Din hästs sommarbete kan bidra till den biologiska mångfald i Sverige

Sommarbetet kan vara en härlig semester för både dig och din häst. Hästen får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få socialt umgänge med andra hästar. Tillsammans med andra betande djur är hästen en viktig del i att hålla våra landskap öppna.

Foto: Jenny Blomberg
Foto: Jenny Blomberg

Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar försvinner i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. Sedan 1850 har naturbetesmarken i Sverige minskat från två miljoner hektar till ca 450 000 ha.

Många blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap och hotas därför när markerna växer igen. Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden skapar ekosystem som ger oss tjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör äppelblommor till äpplen. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter som bin?

En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald och är hem för många arter.

Bra för hästen

Foto Sara Öström Linde
Foto Sara Öström Linde

Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Hästar klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Det gör att öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar. Andra saker som är bra med hästens bete är att de föredrar gräs framför örter såsom blommor och att många dyngbaggar trivs i hästens gödsel.

Att själva betet i naturbetesmarker ibland är lite magrare passar många hästar, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint på sommarbete i en naturbetesmark. Till exempel Tunarps Säteri som har ridskole- och ridlägerverksamhet med både hästar och ponnyer låter hästarna gå dygnet runt på bland annat naturbete under sommaren. Tänk på att även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till naturvården och den biologiska mångfalden.

Hur kan jag ge min häst möjlighet till naturbetesmark?

Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta i första hand lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark du kan hyra eller har tips på markägare du kan kontakta. De kan även dela med sig av värdefull information och kunskap.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ

  • Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden.
  • Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
  • Hästarna får inte gnaga bark på träden.
  • Tillgång till olika hagar gör så att det är lätt att flytta på hästarna. En tumregel är att naturbetesmark bara lämpar sig för sommarbete och aldrig som rastfålla eller vinterhage.
  • Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att, bara avmaska hästen vid behov och före betet.
  • Hästsveriges hemsida kan du läsa om andra saker som är viktigt att tänka på när hästen ska gå på betet.

Julmyra Horse Center får pris och uppmanar till handling

Julmyra Horse Center vinner Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2020 för sitt arbete med att minska näringsläckaget, särskilt fosforläckage, från hagar och gödselhantering.

Julmyra Horse Center

Så påverkar våra hästar övergödningen i Sverige  

Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar.  Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.  

Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?  

Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.  

Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.    

“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horse Center, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.” 

Julmyra Horse Center, ett gott exempel att lära ifrån 

Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra Horse Cnter är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.  

I samarbetet mellan Julmyra Horse Center och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.   

Tack vare Julmyra Horse Centers långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra Horse Center arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden. 

  1. Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg. 

Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra Horse Center ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det.  Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp. 

2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen. 

Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter.  Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).  

Skyddsavstånd till bäck.

Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna. 

Fosfordamm

3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.  

På Julmyra Horse Center har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering.  Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.  

Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra Horse Center undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning. 

4. Dela med sig av sin kunskap 

Som en del i Julmyra Horse Centers projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra Horse Center tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra Horse Center genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra Horse Center gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.  

FAKTARUTA JULMYRA HORSE CENTER år 2020
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40  personer arbetar på Julmyra Horse Center, 5 personer anställda på JHC.   
Över 200 hästar finns på Julmyra Horse Center idag, vision om 500  hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt  bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för  unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga  varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning  på 35 m  

Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder? 

  • Minskar spridningen av inälvsparasiter. 
  • Ger mindre leriga hagar för hästen och dig. 
  • Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
  • Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.

Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall? 

En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning.  Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra Horse Centeroch Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.  

Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.  

Var finns då rådgivning och stöd att få?  

Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.  

Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster.  Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.

Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.  

På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar. 

Kvalitetsmärkt hästverksamhet?

LRF Häst, Hästnäringens Naionella Stiftelse (HNS ) och Hästnäringens yrkesnämnd har tagit fram standarden, och äger den, för Kvalitetsmärkt hästverksamhet. Syftet är att ge hästverksamheter, med hästhållning, stöd till att följa regelverk, kunna använda det i sin marknadsföring och få en god grund för att utveckla verksamheten vidare.

Standarden började användas i våras och vi har ännu inte sett så mycket publik information om vad den egentligen handlar om. Regelverket som de använder sig av är bara tillgängligt för de som bestämmer sig för att kvalitetsmärkas. Alla typer av hästverksamheter med hästhållning, samt hästgymnasier med hjälp av tillägget Kvalitetsmärkt Hästgymnasium kan certifiera sin verksamhet.

Katrine Petäjistö

Hållbarhäst bestämde sig för att ta reda på mer och har därför intervjuat Katrine Petäjistö. Katrine är revisor på företaget SMAK Certifiering AB som är det företaget som du ska vända dig till om du vill certifiera din verksamhet enligt Kvalitetsmärkt Hästverksamhet. Just nu kan du även få en rabatt från LRF Häst på 1000 kr på den certifieringsavgiften, som ligger mellan 2500 kr och 4500 kr per år.

Varför tycker du att en hästverksamhet ska bli kvalitetssäkrad?

  • Certifieringen kan användas för att marknadsföra sin verksamhet och därmed öka konkurrenskraften.
  • Företagaren får hjälp att hålla sig uppdaterad om gällande lagstiftning. Det finns många olika regelverk som berör en hästverksamhet och Katrine har märkt att certifieringen bidrar till en ökad medvetenhet om lagar och skyldigheter.
  • Företagaren är väl förberedd inför en eventuell myndighetskontroll.
  • Minskade kvalitets-, miljö- och arbetsmiljörisker.

När man blir godkänd så får man ett certifikat som kan sättas upp i stallet. (Se exempel längst ner.) Certifikatet betyder att man kan vara trygg med att verksamheten kontrolleras regelbundet utifrån de regler som gäller för hästverksamheter. En certifierad verksamhet kontrolleras alltid vart tredje år, hästföretagaren ska göra en egenkontroll varje år och kan även få en extra stickprovskontroll.

Vilka frågor inom ekologisk hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Frågor om avfallshantering och farligt avfall. Hur det hanteras och vilka återvinningssystem som används.

Gödselhantering, lagring för att förhindra läckage samt bortförsel.

Kan det komma in flera miljöfrågor såsom energieffektivisering, vattenanvändning längre fram? Det är möjligt att lägga in många fler frågor i standarden, men när och om det sker bestämmer ägarna av standarden.

Vilka frågor inom djurvälfärd ingår och på vilket sätt?
Dessa frågor baserar sig mycket på Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning.

Det kan handla om stallmiljö, foderkvalitet, att det finns en säkerhetsplan om det blir elavbrott eller vattnet stängs av samt att det inte finns skaderisk i betesmarker och hagar, att hagarna har tillräcklig dränering, rätt stängsel mm.

Vilka frågor inom social hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Arbetsmiljö och arbetsvillkor: Arbetsmiljöarbete, riskbedömningar av arbetsmiljön, skyddsutrustning, arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gällande facklig anslutning, diskriminering, arbetstid, vila, semester etc. Några andra viktiga exempel är:

  • Minderårigas arbete: Riskbedömning etc
  • Inhyrd arbetskraft: bemanningsföretag
  • Tillfälligt boende: ansvar för god byggnadsstandard, brandsäkerhet etc

Är det några frågor eller områden som går längre än lagkrav?
I själva standarden finns det rekommendationer som går längre än lagkrav såsom branschrekommendationer gällande beteshygien, vaccinationsprogram samt att verksamheten ska vara utbildade enligt Schysst stall.

Men dessa rekommendationer ingår inte i bedömningen för att få kvalitetsmärket. De är i dagsläget inte krav för certifieringen, att godkännas för märkningen. De ses som rekommendationer som finns med i egenkontrollen och kan bli krav och ingå i certifieringen längre fram.

Hur det går till? Hur gör man?

Företagaren ansöker hos SMAK Certifiering AB om att få verksamheten certifierad. Företagets ansökan bekräftas och då tilldelas företaget regelverket. När företaget gjort en så kallad egenrevision där denne gått igenom hela regelverket och stämt av om deras verksamhet uppfyller reglerna skickar de in ett kvitto till SMAK Certifiering AB på att detta är utfört. Då kontaktas de av en revisor som bokar in en s k inträdesrevision.

Vid revisionen går revisorn igenom hela regelverket tillsammans med företagaren. Med hjälp av en rundtur på företaget, intervju av företagaren, stickprovsbaserade intervjuer av anställda samt genomgång av dokumentation, söker revisorn efter underlag/bevis som bekräftar att reglerna följs. Om där finns avvikelser från regelverket, noteras dessa och företagaren har en förutbestämd tidsperiod på sig efter revision, att åtgärda avvikelserna. Att avvikelserna är åtgärdade intygar företagaren med att skicka bekräftande underlag till revisorn (t.ex en bild eller dokumentation) alternativt gör revisorn ett uppföljande besök.

När eventuella avvikelser är åtgärdade och godkända tilldelas företagaren ett certifikat där SMAK Certifiering AB går i god för att verksamheten uppfyller regelverket. Certifikatet är giltigt tills nästa ordinarie revision, som infaller vart 3e år. Under förutsättning att reglerna fortsatt följs och att egenrevision utförs av företagaren de 2 år ordinarie revision på plats ej sker. För ökad trovärdighet ska SMAK Certifiering AB utföra stickprovsbesök på de certifierade företagare som innevarande år inte har ordinarie revision på plats.

Läs mer här och om ni vill veta mer får ni gärna höra av er till Katrine och hennes kollegor på: hastcertifiering@smak.se

Hästhagar, dessa älskade och hatade.

Det evigt återkommande problemet – hagarna. Söndertrampade och leriga med gödsel och gammalt hö liggandes. De påverkar oss i det dagliga arbetet med hästarna, men hur ofta tänker du på hur de påverkar miljön?

Hästgödsel innehåller t.ex. fosfor och kväve som är viktiga näringsämnen för växter. Om det inte finns några växter som kan ta upp dem, så rinner de iväg med vattnet. De kan då hamna i vattendrag, sjöar och hav där de bidrar till övergödning. Dessutom går vi miste om användbar växtnäring! Genom att ta hand om din hage på ett bra sätt gör du en miljöinsats samtidigt som du får en friskare häst.

Det finns flera initiativ som vill öka medvetenheten kring hästgödseln och dess potential, bl.a. Jordbruksverkets publikation ”Hästgödsel – en naturlig resurs”. Dock ligger ofta fokus på gödseln från våra stallar och inte så mycket på gödseln i våra hagar. I takt med att övergödningen av sjöar och hav ökar, ökar även behovet av att minska alla typer av näringsläckage.

Enligt Agneta Hermansson på Hushållningssällskapet är två stora orsaker till näringsläckaget att vi ofta har många hästar på liten yta samt att marken inte är anpassad för hästhagar. ”Många vinterhagar består av skogsmark som är känslig för marktramp och har en stor vattenavrinning. Näringsläckaget hänger ihop med detta.” säger hon.

Idag finns ett tydligt regelverk kring lagring av gödsel men det omfattar inte allt gödsel i hagarna. Agneta framhåller dock de Allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kapitel där det står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön från skada. Det innefattar alla, från privatpersoner till stora företag och alltså även hästgårdar.

Att hålla hästar på alltför lerig mark kan även anses bryta mot Djurskyddslagen där det står att djur ska hållas i en god djurmiljö. Det regleras dessutom tydligt i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning i 5:e kapitlet: 5 § Markytor som är hårt belastade av hästarna ska vara dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.

WRS är ett miljökonsultföretag med inriktning på rening av förorenat vatten. Där jobbar Barbro Beck-Friis och hon ser samma problematik som Agneta. ”Antalet hästar ökar i Sverige framförallt i tätortsnära områden.” enligt Barbro. ”Många hästar på liten yta ger en ackumulation av fosfor på just den ytan.” säger hon.

För att förstå proportionerna: Det är tillåtet att på åkermark tillföra 22 kg fosfor/hektar medan det i rastfållor med hästar kan vara så mycket som 60 kg fosfor/hektar. Alltså, 3 gånger så mycket fosfor på en yta som dessutom sällan har kapacitet (växtlighet) att ta upp näringen, till skillnad från åkermark.

WRS erbjuder en tjänst de kallar Hästgårdsdiagnos där de går igenom hur läget på gården är idag, och föreslår sedan åtgärder för att minska näringsläckage. De undersöker främst fosforläckaget då det ger stor miljöpåverkan.

Bland annat tittar de på hur hagarna ligger. Många sluttar ned mot sjöar och vattendrag med generellt dålig vegetation vilket gör att fosfor och kväve sköljs ut i vattnet. Då kan en lösning vara att gräva diken. Ett bra alternativ är så kallade skåldiken som är byggda med olika typer av material för att binda in näringsämnen.

De tittar på dagvattnet vilket är det vatten som tillfälligt rinner över markytan, t.ex. regnvatten. Regnvattnets väg över tak och gårdsplan kan spela stor roll för näringsläckage och med häng- och takrännor kan vattnet ledas till ”rätt” ställe.

De ser även över hur utfodrings- och mockningsrutiner i hagarna fungerar. Barbro pratar om hur viktigt det är att mocka hagarna: ”Ungefär 95 % av all fosfor finns i träcken och bara lite i urinen. Man kommer väldigt långt med daglig mockning.”

Även Agneta pratar om mockning av hagarna som något viktigt både med tanke på miljön och även hästhälsan. ”Mockningen bidrar till mindre brännässlor och färre rator, alltså områden där hästarna inte äter. Gräset växer bättre över hela hagen vilket gör att hästarna sprider sig över ytan och det blir inte lika söndertrampat.”

Vi pratar även om att vi har en tendens att överutfodra våra hästar. De kan alltså inte tillgodose sig det vi ger dem, utan mycket näring åker rätt igenom hästarnas kroppar och ut på marken.

Hushållningssällskapet har nyligen lanserat en tjänst med individuell rådgivning för alla typer av hästhållare, HIR Häst. I konceptet finns olika paket varav ett, HIR Häst Bete, handlar om hagar och naturbeten där hästhållaren får råd kring planering av hagar, rutiner etc. Innehållet är anpassningsbart efter just dina behov.

Låter det komplicerat? För att göra det lite enklare har vi med hjälp av Barbro satt ihop en lista med det viktigaste du kan göra. En del saker är lättare att ordna än andra och en åtgärd är bättre än ingen!

  1. Se till att skapa förutsättningar för god dränering, genom olika typer av öppna och täckta diken.
  2. Gör en strategi för mockning av hagen.
  3. Gör en strategi för utfodring i hagen. Använd flyttbart fodertråg och variera platsen för det, gärna högre, skuggfria platser i hagen.
  4. Se till att det finns en kantzon, alltså ett område utanför staketet runt hagen där gräs och annan växlighet kan växa ostört och ta upp näringen.
  5. Se till att det finns tillräckligt med hagar för att kunna rotera hästarna så att marken får chans att vila.

Fördelarna med att ta hand om hagarna är för häst- och gårdsägare flera, där möjligheter till bättre djurhälsa kanske är störst. Mockning och dränering ger ett lägre parasittryck, ökad vegetation ger mindre lera vid regn, mindre damm vid torka och risken för sandkolik minskar. Det blir lättare att hålla en god hovhälsa och risken för halkskador minskar avsevärt. Dessutom får vi en enklare hantering av hästarna samt att företag ses som seriösa och får ett gott anseende om de tänker miljömässigt och har välskötta hagar. Att dessutom sluta överutfodra skulle inte bara minska näringsläckaget utan även spara våra pengar.

 

Vill du veta mer? Det finns en hel del att läsa om just näringsläckage, som detta examensarbete av Nadja Andréewitch med fokus på fosforn. Den innehåller en del av de lösningar som finns att tillgå, bl.a. de tidigare nämnda skåldikena, samt en hel del intressant fakta.