats och när den är torkad i grovfodret. Genom grovfoder är risken störst att hästen får i sig stora mängder då den beska smaken försvinner när den har torkat. Det här innebär också att vi måste vara extra noggranna och kontrollera när vi köper in grovfoder från områden där Stånds kan förekomma.

Hos SVA kan du läsa om Stånds och hur giftig den är för bland annat hästar.

Enligt Jordbruksverket blommar den från juni till september med gula blommor. Bladen är mörkgröna och växten kan bli cirka en meter hög. Den förekommer framförallt i Sydsverige men även längs Norrlandskusten. Bäst trivs den näringsfattig mark och man kan oftast finna Stånds på sandig, grusig gräsmark och i betesmarker, vägkanter, skogsbryn, vallar och banvallar.

Vad ska du tänka på om du tillhandahåller bete eller vallfoder

Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren som ska äta det och människor som ska hantera fodret. Om du hittar stånds i till exempel ett parti hö eller ensilage så är hela partiet (ett parti är allt hö som odlats på det område där Stånds upptäckts) olämpligt som foder och ska förstöras.

Att göra:

  • Eftersom växten föredrar näringsfattig mark så kan den lättare etablera sig om du har högt betestryck och marken blir bar.
  • Du bör vara noga vid anläggning av vallar så den tar sig bra.
  • Om du får in stånds i en permanent betesvall bör du gräva upp plantan med rötterna och så vallfrö i luckan som bildas. Det är viktigt att du får med hela rotsystemet eftersom glömda rotbitar kan bilda nya plantor och fröna som blir kvar kan gro i upp till 20 år. Stånds är även giftig vid beröring så använd handskar! Stängsla också bort den ytan så hästarna inte betar där.

I en artikel på Hippson digitalt (Juli 2024) berättar Ebba Berglöf, som bor i Skåne, att Stånds har ökat sedan den torra sommaren 2018 och att vi är dåliga på att bekämpa den. I England så finns det krav på att markägarna tar bort Stånds annars får de böter, det har gjort att de har växten under kontroll. Här kan du se en film från Ebbas instagram där hon visar en naturbetesmark som invaderats av Stånds.

Vad vi alla kan göra:

Om du inte vill lära dig några andra växter så håll ögonen öppna för den här. Det finns många gula blommor därute så för att inte få panik i onödan kan du kanske använda en flora app.

Hålla ögonen öppna och larma markägaren eller gräv bort plantor där du får göra det. Använd handskar och bränn eller destruera sedan plantorna!

Hur ska jag tänka kring foder nu när jag stallar upp hästen igen?

Som en artikel i Tidningen ridsport visar på har det hänt mycket när det gäller hästfoder de senaste 50 åren. Vad är det som är viktigt att tänka på idag?

Vi har ställt några frågor till Malin Connysson som är universitetslärare på Sveriges lantbruksuniversitet. Hon jobbar som lärare och forskningsansvarig på Riksanläggningen Wången. Hon är disputerad husdjursagronom och har haft ett brinnande intresse för trav och travhästar sedan hon var tonåring. Det gör att hon har intresserat sig för hur vi påverkar hästen med hästhållning och utfodring.

Vilka är de frågor du tycker är viktigast för oss att tänka på, när det gäller foder, nu när uppstallningen inför vintern står för dörren?

  1. Säkerställ att du har en foderanalys på hästens grovfoder.
  2. Gör en foderstat för din häst till exempel hos HästSverige
  3. Försök att få till så lång ättid och födosökstid som möjligt, utifrån dina och hästens förutsättningar.

Bara för att vara tydliga när du har extra fokus på travhästar, travhästar och ridhästar är det någon skillnad i de frågor vi pratar om nu?

Nej, det som skiljer en vuxen hästs foderbehov åt är delvis hästtypen, om den klassas som lätt-, normal- eller svårfödd och framförallt hur hårt arbete som hästen utför. Handen på hjärtat så går de flesta av våra privata hästar bara i lätt arbete, även om vi har andra ambitioner.

Hur mycket energi som går åt är tätt kopplat till hur hög puls hästen kommer upp i, se olika grupper av arbete i tabellen nedan. När det gäller dressyrträning, som inte är omnämnt, så har man sett att även på svår teknisk nivå så kommer de sällan upp i så hög puls som motsvarar hårt arbete av just dressyrträningen. (När vi pratar hästfoder betyder energi ungefär detsamma som kalorier för oss människor.)

ArbeteExempel på aktivitetUngefärligt energibehov (% av underhållsbehovet)
LättFritidsridning25
Medel

Ridskoleverksamhet, en del
fritidsridning
50
HårtLåg- och medelnivå fälttävlan, viss
trav- och galoppträning, svårare
klasser hoppning
75
Mycket hårtTrav- och galoppträning (varmblod
och fullblod), elitnivå fälttävlan,
tävling distansritt
100-120
källa: Utfodringsrekommendationer för häst 2013, rapport 289.

Varför en foderstat?

Precis som för oss människor handlar vårt hull, mängden fett, framförallt av hur mycket energi vi stoppar i oss i maten och hur mycket vi gör av med i träning. En viss mängd energi behövs bara för att kroppen ska fungera, underhållsbehovet, sen tillkommer behov för träning.

Om hästen får tillräckligt med energi kan vi alltså se på hullet (mängden fett). Vill du fodra mer så får du träna mycket mer. Ett exempel, 30 min skritt förbränner ca 1,5 MJ energi vilket motsvarar energin i knappt 2 dl havre.

Det som gör det riktigt viktigt att göra en foderstat är för att säkerställa att hästen får rätt mängd med protein och mineraler, särskilt kalcium och fosfor. Något som vi inte kan se på hästen med blotta ögat.

Som tur är finns ett gratis foderstatsprogram tillgängligt hos HästSverige som hjälper dig att få koll.

Du behöver ha en foderanalys, näringsinnehåll på mineraler och eventuellt kraftfoder samt en bedömd vikt på hästen liksom en hullbedömning. Information om hur du bedömer din häst finns också på HästSveriges hemsida. Man kan få en idé om hästens vikt från rasstandarder om man tycker att beräkningarna för att räkna ut hästens vikt är för svåra, några exempel finns här.

Det kan vara lite klurigt första gången men det är värt det då du får veta om hästen får i sig det den behöver för att må bra och kunna prestera.

Ättid och födosökstid, vad är det?

Hästen är gjord för att småäta mest hela tiden och man har sett att i det vilda innebär det att de går och letar ätbart i 14-18 timmar per dygn beroende på hur länge de får leta för att hitta något. Detta sökande är födosökstiden som de är DNA-programmerade att göra. Det här är ju en utmaning för oss att tillgodose när hästarna är uppstallade, vi får göra vad vi kan för att tillgodose hästens hälsa och minimera risken för beteendestörningar.

Vad vintern kan erbjuda…

Vad kan vi då göra?

  • Ättid, några saker vi vet är att det rent kroppsligt innebär att en häst behöver få i sig minst 1,5 kg grovfoder i torrsubstans (ts) per 100 kg häst för att ”magen” ska fungera. (Det synliggörs i foderstatsprogrammet). Hästen ska inte vara utan grovfoder längre än 3-4 timmar för att mikroorganismerna i grovtarmen ska må bra, inte svälta. Magsyran produceras hela tiden hos en häst så hästen ska helst inte motioneras på tom mage (då skvätter magsyran runt och kan fräta) utan ge lite grovfoder/strå ca 30 min före om den inte kommer direkt från bete.
  • Sysselsättningen, födosökstiden som är särskilt viktig för huvudets skull (hästens beteendebehov) är en större utmaning. En häst äter upp ett kg hö på ca 20-40 min så hur gör vi med resten av ät- och födosökstiden? På sommaren finns kanske lite gräs i hagen att pyssla med, kanske kan hästen få lite extra halm i boxen? Om det finns skogsbete i hagen där de kan pilla med grenar och rötter så ger det sysselsättning.

Tips för lättfödda hästar och ponnyer.

Det är ju en större utmaning att ge lättfödda hästar så mycket grovfoder så de har sysselsättning utan att de blir feta, vilket riskerar följdsjukdomar. Ett par tips:

  • Se till att ha ett bra hö som innehåller tillräckligt med protein, så att du inte behöver ta bort grovfoder för att ge protein via kraftfodret. Om proteinnivån i grovfodret är hög går det att ”späda ut” med halm.
  • Gör allt du kan för att inte låta din häst bli fet, då bantning innebär begränsat foderintag, även grovfodret drabbas. Det är visserligen naturligt för en vild häst att vara som fetast i september och sedan ”svälta sig” mager till februari/mars men det fungerar inte så bra med vår hästhållning. Vare sig för att kunna hålla hästen igång som ridhäst eller för att säkra hästvälfärden, bättre då att begränsa betestiden eller betesytan.

Du kan hullbedöma din häst med hjälp av Hennekes skala, här finns tips. Något som är värt att tänka på om du försöker få din häst att gå ner i vikt är att hålla koll på flera mätpunkter och kolla alla i en tabell, lista. Har hästen till exempel fått en fettnacke så kan den vara svår att bli av med även om den gått ner på alla andra ställen, revben, svansrot mm så se till helheten.

Vad kan en stallägare för säg ett inackorderings stall göra för att underlätta?

Om du driver ett stall med egna hästar eller hästar av en viss typ så kan det vara lättare att köpa in ett grovfoder med passande energi och proteininnehåll för maximal ättid. Men om du driver ett inackorderingsstall kan hästarna variera mycket i typ och även vilka som är uppstallade under året vilket gör det svårare.

Några tips till stallägaren är:

  • Gör några foderstater för några typer av hästar för att uppskatta behovet.
  • Köp in foderhalm som komplement framförallt för att underlätta för ponnyer och lättfödda hästar att få upp sin ättid utan att bli feta.

Behövs extra tillskott av vitaminer och mineraler?

För en häst i lätt- till medelhård träning så kan man känna sig lugn med att både behovet av makro- och mikromineraler tillgodoses om man gjort en foderstat och där sett till att den får tillräckligt med grovfoder samt tillgodosett behovet av mineraler och selen genom ett mineralfoder.

När det gäller vitaminer så kan man komplettera med ADE under vintermånaderna då innehållet i foder varierar och solen inte når huden under alla täcken. Oftast finns dessa vitaminer tillsatt i mineralfodret.

Alla andra pyttsar och tillskott då? Några ord på vägen…Värt att tänka på är att något som klassas som ett fodertillskott enligt lagen inte behöver ha någon bevisad effekt och inte får ha medicinska påståenden. Det finns väldigt få studier gjorda på de flesta tillskott och även få tillskott där det påvisats effekt. Dessutom finns nästan inga tillskott där man tittat på vilka negativa effekter en eventuell överutfodring kan innebära. Djurägarna har också ett etiskt ansvar att inte ”förgifta” sina hästar.

Något särskilt du vill skicka med inför hösten 2022?

Planera årets foderförbrukning. Räkna foderstater.

New research, “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.

Gülsah Kaya – Karasu “I want to help horse owners understand how nutrition plays a vital role in the health and well-being of their horses.” (read more about her background at the end of the blog.)

The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).

The title of your research is ”Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?

Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.

The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.

Hans Voorjaarsgras eten

The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.

In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.

Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.

Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.

Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;

  • a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
  • Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.

Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.

Any message for the Swedish Equestrian community?

Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.

When will we know the results?

The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!

Bio, Gülsah Kaya – Karasu

She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of ​​interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.

With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.

She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.

Van Hall Larenstein University of Applied Sciences

VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.

VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.

In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.  

Hästen en del av odlingslandskapet – från enfald till mångfald

I vår tredje del i vårens serie om biologisk mångfald, tidigare har vi skrivit om sommarbetet, har vi tittat på stallplanen, stallområdet och nu har vi kommit till hur vi kan påverka genom odlingen av grovfoder, hö eller hösilage. Till vår hjälp har vi en gästbloggare Jan Wärnbäck. Jan är biolog och statsvetare arbetade tidigare på Världsnaturfonden WWF med jordbruk- och naturvårdsfrågor. Han har varit med och tagit fram ett antal rapporter om naturbetesmarker men också vikten av förändringar för att öka åkerlandskapets mångfald. Idag arbetar Jan på Sida.

Ängshumla Foto Jan Wärnbäck

Sommar och gräsklipparna brummar, de tidiga blommorna har blommat över och nu tar alla de andra vid – vitklöver, blåklint och kanske de mindre roliga men ack så nyttiga tistlarna. Alla dessa arter och många fler ger mängder av insekter mat, som i sin tur blir mat åt andra djur. Men i det jordbrukslandskap som vi skapat sedan 1950-talet så har det blivit mindre och mindre plats över för de arter som inte är de som vi människor odlar.

Användningen av växtskyddsmedel har ökat och i och med det så har också de flesta blommande ”ogräsen” fått ge vika för ett allt mer ensidigt landskap dominerad av spannmål. De kantzoner, det vill säga områden mellan åkrar och till exempel diken, flyttblock (stora stenar från istiden) eller körvägar, som finns kvar är kraftigt påverkade av all den gödsel (mineral- och stallgödsel) som används och domineras därför av ett fåtal arter gräs så som kvickrot. Allt detta har inneburit att flera av odlingslandskapets fågel- och insektsarter under en lång tid minskat.

Som redogjorts för i tidigare blogginlägg så finns mycket man som hästägare kan göra själv för att bidra till att gynna biologisk mångfald och pollinerare – både i sin närmiljö och vad gäller val av sommarbete.

Men möjligheterna stannar inte bara där. Förra årets torka gjorde nog många medvetna om att man som hästägare faktiskt påverkas av men också påverkar det omgivande landskapet. De allra flesta hästägare köper in sitt grovfoder från en lantbrukare och detta foder odlas någonstans, ofta inte alltför långt bort från stallet. Hur odling och skörd av detta foder sker kan variera betydligt och detta har en påverkan på växter och djur och den biologiska mångfalden.

Foto Jan Wärnbäck

Vad som växer på åkern är viktigt. Enbart gräs, som vi odlar eftersom det är det som hästarna är ”gjorda för” att äta, ger inte mycket mat för pollinerande insekter men väl så bra skydd till bland annat de fåglar som lägger sitt bo på marken som till exempel sånglärka. Men att så in blomblandningar i vallen kan vara komplicerat och dyrt. En enklare åtgärd är att till exempel så en remsa med blommande växter utmed åkerkanten. På det sättet skapas en variation i landskapet vilket ökar mångfalden.

En stor skillnad mellan grovfoder som tas för häst jämfört med mjölkkor är tidpunkten för vallskörden. Generellt kan sägas att det foder som tas för mjölkkor slås första gången redan i slutet av maj och är något av en katastrof för fågelungar likväl som rådjurskid och harpaltar. Ungarna har inte mycket chans när de snabba slåttermaskinerna kommer. Foder för häst behöver normal sett inte ha så höga proteinhalter och kan därför tas senare ofta runt midsommar. Vid det laget har många ungar redan blivit så pass rörliga att de kan ta sig undan när maskinerna kommer.

Bifodergröda, foto Jan Wärnbäck

Så en uppmaning är att prata med din leverantör av grovfoder. Det kan vara bra att prata om det nu inför nästa säsong då det ju behövs tid för att till exempel så blommande remsor, kantzoner, till nästa år. Finns det möjligheter att hen kan tänka sig att så en blommande remsa i anslutning till sin vall eller någon annan åker intill? Det kan vara möjligt att delta i projektet Blommor för bin, vilket du även kan stödja som privatperson.

Fungerar det att ta gräset lite senare utifrån önskemål om både näringsinnehåll och med tanke på en minskad påverkan på häckande fåglar och djurungar? Det kostar inte att fråga och jag tror att tiden är mogen att ta hållbarhetsarbetet inom hästnäringen bortanför gården och ut i det landskap som hästen är en del av.