hållbarhäst – https://sustainablehorse.se

Din hästs sommarbete kan bidra till den biologiska mångfald i Sverige

1 juni, 20231 februari, 2025 Fullblodsto

Sommarbetet kan vara en härlig semester för både dig och din häst. Hästen får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få socialt umgänge med andra hästar. Tillsammans med andra betande djur är hästen en viktig del i att hålla våra landskap öppna.

Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar försvinner i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. Sedan 1850 har naturbetesmarken i Sverige minskat från två miljoner hektar till ca 450 000 ha.

Många blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap och hotas därför när markerna växer igen. Variationen av djur och växter kallas biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden skapar ekosystem som ger oss tjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör äppelblommor till äpplen. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande insekter som bin?

En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald och är hem för många arter.

Bra för hästen

Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Hästar klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Det gör att öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar. Andra saker som är bra med hästens bete är att de föredrar gräs framför örter såsom blommor och att många dyngbaggar trivs i hästens gödsel.

Att själva betet i naturbetesmarker ibland är lite magrare passar många hästar, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint på sommarbete i en naturbetesmark. Till exempel Tunarps Säteri som har ridskole- och ridlägerverksamhet med både hästar och ponnyer låter hästarna gå dygnet runt på bland annat naturbete under sommaren. Tänk på att även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till naturvården och den biologiska mångfalden.

Hur kan jag ge min häst möjlighet till naturbetesmark?

Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta i första hand lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark du kan hyra eller har tips på markägare du kan kontakta. De kan även dela med sig av värdefull information och kunskap.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ

Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden.
Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
Hästarna får inte gnaga bark på träden.
Tillgång till olika hagar gör så att det är lätt att flytta på hästarna. En tumregel är att naturbetesmark bara lämpar sig för sommarbete och aldrig som rastfålla eller vinterhage.
Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att, bara avmaska hästen vid behov och före betet.
På Hästsveriges hemsida kan du läsa om andra saker som är viktigt att tänka på när hästen ska gå på betet.

Mikroplaster sprids från våra stall och vår utrustning

15 mars, 20201 februari, 2025 Fullblodsto

Naturen kan inte bryta ner och ta hand om plast så istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.

Plast som hamnar i haven kan också sprida farliga kemikalier. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.

WWF skrev i juni 2019 att nya rön visar att vi får i oss mikroplast, motsvarande ett kreditkort på 5 gram, i veckan. Enligt den nya studien får vi i oss i snitt 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år.

Dricksvatten är en av de största källorna till att vi får i oss mikroplast. I en global studie har man hittat mikroplaster i vårt kranvatten, vilket lett till att forskare nu påvisar att det är brådskande att titta på vilka konsekvenser det har på vår hälsa. Men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur.

Var kommer då mikroplasten ifrån och hur bidrar vi och våra hästar till detta?

Textil

Textilindustrin är en av världens största branscher och bidrar till betydande hållbarhetsutmaningar. 2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket motsvarar 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kg i soporna.

Produktion av konstfibrer, som polyester och nylon, innebär en betydande miljöpåverkan. Denna beror till stor del på att produktionen av dessa material är mycket energikrävande, samt att de är gjorda av fossil råvara som till exempel olja.

Fleece är till exempel ofta gjord av konstfiber som polyester och är då en riktig värsting när det kommer till att släppa ut mikroplaster i naturen. När till exempel sådana fleecetäcken tvättas och slits, sprids små plastfragment kallade mikroplast, ut i vår miljö. De flesta hästtäckena på marknaden i dag innehåller konstfibrer.

Även kläder som produceras av återvunna material såsom PET, blir inte per automatik hållbara. En artikel frågar ”Hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen? Både nya och återvunna fibrer i våra kläder färdas genom atmosfären eller sprids via vattnet vid till exempel tvätt.

Produkter i stallet

Förutom textilier för häst och ryttare så sprider vi även mikroplast från andra plastmaterial som vi använder. Det gäller till exempel sopborstar med plastborst, små mikroplastbitar slits bort när vi sopar.

Det är viktigt att vi inte låter plast spridas i naturen där plasten bryts ner av sol, vind och mekaniskt genom att den klivs på eller gnids mot stenar och träd. Här finns exempel från plastremsor som lossnar från ensilagebalar, den plasten är som en tunn plastfilm som lätt blåser iväg och snabbt slits ner till små fragment.

Ridbanor

Andra kanske mer överraskande platser som kan sprida mikroplast är underlaget på ridbanorna, i de fall de innehåller gummi eller plast. Den populära fibersanden innehåller plast, det som är fiber är det som ser ut som tygbitar som är gjort av plast. Dessa bitar bryts ner av just sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Vi kan också sprida plastbitar från den gödsel vi mockar ut från dessa underlag. Det här gör att myndigheter nu utreder om och hur vi får använda fibersand i ridbanor.

Lunds kommun har av dessa skäl beslutat att de inte ska använda fibersand i den nya anläggningen som ska byggas. Bäst är att använda försiktighetsprincipen och undvika att lägga in dessa underlag så länge fibrerna (tygbitarna) består av plast. De har blivit populära då de används på tävling men det är inte säkert att det är bästa underlaget för daglig träning.

Det finns många olika ridunderlag. Forskning vid SLU visar att en ridbana kan byggas på olika sätt för att nå samma resultat och att det framförallt är underhållet som avgör vilka funktionella egenskaper det har. Läs gärna mer i Ridsportförbundets material om ridunderlag.

Kvalitetsmärkt hästverksamhet?

12 september, 20191 februari, 2025 Fullblodsto

LRF Häst, Hästnäringens Naionella Stiftelse (HNS ) och Hästnäringens yrkesnämnd har tagit fram standarden, och äger den, för Kvalitetsmärkt hästverksamhet. Syftet är att ge hästverksamheter, med hästhållning, stöd till att följa regelverk, kunna använda det i sin marknadsföring och få en god grund för att utveckla verksamheten vidare.

Standarden började användas i våras och vi har ännu inte sett så mycket publik information om vad den egentligen handlar om. Regelverket som de använder sig av är bara tillgängligt för de som bestämmer sig för att kvalitetsmärkas. Alla typer av hästverksamheter med hästhållning, samt hästgymnasier med hjälp av tillägget Kvalitetsmärkt Hästgymnasium kan certifiera sin verksamhet.

Hållbarhäst bestämde sig för att ta reda på mer och har därför intervjuat Katrine Petäjistö. Katrine är revisor på företaget SMAK Certifiering AB som är det företaget som du ska vända dig till om du vill certifiera din verksamhet enligt Kvalitetsmärkt Hästverksamhet. Just nu kan du även få en rabatt från LRF Häst på 1000 kr på den certifieringsavgiften, som ligger mellan 2500 kr och 4500 kr per år.

Varför tycker du att en hästverksamhet ska bli kvalitetssäkrad?

Certifieringen kan användas för att marknadsföra sin verksamhet och därmed öka konkurrenskraften.
Företagaren får hjälp att hålla sig uppdaterad om gällande lagstiftning. Det finns många olika regelverk som berör en hästverksamhet och Katrine har märkt att certifieringen bidrar till en ökad medvetenhet om lagar och skyldigheter.
Företagaren är väl förberedd inför en eventuell myndighetskontroll.
Minskade kvalitets-, miljö- och arbetsmiljörisker.

När man blir godkänd så får man ett certifikat som kan sättas upp i stallet. (Se exempel längst ner.) Certifikatet betyder att man kan vara trygg med att verksamheten kontrolleras regelbundet utifrån de regler som gäller för hästverksamheter. En certifierad verksamhet kontrolleras alltid vart tredje år, hästföretagaren ska göra en egenkontroll varje år och kan även få en extra stickprovskontroll.

Vilka frågor inom ekologisk hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Frågor om avfallshantering och farligt avfall. Hur det hanteras och vilka återvinningssystem som används.

Gödselhantering, lagring för att förhindra läckage samt bortförsel.

Kan det komma in flera miljöfrågor såsom energieffektivisering, vattenanvändning längre fram? Det är möjligt att lägga in många fler frågor i standarden, men när och om det sker bestämmer ägarna av standarden.

Vilka frågor inom djurvälfärd ingår och på vilket sätt?
Dessa frågor baserar sig mycket på Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning.

Det kan handla om stallmiljö, foderkvalitet, att det finns en säkerhetsplan om det blir elavbrott eller vattnet stängs av samt att det inte finns skaderisk i betesmarker och hagar, att hagarna har tillräcklig dränering, rätt stängsel mm.

Vilka frågor inom social hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Arbetsmiljö och arbetsvillkor: Arbetsmiljöarbete, riskbedömningar av arbetsmiljön, skyddsutrustning, arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gällande facklig anslutning, diskriminering, arbetstid, vila, semester etc. Några andra viktiga exempel är:

Minderårigas arbete: Riskbedömning etc
Inhyrd arbetskraft: bemanningsföretag
Tillfälligt boende: ansvar för god byggnadsstandard, brandsäkerhet etc

Är det några frågor eller områden som går längre än lagkrav?
I själva standarden finns det rekommendationer som går längre än lagkrav såsom branschrekommendationer gällande beteshygien, vaccinationsprogram samt att verksamheten ska vara utbildade enligt Schysst stall.

Men dessa rekommendationer ingår inte i bedömningen för att få kvalitetsmärket. De är i dagsläget inte krav för certifieringen, att godkännas för märkningen. De ses som rekommendationer som finns med i egenkontrollen och kan bli krav och ingå i certifieringen längre fram.

Hur det går till? Hur gör man?

Företagaren ansöker hos SMAK Certifiering AB om att få verksamheten certifierad. Företagets ansökan bekräftas och då tilldelas företaget regelverket. När företaget gjort en så kallad egenrevision där denne gått igenom hela regelverket och stämt av om deras verksamhet uppfyller reglerna skickar de in ett kvitto till SMAK Certifiering AB på att detta är utfört. Då kontaktas de av en revisor som bokar in en s k inträdesrevision.

Vid revisionen går revisorn igenom hela regelverket tillsammans med företagaren. Med hjälp av en rundtur på företaget, intervju av företagaren, stickprovsbaserade intervjuer av anställda samt genomgång av dokumentation, söker revisorn efter underlag/bevis som bekräftar att reglerna följs. Om där finns avvikelser från regelverket, noteras dessa och företagaren har en förutbestämd tidsperiod på sig efter revision, att åtgärda avvikelserna. Att avvikelserna är åtgärdade intygar företagaren med att skicka bekräftande underlag till revisorn (t.ex en bild eller dokumentation) alternativt gör revisorn ett uppföljande besök.

När eventuella avvikelser är åtgärdade och godkända tilldelas företagaren ett certifikat där SMAK Certifiering AB går i god för att verksamheten uppfyller regelverket. Certifikatet är giltigt tills nästa ordinarie revision, som infaller vart 3e år. Under förutsättning att reglerna fortsatt följs och att egenrevision utförs av företagaren de 2 år ordinarie revision på plats ej sker. För ökad trovärdighet ska SMAK Certifiering AB utföra stickprovsbesök på de certifierade företagare som innevarande år inte har ordinarie revision på plats.

Läs mer här och om ni vill veta mer får ni gärna höra av er till Katrine och hennes kollegor på: hastcertifiering@smak.se

Transporter – hästen på resa

8 maj, 20181 februari, 2025 Fullblodsto

Transporter står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Här ingår bilresor till och från stallet, hästar som transporteras till och från träningar, tävlingar och veterinärbesök och transporter av produkter och avfall.

Att minska utsläppen från transporter är en stor utmaning eftersom de flesta bilar och lastbilar drivs av fossila bränslen, det vill säga bensin och diesel. Men mycket händer kring transporter i Sverige. Bland annat finns ett särskilt klimatmål för transporter som del i Sveriges nya klimatlag. Målet innebär att utsläppen från transporter ska minska med 70% till 2030 i jämförelse med 2010.

För att minska klimatutsläppen från transporter behöver vi klimatsmartare bilar, miljövänligare bränsle och minska onödigt resande. (Foto: Mattias Malmgren)

Hur ska vi få tag på bilar och lastbilar som är miljövänliga och till ett rimligt pris?

Vi är beroende av vad bilindustrin tar fram för bilar och lastbilsmodeller. Både vad de drivs av för bränsle och vad de kostar. Tesla X och Mitsubishi Outlander är två eldrivna bilar kan dra hästtransporter. Det är bra, men det är också mycket dyra bilar.

Nya personbilar och lätta transportfordon som säljs i Sverige måste klara kraven för Euro 6. Det är den strängaste miljöklassningen som anger en högsta tillåten nivå för utsläpp av olika luftföroreningar. Flera återförsäljare av hästlastbilar har inbyten av äldre lastbilar som inte har Euro6 motor, men det sker ingen import eller tillverkning av lastbilar med gamla motorer. Många nya lastbilar tillverkas också i lätta material för att få ner klimatutsläppen. (Foto: Mattias Malmgren)

En tillverkare som vi intervjuat säger att ”alla väntar på att lätta lastbilar kommer med eldrift”. Men det finns inte något svar på när den kommer eller vad den kommer att kosta.

Vad kan vi göra för att minska våra utsläpp?

Minska körandet. Det är mer klimatsmart med en (ambulerande) tränare som kommer till en anläggning, än om flera ekipage ska köra varsin egen trailer. En träningshelg med 25 deltagare som var och en kör 20 mil kan släppa ut mer än en Thailandsresa.

Samåkning eller delningsekonomi innebär att dela på resurser – till exempel att samåka till och från stall och träningar. Det finns ridskolor som planerar lektionsgrupper med personer från samma område för att de kunna samåka och spara resor, pengar och klimatutsläpp

Gör gemensamma inköp av grov- och kraftfoder samt strö som samtransporteras till stallet.

Sparsam körning. Med en bensindriven bil som drar 1 liter milen och körs 100 mil per år kan man spara nästan 2000 kronor per år genom att köra sparsamt.

Använd biodiesel, en diesel där man blandar in förnyelsebar råvara, till exempel tallolja som är en restprodukt från svenskt skogsbruk. Dessutom finns det biogas- och etanolbilar som passar bra till att dra hästtransporter med.

Se till att påverka din kommun så att det finns bra kommunikationer i närheten av din anläggning.

Vad kan vi göra för att minska onödigt resande och utsläpp

· Samåk och beställ foder och strö tillsammans – en leverans

· Ta tränaren till er anläggning – en bilresa

· Sparsam körning – spara pengar och utsläpp

· Välj bästa bilen eller hästbussen – fråga efter miljöval hos försäljarna

· Välj miljövänligare bränsle

Marknadens första hästtäcke i ekobomull

9 april, 20181 februari, 2025 Fullblodsto

Som vi har väntar på hållbara produkter till hästen. Äntligen är marknadens första hästtäcke av ekobomull här. Det är ett fleecetäcke av ekologisk bomull till hästen! Ekologisk bomull innebär att bomullen odlas utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgjorda gödningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel skadar inte bara skadeinsekter, utan alla djur och växter. Det är också skadligt för de som arbetar med det. De underbart vackra täckena produceras av Equirex. Vi har tidigare intervjuat grundaren Marjolein om hennes arbete för att skapa hållbart ridmode.

En annan bra sak är att täcket inte blir elektriskt på Ior, som traditionella fleecetäcken. Det är eftersom det är gjort av bomull och inte av mikroplast. Det är borstat för att få samma känsla som fleece.

Ior har också på sig en grimma med grimskaft av vegetabiliskt garvat läder. Vegetabilisk garvning den mest skonsamma metoden för miljön och betyder att skinnet är garvat utan skadliga kemikalier. De kommer från Amazona Sueca som är specialist på läder.

Även om konsumtion och hållbarhet ofta betraktas som varandras motsatser där konsumtion anses vara ytligt och hållbarhet komplicerat, är vi på HållbarHäst glada över att hitta hållbara produkter till häst och ryttare. Det går framåt, även om det går allt för långsamt.

Tyvärr är lindorna i vanligt fleece. Tills vi får bättre alternativ får vi handla second hand, låna och byta av varandra.