Hållbart jordbruk – https://sustainablehorse.se

Ull istället för plast: Jakten på ett hållbart ridunderlag

5 oktober, 2026 Sonja Kiiman-Håll

Idag diskuteras ämnet hästvälfärd ständigt och är en självklar del av utvecklingen inom hästhållning. Däremot är hästhållningens miljöavtryck minst lika viktigt och borde lyftas i många fler samtal. Det finns stor potential i hästens roll att främja miljön, inte bara ett avtryck att minimera.

Varför är det akut?

EU:s miljömål inför 2030 pekar åt ett tydligt håll: från år 2031 får nytt polyesterfiber inte läggas in i våra ridhus eller ridbanor, på grund av mikroplasterna i fibrerna. Traditionellt fibersand är idag det vanligaste underlaget för ridhästar och finns på tävlingsbanor, privata anläggningar och ridskolor i hela landet och globalt. Frågan är alltså inte om, utan vad som ska ersätta det.

Samtidigt vet vi att underlaget spelar roll för hästens hälsa. Att träna hästen på varierat underlag, med långsamma övergångar, har visat god effekt på hästarnas långsiktiga hållbarhet och bör vara en central del i ridningen oavsett disciplin. Snabba byten mellan underlag utan anpassat arbete kan däremot orsaka mer skada och därför bör arbetet anpassas efter underlaget och påfrestningen ökas successivt. Ett nytt underlag behöver alltså vara bra för både planeten och hästen.

EWA – Equestrian Wool Arena

Equestrian Wool Arena, EWA, är ett företag grundat 2024 i Uppsala av Katarina Lundgren och Helena Holmquist, med målet att utveckla ett nytt hållbart ridunderlag. I samarbete med Axfoundation och Lars Roepstorff från SLU utvecklades och testades ett underlag som bygger på en blandning av sand och ull där polyesterfibern helt ersätts av ull.

Ullen är en restprodukt från köttfår som inte kan spinnas och som tidigare gått till spillo. Tester genomfördes först på mindre ytor och i boxar, med hjälp av en mekanisk hov, för att undersöka underlagsegenskaper och hållbarhet över tid.

År 2026 under Göteborgs Horse Show tilldelades EWA Lövstas Future Challenge Hållbarhetspris för sitt pågående arbete med ullfibern. Efter att ullfibern prövats i boxar och i delar av ett ridhus anlades den första fullskaliga ridbanan under våren 2026 på Järfälla Ryttarförening.

Så fungerar underlaget i praktiken

Efter den första installationen av den nya ullfibern börjar erfarenheterna komma in och de är hittills positiva. Ullfibern binder mer vatten än polyesterfibern och upplevs damma mindre. När den nya banan lades in dammade den inte alls, något som till och med underlagsleverantören blev positivt överraskad av. Ullfibern binder också sanden bättre och ger mindre spår i underlaget.

Underhållet skiljer sig inte nämnvärt från polyesterfiber. Skötsel som harvning och bevattning ser i stort sett likadant ut. Underlaget verkar hålla mycket bra.

“Hittills har allt gått över förväntan!” säger EWA, angående den första ridbanan med ullfiber.

Hur länge materialet håller finns det ännu inget svar på. Målet är att det ska hålla så länge som möjligt, samtidigt som inga farliga ämnen ska behövas tillsättas. Ullfibern ska kunna brytas ner naturligt.

På Järfälla Ryttarförening har ullfibern installerats i ett av deras två ridhus. Järfälla upplever att ullfibern är stabilare än underlaget med samma sand och klenflis. Hästarna upplevs även bjuda lite mer än tidigare och nöjda och upplevs bjuda lite mer än tidigare.

Växtnäring istället för mikroplast

Ambitionen med EWAs ullfiber är att få bort risken med mikroplaster genom att istället använda ett material som är biologiskt nedbrytbart, ullen. När just den här ullen används tar vi samtidigt tillvara på en resurs som idag är en restprodukt, eftersom ingen vill använda ullen från köttfår och därför blir det ett avfall.

När den uttjänta ullfibern en dag mockas från banan kan den med gott samvete läggas direkt på åkrar och ängar eftersom ullen bryts ner naturligt och ger näring till jorden. Kretsloppet kan stängas om gödseln förs tillbaka till ”fårgården” – från gård till bana och sedan tillbaka till gården igen. Ett första steg mot en mer cirkulär ekonomi.

Vad som nu måste till

På kort tid har EWA öppnat nya möjligheter att miljömässigt gynna ridsporten, och uppstarten efter den första fullskaliga installationen har varit överraskande bra. Kontinuerlig uppföljning behövs fortfarande för att visa att underlaget håller bra över en längre tid, både för hästarna och anläggningarna.

Redan nu vet vi att underlaget fungerar bra utan spridning av mikroplaster, istället får vi ett underlag som direkt kan återanvändas till jorden. Dessutom ökar EWA lönsamheten för lantbrukare, genom att ge köttfårens annars obrukbara ull ett nytt värde. Det är ett mål i sig för EWAs verksamhet.

Jag personligen hoppas att fler låter sig inspireras och följer i EWAs fotspår för att tillsammans utveckla en mer hållbar ridsport.

Faktaruta

Mikroplaster

Mikroplaster är just mikroskopiskt små plastbitar (de bryts även ner till ännu mindre bitar i nanostorlek), i vanlig fibersand är just fibrerna små bitar av plastbaserat material såsom polyester som bryts ner av sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Mikroplasten sprids i luften och med vattnet ut i naturen från underlaget eller när vi lägger gödsel från ridbanan på gödselstacken. Fiskar, fåglar och andra smådjur misstar plasten för mat. Upp mot 90 procent av alla havsfåglar har ätit plast, en ny sjukdom har upptäckts som kallas plasticosis. Vilket innebär fysiska skador i matsmältningssystemet, kroniska sjukdomar och att fler fåglar dör för tidigt. Vi människor får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan, inte minst via vårt dricksvatten. Det har visat sig att mikroplaster även kan ta sig in i hjärnan och spridas till foster från mammans kropp. Det här påverkar även vår hälsa negativt. Här kan ni läsa mer om mikroplaster. https://www.wwf.se/hav-och-fiske/plast/

Även om fibersanden inte bidrar med så mycket mikroplast så behöver vi helt sluta med att släppa ut mikroplaster i naturen. Vilket bland annat har lett till det förbud för nya fibersandbanor som nu införs 2031.

Cirkulär ekonomi och naturens kretslopp

I en cirkulär ekonomi används resurser på ett mer effektivt sätt, och värdet på en resurs maximeras genom hela livscykeln. Cirkulära lösningar behövs för att minska trycket på vår planet. I den cirkulära ekonomin används resurser istället om och om igen, så länge det går. Återbruk, återvinning och ökad livslängd på produkter minskar behovet av nya material och råvaror. För företag kan det leda till affärsmöjligheter som att bredda verksamheten med uthyrnings- och reparationstjänster eller genom att sälja restprodukter och spill som andra aktörer kan använda i sin produktion. Exempel för (ren) ull: När ett plagg inte längre kan återbrukas så kan ullfibern återvinnas och man kan göra nytt garn upp till sex gånger. Därefter är fibern för kort för att spinna garn och då kan man istället pressa fibern till ett filtat material till exempel för vaddering i plagg, isolering mm. När fibern är så kort så att den inte kan användas till nytta för oss så kan den (om den är giftfri) ingå i kretsloppet, naturens kretslopp eller användas för energi, förbrännas.

Naturens kretslopp beskriver hur det i naturen inte finns något avfall. Istället bryts allt som dör (växter, svampar och djur) ner och blir till slut näring för nya växter som djur äter. Igen och igen i ett kretslopp. Särskilt viktiga för det sista steget är olika insekter, bakterier och svampar, så kallade nedbrytare. Naturen kan bara bryta ner sådant som ingår i sitt kretslopp, inte nya ämnen skapade av människan såsom plast. Varje kretslopp behöver också rätt mängd av olika näringsämnen för att just det ekosystemet ska kunna fortsätta att fungera. Vilket bland annat innebär att för mycket näring för en viss plats, tillförd av oss människor, skadar naturen.

Din hästs sommarbete kan bidra till den biologiska mångfald i Sverige

1 juni, 20231 februari, 2025 Camilla Välimaa

Sommarbetet kan vara en härlig semester för både dig och din häst. Hästen får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få socialt umgänge med andra hästar. Tillsammans med andra betande djur är hästen en viktig del i att hålla våra landskap öppna.

Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar försvinner i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. Sedan 1850 har naturbetesmarken i Sverige minskat från två miljoner hektar till ca 450 000 ha.

Många blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap och hotas därför när markerna växer igen. Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden skapar ekosystem som ger oss tjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör äppelblommor till äpplen. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter som bin?

En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald och är hem för många arter.

Bra för hästen

Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Hästar klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Det gör att öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar. Andra saker som är bra med hästens bete är att de föredrar gräs framför örter såsom blommor och att många dyngbaggar trivs i hästens gödsel.

Att själva betet i naturbetesmarker ibland är lite magrare passar många hästar, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint på sommarbete i en naturbetesmark. Till exempel Tunarps Säteri som har ridskole- och ridlägerverksamhet med både hästar och ponnyer låter hästarna gå dygnet runt på bland annat naturbete under sommaren. Tänk på att även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till naturvården och den biologiska mångfalden.

Hur kan jag ge min häst möjlighet till naturbetesmark?

Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta i första hand lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark du kan hyra eller har tips på markägare du kan kontakta. De kan även dela med sig av värdefull information och kunskap.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ

Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden.
Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
Hästarna får inte gnaga bark på träden.
Tillgång till olika hagar gör så att det är lätt att flytta på hästarna. En tumregel är att naturbetesmark bara lämpar sig för sommarbete och aldrig som rastfålla eller vinterhage.
Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att, bara avmaska hästen vid behov och före betet.
På Hästsveriges hemsida kan du läsa om andra saker som är viktigt att tänka på när hästen ska gå på betet.

New research, “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

23 mars, 20221 februari, 2025 Camilla Välimaa

In this blog we’ll look outside of Sweden to the Netherlands and a very interesting research program on horse feeding management, led by a very experienced veterinarian and researcher, Gülsah Kaya-Karasu. Even if the agricultural practices and status differs between Sweden and the Netherlands there is a lot, we can learn from each other since the fundamentals are the same. Gülsah kindly answered a few questions about her work.

Gülsah Kaya – Karasu “I want to help horse owners understand how nutrition plays a vital role in the health and well-being of their horses.” (read more about her background at the end of the blog.)

The research is done at Van Hall Larenstein University of Applied Sciences that has a special focus on sustainability. VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students. (read more about the University at the end of the blog).

The title of your research is ”Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts”

What is the aim of your research? How will it be done? Why is it needed?

Circular agriculture is a sustainable answer to the challenges putting pressure on all stakeholders in the agricultural sector, including the equine sector. There are currently 450,000 horses in the Netherlands, and 6 million horses in Europe and, as the sector grows, the equestrian community’s responsibility to contribute to sustainable development increases, since their impact on the environment is greater than often thought.

The feeding management of horses has a great impact on circular agriculture. Free-living horses graze on roughage for 14-18 hours a day. Today, many pastures are planted with grass for hay growing or grazing. However, the most common roughage – may cause negative environmental impacts, including topsoil erosion, ingestion of pesticides and herbicides by horses, and pollution of water sources. Furthermore, horse grazing can have different impacts on land and plant biodiversity.

The diet of most horses also includes various concentrate feeds and supplements. However, horse feeds have an impact on the environment through the raw materials, CO2 emissions, production process and packaging. For example, many common raw materials used in horse feed are related to high CO2 coefficients, and soybeans pose challenges since hazardous pesticides are still used in farming.

In the Netherlands, there are 450,000 horses, each producing around 7 tons of phosphate and nitrogen rich manure per year, or approximately 3,150,000 tons annually. An oversupply of minerals from supplements in horse diets, with possible interactions and interferences, are excreted in manure and can have a potentially negative impact on the agricultural cycle.

Circular agriculture is an excellent principle, but much work needs to be done before it can become common practice in the equine sector. In the Netherlands, diversification in this sector is growing, and the professional equine field is facing increasing pressure to demonstrate environmentally sound horse feeding management practices and horse owners are becoming more aware of the need to manage their horses and the land on which they live in a sustainable manner.

Horses should be provided with a predominantly fibrebased diet in order to mimic their natural feeding pattern, however grazing impacts pasture differently, with a risk of overgrazing and soil erosion in equine pastures. Additionally, most horses receive supplements not only with concentrates and oils, but also with minerals. Though the excess minerals are excreted in the manure of horses, these minerals can accumulate in the soil or leach to nearby waterways and pollute water resources.

Therefore, the research aims to answer the main question, “What horse feeding practices and measurements are needed to reduce and prevent environmental pollution in the Netherlands?” The research is composed of two components;

a broad survey-based study which will generate quantitative data on horse feeding management and will also obtain qualitative data on the owners’ engagement or willingness of horse owners to act sustainably.
Secondly, a field study will involve the collection of detailed data via visits to horse stables in order to gather data for nutritional analysis and to collect fecal samples for mineral analysis.

Students, lecturers and partners will actively participate in all phases of the planned research. This research facilitates learning and intends to develop a footprint calculator for sustainable horse feeding to encompass the complexity of the equine sector.

Any message for the Swedish Equestrian community?

Sustainability is what the world needs to focus on now. Sustainable horse feeding is an important issue not only for the Netherlands, but for everywhere in the world. Sweden has about 360,000 horses, which is a very significant number like Netherlands. I believe that the results of the research will provide developments in the Sweden equestrian industry to feed horses more sustainable as in all other countries.

When will we know the results?

The project runs during 2022 – 2024 and we’ll get back to you on the results!

Bio, Gülsah Kaya – Karasu

She has graduated from Istanbul University Faculty of Veterinary Medicine in 2004. During her student years, she determined her area of interest as horse nutrition and conducted her internship at Liverpool University Leehurst Equine hospital, UK. In 2008, she received the title of doctor with the thesis titled “colic risk factors in horses in Austria” at the Vienna Veterinary University, Austria. Her doctoral dissertation was awarded with the Von Firks Stipendium, a major science award, and she became the first and only person to qualify for this award on the field of horse nutrition. In 2016, she received five certificates from Liverpool University in the fields of equine digestive system and practical equine medicine. After her doctoral studies, she continued her career internationally, such as America Blueridge Horse Hospital, Glasgow University. She became an Assistant Prof at Istanbul Aydın University.

With the ECVCN-European Union Clinical Nutrition Diplomacy program, she managed to carry her knowledge and experiences in the field of horse nutrition to a higher level with the trainings she received from the world’s leading horse nutrition experts. She has provided technical consultancy to the world’s leading horse feed companies in the international market. Furthermore, Dr. Karasu’s interesting articles continue to be published in the Equus Horse Magazine of the United States of America and other equine magazines. She is an owner of AGG Equine Nutrition Consulting with nearly 15 years of experience in the field of horse nutrition, mainly in the field of race horse nutrition, foal breeding, colic nutrition from clinical nutrition areas in horses, stomach ulcer, insulin resistance, skeletal system diseases, myopathy, laminitis, and respiratory system disorders.

She works as a lecturer and researcher at the Van Hall Larenstein University of Applied Sciences in the Netherlands since almost 3 years. Very recently her project regarding “Sustainable horse feeding management in the Netherlands: how to minimize environmental impacts” is funded by the Dutch Research Council (NWO), Taskforce for Applied Research SIA, for the duration of 2 years. Besides that she still conducts equine based research and provides consultancy services. Her company webpage.

Van Hall Larenstein University of Applied Sciences

VHL has been rated the most sustainable University of Applied Sciences! Our University of Applied Sciences is the only institution in the Netherlands that has received three AISHE stars for all of its bachelor programmes (for all thirteen programmes). AISHE (Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education) is an assessment tool for sustainable developments in higher education. A positive assessment leads to a qualification for Sustainable Higher Education.

VHL train high-quality, ambitious and innovative professionals who contribute to a more sustainable world. Alongside Bachelor programmes, also provide Master’s programmes, Certificate programmes and short courses for regional, national and international students.

In our mission, we state as VHL that we aim to train professionals who contribute to a sustainable and better world. We wish to accomplish this by cooperating in a pleasant and yet productive way with each other and with our network partners. These two ambitions have been translated into the way we have outlined our education, our applied research and our organisation. VHL about us & mission.

17 april, 20191 februari, 2025 Camilla Välimaa

Foderhjälpen bildades som svar på den torra sommaren 2018 och den efterföljande akuta foderbristen. Det är en ideell grupp på Facebook som startades av Peter Branshøj och gruppen fick snabbt stöd av flera personer, sammanlagt åtta administratörer och två tolkar.

Idag har gruppen över 26 000 medlemmar. Gruppen blev nominerad till Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019 där vi är jurymedlemmar och vi vill här lyfta fram Foderhjälpen som fortsätter under 2019. Grovfoderbristen, till följd av vår ovanligt långa torka, var och är en tydlig signal/varning på att vi behöver anpassa oss till den temperaturhöjning och klimatförändring som redan skett.

Avsikten är att man i gruppen ska förmedla foder till lantbrukets djur och till häst. Ca 500 000 ton förmedlades under 2018, den allra största delen inom Sverige. Det man märkte under förra året var att en stor andel, upp mot uppskattningsvis 70 procent, av de som hjälptes till kontakt med foderleverantörer hade hästar. Gruppen kommer att fortsätta under år 2019 då det är troligt att vi kan få brist även under det här året, bland annat på grund av att vi nu har använt mycket av våra gamla lager av foder och att vi sannolikt även i år får låga grundvattennivåer.

Viljan att hjälpa har varit enorm, alltifrån lastbilschaufförer som lade hela sin semester på att frakta foder till kommuner som tillhandahållit oanvänd mark för bete och andra obrukade arealer som erbjudits från olika håll. I vissa fall har gräset sålts på rot, ibland har det varit slaget och stränglagt och köparen har pressat på egen hand. Det har sålts gammalt löshö, ensilage av finaste kvalitet och olika sorters halm som ersättning eller utfyllnad. Även oanvända beten har lånats ut.

Mer långsiktiga hållbarhetsvinster

I Sverige finns idag knappt 2,6 miljoner hektar åkermark och 0,4 hektar betesmark, och arealen minskar för varje år. De sämre markerna återgår ofta till att bli skogsmark, medan god jordbruksmark försvinner till förmån för vägar, byggnader eller annat som gör att marken inte kommer kunna odlas. Eftersom den globala efterfrågan på livsmedel och därmed jordbruksmark ökar är det bra att foderhjälpen bidragit till att sätta fokus på nyttan av att återanvända nedlagd eller övergiven åker- och betesmark. Nya arrenden och överenskommelser, bland annat på mindre stadsnära marker, har kommit till under den här perioden.

Vad kan man behöva tänka på?

Det är av värde att ha en långsiktig relation med din grovfoderleverantör så att ni kan planera för säker leverans av den volym ni behöver. I kristid är det också lättare och mer säkert för en lantbrukare att importera hö än att du ska göra det själv.
Vi hästmänniskor behöver bli bättre på att se skillnad på ett kg hö och ett kg hö. Foderkvaliteten måste alltid vara hög och säker men näringsinnehållet kan variera utifrån din hästs behov, det kan vara värt att föra det samtalet med din leverantör av foder. Många hästar och ponnyer är lättfödda och för dem kan ett bra grovfoder med lägre näringsinnehåll vara värdefullt för att ge även dessa hästar en lång ättid. Det finns stöd på Hästsverige kring foderstater för att kunna bli bättre på att bedöma den kvalitet och näringstäthet som dina hästar behöver.
Oerhört viktigt att kunna säkra att fodret är säkert, inga giftiga växter och hygieniskt god kvalitet. På Hästsverige gavs även förra året råd om alternativa foder.
Tänk också på att om man importerar hö från andra länder så kan det komma med ogräsfröer som gör att lantbruket inte vill använda gödseln, vilket kan leda till ökade kostnader. Det finns även exempel på en hästgård som låg i ett område där lantbrukare odlade frön, de behöver vara oerhört rena, och gården köpte in hö från ett annat område i Sverige. Även här fick det konsekvenser att lantbrukarna inte ville ta emot gödseln. Vi behöver ha nära kontakt med lantbruket som odlar vårt foder och som vi vill ska ta emot vår gödsel. Prata t ex med LRF Häst för tips.

Hästgödseln är en viktig resurs och inte ett avfall.

24 augusti, 20161 februari, 2025 Camilla Välimaa

Hur ska vi få tillbaka den viktiga näringen till åkern på ett vettigt sätt för alla inblandade?

Ibland känns det som om hästen inte gör annat än att gödsla. Hästen är ju gjord för att äta stora volymer gräs eller hö 14-16 timmar om dygnet och alla fibrer som passerar genom kroppen kommer ju också ut i andra änden mest hela tiden. Förutom att det innebär ett ständigt mockande så är hästgödseln en viktig resurs, som växtnäring, vilken behövs för ett hållbart jordbruk idag och än mer i framtiden. Idag är det tyvärr svårt och dyrt för många stall att göra sig av med gödseln på ett bra sätt. Vilket är helt tokigt och beror delvis på att vi har förlorat kopplingen och samarbetet med lantbruket. Samtidigt ser vi också fler och fler samarbeten och projekt som bryter den trenden.

Ett spännande projekt som just jobbar för att gödseln ska bli en resurs för både stallägaren och lantbrukaren är ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” som drivs av SP, projektet kommer att lämna sin rapport nu i augusti. Undersökningar i projektet visar att det finns en stor vilja att samarbeta mellan lantbrukare och stallägare i Sjuhärad för att hästgödseln ska kunna användas som en resurs. De mallar för samarbetsavtal som tagits fram av projektet ska också underlätta gödselhanteringen. Du kan läsa lite mer här i en artikel från Hippson. Och Anna Grudén på Brämhults ryttarsällskap intervjuas här i Sveriges Radio.

Läs mer om hästgödselns koppling till i en hållbar utveckling och lite resonemang om vad vi behöver tänka på sidan 14.

Kategori: Hållbart jordbruk