Hästbranschen påverkar klimatet mer än inrikesflyget

Klimatet är en oerhört viktig fråga! ..men riktigt så enkelt som att minska antalet hästar som är en slutsats i inslaget från SVT Västerbotten är det inte. Vi måste ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan även om hästnäringen måste arbeta med att minska sin klimatpåverkan.

Först, ett missförstånd som man lätt gör om man inte är i lantbruksbranschen är att man slarvigt tror att kor är kor. En ko är ett nötkreatur av honkön som har fått kalv. Det finns också kvigor som inte fått kalv, tjurar och en del kastrerade tjurar, stutar. Sammantaget har Sverige cirka 1 400 000 nötkreatur och av dem är det bara cirka 304 000 kor som ”jobbar” och används i mjölkproduktionen. De är dessa som vi brukar hänvisa till när vi säger att vi har fler hästar än mjölkkor. Det här innebär ju förstås fortfarande att vi har många hästar i Sverige. Vi vet ju att vi, liksom övriga samhället, måste utveckla vår verksamhet till full hållbarhet så att hästnäringen är en viktig och självklar del i ett hållbart samhälle. (läs mer i vår rapport)

(Liten parentes, i världen uppskattar FAO att det finns cirka 1 miljard nötkreatur och 150 miljoner hästar, åsnor, kameler och lamor. Och i viktvolym uppskattas våra tamdjur, utav alla däggdjur på land, utgöra 60%, vi människor 36% och de vilda djuren bara 4% så visst använder alla ”våra” djur mycket av planetens resurser.)

Några reflektioner om de saker som tas upp i artikeln:

Transporter är viktiga och svåra och hållbara transporter löser sig först helt när samhället har löst den frågan. Hästnäringen måste göra sin del i förändringsarbetet, precis som Svensk Travsports VD skriver.

Foder, vi vet att det mesta av hästens foder är odlat i Sverige och är i första hand en del av en för odlingen viktig vallfoderproduktion. Grovfoder är bäst för miljön och hästen så vi behöver fortsätta att fokusera på att minska kraftfoder till förmån för rätt grovfoder till rätt häst. Vilket också är bra för att minska fosformängden som hamnar i gödseln.

Gödsel, mycket av hästgödseln används redan i lantbruket och fokus ökar inom (och utom) näringen för att hitta mer lösningar som fungerar för att ta tillvara växtnäringen. När det gäller näringsläckaget från framförallt rasthagar, även lagring och hantering, så kommer fler och fler projekt och goda exempel. Julmyra Horse Center och Lurbo Ridklubb är några. Greppa näringen har nu äntligen en modul för gratis rådgivning till hästgårdar.

Lösningen ligger inte i att börja prata om att begränsa antalet hästar eller andra sällskapsdjur, ta tillbaka golfbanor till jordbruket, förbjuda att använda motorcyklar eller motorbåtar för nöjes skull, tvinga människor att bli veganer etc. Ni förstår vad vi menar. Vi säger inte att vi aldrig kommer att komma dithän. För att försöka slippa det så låt oss fortsätta att fokusera på hästens nytta och att öka hållbarheten i alla dimensioner kopplade till våra hästar. Vi använder för mycket resurser idag och vi kan göra mer med mindre.

Vi ser hellre att hästnäringen och hästfolket fortsätter att skala upp och öka tempot i hållbarhetsarbetet!

Visst påverkar klimatförändringarna ridsporten. Och det kostar

Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av sommarhettan och alltför lite nederbörd under höst och vinter. Är det orsakat av klimatförädringarna? Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu har problem. Vi vet också att vi kan förvänta oss mer extrema väder på grund av klimatförändringarna, både torrare och blötare.

Nu går Halmstads Fältrittklubb ut och berättar att man är tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det råder bevattningsförbud i kommunen. Det får ekonomiska konsekvenser och man räknar med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.    

  • Mindre hårdgjord yta så att regnet kan infiltrera – mer gräs och mindre asfalt. Sedumtak är snyggt om man ska bygga nytt. 
  • Dammar och våtmarker fördröjer regnet och ger det tid att nå ner till grundvattnet.
  • Vattentunnor runt om stallet som samlar upp regnvattnet som kan användas till vattning, tvätt av benskydd
  • Kanske kan du tvätta hästtransporten när det regnar?
  • Borsta och rykta mer istället för spola av hästen

Här kan ni se en film om vad Stall Lövholmen i Stockholm har gjort för att kunna vattna sin manege med regnvatten. Hejja!