Första exemplet, av och till kan man läsa i artiklar att ”vi vet inte” (oklart vilka vi är) exakt vad som är orsaken i det här fallet, t ex varför hästen får blå tunga i dressyren, ”vi” behöver veta mer, mer forskning. Sedan blir det en paus och inget händer som om vi väntar på att forskningen ska genomföra sin””rättegångsprocess”. I den processen föra i 100 procents bevisning att i just den här ryttarens fall så beror det på två bett i munnen, hårt tryck i tygeln och en åtdragen nosgrimma. Det är inte forskningens roll.
Dessutom behövs det inte.
För det första så ska vi använda försiktighetsprincipen då vi inte enligt lag ska orsaka hästen skada eller lidande, i det här fallet genom utrustning, så om vi inte vet vad som orsakar detta lidande med en blå, syrefattig tunga, då får vi sluta med den aktiviteten tills vi vet hur vi kan undvika att orsaka den här skadan. Det är något som till exempel används i bedömningen av vilken forskning som är etiskt acceptabel i Australien, att använda försiktighetsprincipen att anta att om det gör ont på människor så gör det ont på djur (National Health & Medical Research Council). Du kan till exempel göra ett test hur det känns med tryck på lanorna, The Mellor test (se i slutet av bloggen).
För det andra så finns det ofta (inte alltid) forskning och kunskap att tillgå och använda för att förstå vad det är som händer, för att använda den så behöver man viss kunskap men framför allt vilja att ta till sig den. Intressanta frågor i det här fallet där det finns användbara svar är: Finns några andra tillfällen dokumenterade då hästen har en blå tunga, tunga som inte är syresatt? Hur ser hästens mun ut? Vilket utrymme finns för bett i munnen? Hur känslig är tungan? Hur känslig är hästen för tygeltryck på tungan och munnen? Vad händer när hästen inte kan öppna munnen på grund av nosgrimman för att undkomma trycket i munnen? Här finns forskningsresultat att använda om vi vill och som ger en tydlig information om varför tungan blir blå.
Nyligen släpptes en forskningsartikel där man sammanställt all forskning som gjorts om hyperflexion. Den säger att det nu är ställt bortom allt tvivel att all ridning bakom lodplanet har en negativ inverkan på hästens välbefinnande, oberoende av hur stark eller hur länge hyperflexionen utförs, eller om hästen har tidigare erfarenhet av hyperflexion eller inte. Konsekvenser som stress, begränsad rörelseförmåga och nedsatt andningsfunktion dokumenterades i metastudien, och forskarna ser därför inga omständigheter där hyperflexion skulle kunna rättfärdigas.
Kan vi nu räkna med att hyperflexion försvinner från tävlingsbanornas framridningar och på tävling liksom omedelbart ingår i alla tränares vidareutbildning, ett utskick till alla licensierade tränare har kanske redan skett?
Foto: Crispin Parelius Johannessen
Står forskning i motsats till erfarenhet?
Andra exemplet där forskningen tycks ha kommit i vägen för erfarna yrkespersoners möjlighet att ta till sig just forskningsresultat är i den ”debatt” som uppkommit mellan de som tycker att etologer (som då till exempel använder forskning i sitt arbete) nedvärderar erfarna hästpersoners kunskap när det gäller att tolka dagens läge kring hästvälfärd.
För att förstå det här lite bättre (utan att gå in i det som handlar om känslor och relationer) kan det återigen vara intressant att granska lite olika bekanta begrepp:
Fakta är någonting som är bevisat eller går att bevisa, en sanning. T ex hästen har fyra ben.
Åsikt är en persons subjektiva uppfattning om något; en persons subjektiva smak eller en persons föredragna åtgärd i någon fråga. T ex jag tycker att ett bridongbett är bäst för hästen.
Erfarenhet är praktisk, genom upplevelser förvärvad kunskap eller färdighet. T ex en tränare har skaffat sig massa erfarenhet av att träna olika hästar och ryttare.
Vetenskap och forskning:
Forskning syftar mer konkret på arbetet att ta fram ny kunskap, studierna som genomförs. Vetenskap är sättet som kunskapen hanteras. Forskningen ska ske på ett vetenskapligt sätt. Vilket förenklat betyder att man ska ha organiserat sättet kunskapen tas fram på så att man ska kunna förstå hur det gått till så att andra kan kolla att det stämmer. Det är bevisat att det blir samma utfall om studien görs på samma sätt igen. Lite mer formellt.
Vetenskap är ett förhållningssätt, i vilket man alltid är beredd att kreativt och kritiskt ompröva nuvarande ”sanningar”, uppfattningar och metoder.
Det ska finnas en tydlighet om vem eller vilka som ställer frågan.
Kunskaper och metoder ska presenteras på ett sådant sätt att de kan ifrågasättas.
Kunskaper och metoder ska kunna förkastas, d.v.s. förklaras ogiltiga.
Vetenskapliga undersökningar kräver öppenhet (genomskinlighet), d.v.s. fullständig redovisning av hur man har gått tillväga (d.v.s. metoden) och vad man har kommit fram till (d.v.s. resultaten). (Det ska kunna gå att upprepa samma upplägg och se om man får samma resultat.)
T ex, olika publicerade forskningsartiklar i tidskrifter där artiklarna granskas innan de publiceras.
När man i dagligt tal säger forskning menar man vanligen vetenskapligt baserad forskning som ovanstående.
Finns det då en inbyggd konflikt mellan vetenskaplig forskning och erfarenhet? Nej för det första så har en person med största sannolikhet både åsikter, fakta, erfarenheter och ibland forskning (egen eller andras) som stöd för sitt yrkesutövande.
För det andra så behöver vi erfarenheten lika mycket som vetenskap och forskning. Men liksom forskningen inte är utan regler och begränsningar (det tar tid och komplexa sammanhang är svåra att studera med vetenskapliga studier, innan man använder resultatet från forskning noga granska dess relevans för den fråga man studerar) så gäller det även vår erfarenhet. Det är till exempel skillnad på en enskild persons erfarenheter och erfarenheten hos en hel yrkeskår. Hur erfaren en viss person än är går det inte att säga att just dessa erfarenheter gäller för alla andra.
Så hur ska vi då kunna använda och värdera erfarenhet?
Erfarenheten hos en yrkeskår kan genom en viss process dokumenteras som beprövad erfarenhet och då få lika stor tyngd som forskningen. För att försöka beskriva vad beprövad erfarenhet är kombineras här Skolverkets och SvRFs utbildningspolicys innehåll.
”Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i stall och utbildningsverksamhet, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid.”
Enligt Skolverket är processen oerhört viktig för att det ska kunna dokumenteras som beprövad erfarenhet. (Den växer inte fram hur som helst. Det räcker inte att en grupp tränare sätter sig och jämför erfarenheter.) För att erfarenhet ska kunna kallas beprövad ska arbetet/utbildningsverksamheten eller verksamheten (den verksamheten erfarenheten hänvisar till) problematiseras och prövas på ett strukturerat sätt. För att få syn på det som görs och vad det leder till ska arbetet dokumenteras i någon form. Dokumentationen gör också att arbetet kan diskuteras med andra och spridas vidare. Genom att granskningen görs gemensamt i kollegiala sammanhang blir det också möjligt att utmana det invanda och lyfta fram nya perspektiv. Det är inte antalet personer som är det viktiga för granskningen, utan hur man går till väga. I arbetet med beprövad erfarenhet är processen väsentlig, det vill säga vägen framåt och även inställningen eller förhållningssättet till det löpande arbetet. Det är viktigt att alla olika roller inom den relevanta hästverksamheten vågar ompröva och utmana sina sätt att arbeta och organisera sin verksamhet. För att utveckla verksamheten knyts vetenskapligt framställd kunskap ihop med kunskap från den egna verksamheten. Det vetenskapliga förhållningssättet är här centralt.”
Så är då en enskild persons samlade erfarenhet från ett helt yrkesliv inte viktigt? Jo visst kan vi lära oss mycket ifrån den och tills vi vet att den personens erfarenheter gäller för alla andra eller i vissa situationer så får vi just bedöma, värdera den informationen utifrån att det är just en enskild persons samlade erfarenhet.
Det håller inte att säga, som några uttryckts sig ifrån de erfarnas grupp, att utifrån min egen stora erfarenhet av att hantera många hästar så vet jag när hästar mår bra, jag vet att det jag upplevt gäller för alla hästar.
Slutsatsen då…
För att vi ska kunna samverka, igen så vill vi ju alla att hästarna ska ha en god välfärd och att samhället ger oss förtroende för att vi ska få utöva våra hästverksamheter, så är det återigen bra att vi kan sortera i begreppen. Fakta, åsikter, erfarenheter, beprövad erfarenhet och forskning ger oss helt enkelt olika sorters information. Det leder oss ingen vart att debattera vad som är viktigast. Men det är viktigt för alla att ha koll på skillnaden och som professionell borde det vara en självklarhet.
Det är däremot värdefullt att var och en funderar på vilka fakta vi själva utgår ifrån, vilka personliga åsikter och erfarenheter vi har (och det har vi ju alla massor av) och hur dessa förhåller sig till den nya kunskap vi kan ta del av från forskning och från beprövad erfarenhet.
Vi får försöka att samtidigt vara öppensinnade och granska vilken sorts information vi tar del av. Och våra yrkesverksamma i organisationer och enskilt får lov att sluta gömma sig bakom ”forskningen” för att låta bli att agera.
…………………………………………………………………………………………………………………….
The ‘Mellor pen test.” This simulates bit pressure applied to the gums of the interdental space
of the horse. Gums are exquisitely sensitive to painful stimuli, including compression. Rein tension transferred to the bit in contact with the gums of the interdental space causes pain.
(A) Position 1: Hold the pen in front of your mouth;
(B) Position 2: Open your mouth, place the pen where the upper
and lower lips meet on each side, and then push the pen towards the back of your throat. No gum contact, no significant pain;
(C) Position 3a: Roll your bottom lip down and locate the pen on your gum, below your central incisors;
(D) Position 3b: Now release your lip and with both hands holding the pen, apply compressive pressure to your gum, carefully increasing the pressure in steps from very low until the pain is too intense to continue. How much compression-induced pain could you stand?
……………………………………………………………………………………………………………..
För er som blev nyfikna på den lilla studie på kursen så kommer postern här i läsbar form ;-). Den är bara ett exempel och är bara en övning inte en vetenskaplig artikel eller forskning.
Så här i den allra mörkaste årstiden så vill vi påminna om vad vi kan göra för att spara resurser, i det här fallet energi och el.
Vi tycker att vi pratar för lite om betydelsen av att spara el både för vår egen plånbok och för att spara på resurser har stor betydelse för hur vår totala miljöpåverkan ska bli. ”Energimyndigheten bedömer att det finns möjlighet att till år 2030 totalt minska elanvändningen med mellan 20–25 terawattimmar genom tekniska åtgärder för energieffektivisering inom bostäder, service och industri*. Det motsvarar årsproduktionen av el i Sveriges största kärnkraftverk under 2023. En annan jämförelse är att potentialen för energieffektivisering motsvarar lika mycket el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.”
– ”Vi kan använda energi på ett smartare sätt i Sverige och minska vår elanvändning rejält, utan att vi nödvändigtvis behöver sänka vår levnadsstandard. Varje kilowattimme räknas, säger Johanna Mossberg, avdelningschef Resurseffektivt samhälle.”
Så vad kan vi då göra i våra stallbyggnader?
Tänk över vad det är ni använder el och energi till. Är det belysning, uppvärmning, varmvatten, tvättmaskinen. Vad är det som vi, hästarna och vi, verkligen behöver av den vi använder?
Belysning, timer och rörelsesensorer samt LED-lampor som kan spara upp till 80 procent.
Tänk på vilken belysning som hästarna mår bra i, läs mer här på HästSverige.
Låt inte apparater stå på standby då drar de el, använd eldosor där du stänger av helt istället.
När du köper nya vitvaror alltifrån kaffebryggare till tvättmaskin kolla energiklassen, bäst är A+++
I uppvärmda utrymmen, att sänka temperaturen med en grad minskar energianvändningen med ca fem procent.
Vad driver upp vår resursanvändning? behövs det?
Läs gärna mer i vår rapport Hästen och hållbar utveckling om alla olika områden som ett stall eller en hästägare kan tänka på för att minska på miljöpåverkan. Och när tankarna på våren kommer kolla in allt som ni kan bidra med för den biologiska mångfalden.
Ett exempel: Att vi använder många vita schabrak till vardags driver upp behovet av att tvätta och därmed el- och vattenanvändning. Om du till vardags använder ett kvalitativt ullschabrak så tvättas det sällan, andas och värmer även när det är fuktigt eller blött. Det borstas av istället. Läs mer om ull här i vår intervju med CCWool. Och kom ihåg vi har ullprogram på moderna tvättmaskiner.
I attended the international conference on horse welfare at Flyinge on 13-14 September 2024 and I am glad they organized it. In addition to taking part in fantastic lectures and having interesting conversations with knowledgeable people, I got some ”flashbacks” from early sustainability and environmental conferences. A little unclear thread and a certain feeling of uncertainty in the air sometimes. It is a difficult topic they are adressing and it is not as well defined!
The the years I have been in professional life and have worked to create change in, above all, companies’ sustainability work, there is one important lesson that I think is relevant in order to speed up the transition, that is that we need to be really clear what the goal is.
What do I mean by that?
1. We need to be clear about what different words and actually mean so that we are talking about the same thing. We don’t have time to unintentionally misunderstand each other. It also think this was confirmed at the conference by, among others, Professor Kendra Coulter. I wrote a blog about this in January.
2. We need to be extremely clear about what the goal is, where are we going? When we are clear, we can both discuss whether we agree with the goal, we can collaborate to create solutions and we can describe what we have done and how much we have left. What can then be a common goal? A starting point from the conference could be Lisa Ashton’s slide combining the five domains and ISES training principles. Lisa has been with ISES since its inception 20 years ago. This image has a scientific basis and is perhaps something that can be used?
3. The benefit of having a clear goal description to work towards is also that you can plan from success, use backcasting. That is, to stand in the future and look back to today and plan how we can reach our goal from the current situation we have. It is also easier to discuss solutions and to be transparent in showing where the organization is today and what improvement plans exist. According to my experience, it is easier to both constructively disagree about solutions and the pace and to cooperate.
If I think back to HWS, Horse Welfare Summit, the first version and as I said, applaud for a well-executed event and that it was executed!
I think the purpose of the different agenda items sometimes could have been clearer if, they had been linked to a goal description.
1. What does this lecture connect to?
2. What do we want this trainer to illustrate?
During the days, I also received some comments about what visitors saw at Flyinge regarding horse welfare. Are there challenges with the paddocks? Someone saw a horse with leg wraps (banned in the Netherlands) and a horse they thought had too too tight noseband?.
Flyinge of course has a lot of policies and regulations in place for example for horsekeeping.
It is the same at a sustainability event that the venue will be scrutenised on sustainability status, what energy do they use? is the food sustainable? And everyone presenting, especially if they make money out of what they present is also scrutinised. Is the event trying to give credit to all the work they do or only a specific exemple? For example their work on renewable electricity?
I think the work with horse welfare would benefit from establishing an even more clear description of the journey we’re now on, for example using backcasting as a method. It will be interesting to see if we can find something like this to unite us.
Because we are all on a journey, just like with sustainability, we start in different places and have slightly different challenges, but we must relentlessly both ensure that we get ecologically and socially sustainable operations and good horse welfare with all that entails.
Brittiska Naturvårdsverket (EA) drar tillbaka ett tidigare godkännande (RPS) som godkänner strimlade mattor i ridunderlag. Reglerna inkluderade endast begränsningar på mängden och typen av matta som kunde användas, hur den hade behandlats och avståndet mellan ytorna och vattendrag. Information till Carpet Recycling UK (CRUK) meddelar nu Brittiska Naturvårdsverket (EA): ”Efter en översyn av tillgänglig evidens om kemikalier i mattor har EA beslutat att dra tillbaka godkännandet, RPS248, om användning av strimlad matta i ridunderlag.
Skärpta regler
2021 rapporterade Hourse & Hound att den EA, Brittiska naturvårdsverket skärpta regler för det material som används för ridunderlag. Anledningen är att kemikalier och mikroplaster som finns i de flesta strimlade mattor som finns i ridunderlag kan ha en negativ effekt på människors och djurs hälsa och på miljön.”
Nu bekräftar en talesperson från EA förra veckan att detta förslag kommer att dras tillbaka.
”Som ett resultat av vår ökade kunskap om hur mattor tillverkas, samarbetar Environment Agency för närvarande nära med återvinningsindustrin av mattor, inklusive Carpet Recycling UK, för att dra tillbaka förslaget som skulle tillåta användningen av strimlad avfallsmatta i framtida ridunderlag ”, sade han.
”För närvarande behöver ägarna inte vidta några åtgärder, som att ta bort befintliga ridunderlag som innehåller avfallsmatta.”
EA tillägger att de ”kan överväga ansökningar om tillstånd för användning av avfallsmattor från anläggningar som har effektiva åtgärder för att identifiera och utesluta mattor som innehåller kemikalier som är bekymmersamma och för att kontrollera frisättningen av mikroplaster. Till exempel kan användningen av avfall från mattillverkning med känd ofarlig kemisk sammansättning och bestående enbart av naturliga fibrer övervägas.” Informationen säger att det troligen kommer att dra tillbaka RPS innan årets slut.
I informationen till CRUK, en oberoende icke-vinstdrivande medlemsförening som arbetar med tillverkare, distributörer, entreprenörer, återförsäljare, installatörer och avfallssektorn för att minska mängden mattavfall som hamnar på deponier, sade EA att deras beslut grundas på en översyn av bevis om kemikalier i mattor.
”Återkallandet gör att användningen av strimlade avfallsmattor i ridunderlag inte kommer att tillåtas enligt några regleringspositioner eller undantag från miljögodkännande i England”, säger informationen.
Redan i en blogg från Mars 2020 skriver vi på HållbarHäst bla om den populära fibersanden innehåller kemikalier och mattor av plast. Dessa plastbitar nöts ner till mikroplaster som kan spridas i naturen och med plasten följer de i gående kemikalierna. Det blir Intressant att följa hur detta utvecklas och hur vi hanterar detta, även i Sverige.
Innan sommaren skickade vi ut en enkät till några organisationer kopplade till hästsporten om klimatfrågan och resor till olika hästsporttävlingar. GCT med sina 16 tävlingar årligen världen över har inte svarat, FEI har mål till 2030 att halvera utsläppen från 2020 och SvRF har projekt på hemmaplan. Räcker det för att hästsporten ska upplevas ta sitt ansvar och samtidigt vara framgångsrika? När en hästs flygresa Amsterdam – Miami motsvarar mer än en svensks årliga utsläpp känner inte vi stolthet när vi hör att toppryttare har spenderat vintern i USA, gör du?
I slutet på bloggen finns fullständiga svar redovisade.
Varför vi frågar…
I en debattartikel i DN 19e augusti 2022 skriver ett antal klimat- och miljöorganisationer bland annat följande:
”I våras dog uttorkade fåglar av hettan i Indien. Nu i sommar har hundratals fågelungar dött i Italien och Spanien på grund av överhettning. Över 100 miljoner människor i USA har inte kunnat gå ut på grund av den extrema värmen under sommaren. Södra Europa har drabbats av återkommande extrema värmeböljor denna sommar med skördebortfall, hälsoproblem och omfattande skogsbränder. De höga temperaturerna leder också till uteblivna skördar världen över. FN varnar för att omfattande svält hotar.”
”Det behövs en grundläggande omställning av hela transportsektorn. Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte. En betydande del av särskilt den stadsnära persontrafiken behöver med olika styrmedel föras över från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Omfattande och tidiga satsningar krävs för järnvägsnätet inklusive stambanorna. Flyget måste minska kraftigt eftersom omställningen till el och hållbara drivmedel inte kommer att ske tillräckligt snabbt. Därutöver måste flyget ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.”
Hästbuss
Våra frågor:
Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges mål och de globala målen för klimatet?
(Transporter står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Sverige har en vision om att vara fossiloberoende till 2030 och till 2050 ska vi ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp, det vill säga Sverige ska se till att det tas upp mer koldioxid än vad som släpps ut.)
2. Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?
(The carbon law. Forskare säger att vi för att nå målet med max 1,5 graders uppvärmning, behöver halvera koldioxidutsläppen varje årtionde (start 2020) samtidigt som lika som en lika ambitiös, exponentiell utrullning av förnybar energi krävs.)
3. Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
4. Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
5. Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten.
6. Övriga kommentarer.
En hästs flygresa till Miami, enkel väg, ger lika mycket koldioxidutsläpp som en normalsvensk belastar klimatet med under ett helt år. (Stefan Wirsenius, docent på avdelningen »Fysisk resursteori« vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hippson nr 1 2020.)
Jämförelser – koldioxidutsläpp En genomsnittlig svensk konsumerar 10 000 kilo CO2e/år (lika mycket som att flyga en häst enkel väg till Miami). En familj på fyra personer som åker på semester till Thailand (tur och retur) tillför 10 000 kilo CO2e. Utsläppet för en häst med flyg till USA kan värma en normalvilla i Sverige i drygt 48 år.
Exempel 1: Tävling i USA Ryttare, flyg Kastrup – Miami: 1 277,9 kg CO2e Hästskötare, flyg Amsterdam – Miami: 1 212,5 kg CO2e Häst och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Amsterdam (84 mil): 739 kg CO2e Häst, flyg Amsterdam – Miami: 9 435 kg CO2e (räknat på en Boeing 747-400 med max antal hästar, 75 stycken) Totalt: 12 664,4 kg CO2e
Exempel 2: Tävling i Europa Ryttare, flyg Kastrup – Stuttgart: 130 kg CO2e Hästar och hästskötare, lastbil Öresundsbron – Stuttgart (100 mil): 880 kg CO2e Totalt: 1 010 kg CO2e
Vad fick vi för svar?
Ja för det första saknar vi helt kommentarer från Global Champions Tour som varje år har 16 olika tävlingsplatser världen över.
Alla organisationer som svarat, FEI, Svensk Ridsport och Svensk Travsport skriver att de ser att hållbarhetsfrågan är viktig för hästsportens framtid och att det är viktigt för samhällets och allmänhetens förtroende.
FEI
“The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.
The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.
Transparency in communications is key so that the general public are aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.“
FEI har en Sustainability Handbook för arrangörer och har ett mål i linje med carbon law till 2030:
“The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.”
Ridsportförbundet
SvRF har Miljöchecken för att guida mindre tävlingar i miljöfrågor. Ridsportförbundet jobbar även med transporter på hemmaplan. De har övergripande tre olika fokusområden för hållbarhetsarbetet där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar de för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Ett exempel är ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet
”Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.”
”Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022”
Svensk Travsport
Svensk Travsport hänvisar till sitt nyligen påbörjade hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).
Fokus är på fyra grundpelare varav en är Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering– och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige. Handlingsplaner finns framtagna och är under implementation.
Vad vitycker saknas?
Det vi ser är ett uppvaknande och en god start hos de som svarat men att man ännu inte på riktigt tagit tag i frågan som lyfts i debattartikeln ovan: ”Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte.”
Vart finns planerna för att hästsporten ska kunna ha relevanta tävlingar utan att generera så mycket fossila utsläpp inte minst från flygresor? En radikal minskning krävs till 2030 om drygt sju år. Vart ska tävlingarna hållas? Hur ska upplägget se ut?
Svåra frågor som kräver sin strategi för att sporten ska kunna fortsätta att hålla huvudet högt i samhället.
Än så länge verkar FEI, trots hög målsättning, endast använda klimatkompensation som lösning på att få ner utsläppen från transporterna av hästar och ryttare, vilket SvRF hänvisar till ovan. Kompensation kan vara ett komplement under den tid vi ställer om men ersätter tyvärr inte den kraftiga minskning i koldioxidutsläpp som krävs.
————————————————————————————————————————-
Fullständiga svar:
FEI Responses to survey on climate, equestrian sport and transportation
What goals and targets does the FEI have to ensure that your part of equestrian sport will contribute to the world achieving the global goals for climate? Do they follow carbon law?
The FEI became a signatory to the United Nations Sports for Climate Action Framework in May 2019, and has committed to introducing sustainable carbon reduction measures, not just at events worldwide, but also in Headquarters (HQ) operations. The FEI is also part of ‘Race to Zero’, a UN-backed global campaign created with the aim of taking rigorous and immediate action to halve carbon emissions by 2030, and Net Zero by 2040.
The handbook provides a basic framework for Event Organisers to implement sustainability initiatives that help reduce the negative environmental impact of their Events and create a positive social and economic legacy. The primary focus is on emissions measurements and the Handbook has been updated to include an annex for self-evaluation, so that each Organiser can measure and report on the impact of each of the sustainability initiatives they implement during an event.
The FEI has put in place a series of initiatives to make its headquarter operations more environmentally sustainable, including:
An optimised waste management and recycling system which encourages increased separation and the avoidance of certain waste types by eliminating their sources. Disposable cutlery has been completely eliminated from the HQ’s day-to-day operations.
The operation of dishwashers after office hours to minimise water consumption.
The installation of video conferencing facilities in three of the FEI HQ conference rooms to reduce the frequency of large in-person meetings.
Currently, the FEI is looking into ways to make its employees’ business travel and daily commutes more sustainable and cost effective.
How do you see that the structure, planning of events and competitions will be impacted by your climate action plans?
With sustainability a priority for the FEI, a greater number of Event Organisers are now also “thinking sustainable” in the early stages of their planning. One of the most recent examples of this in action is the Organising Committee of the ECCO FEI World Championships in Herning (DEN).
The Organisers appointed sustainability professionals to work alongside the Sport teams in the development of the Event, which led to a number of key changes in their working methods:
The Organising Committee’s sustainability ambitions were clearly laid out in a letter of intent sent to suppliers, and this created the foundation for their overall collaboration with MCH Messecenter Herning, the complex where the World Championships were held. The waste management solution created for the delivery of the equestrian events, will now be a permanent feature of MCH’s facilities and is being offered to companies across Denmark.
The Organisers opted to rent or borrow instead of buying new, and whenever possible to ensure that products and materials purchased for the event can be reused. Procurement decisions were also made on the basis of carbon emission calculations in the early stages of planning.
The creation of onsite housing for the 900 volunteers who worked in the different areas of the Event operations. The Organisers used an existing building to create accommodation for these volunteers onsite, and created a dedicated camping ground for volunteers to reduce travel times and carbon emissions during the Event.
Sustainable thinking also encouraged the development of a number of key environmental initiatives:
To help offset carbon emissions, the Organisers invited the 50 participating National Federations to support a windfarm project chosen by the Organising Committee and its partner First Climate. The FEI also contributed to the plan by fully offsetting the FEI Delegation’s carbon emissions.
The planting of a forest of 60,000 trees on the outskirts of the city to help capture and store approximately 12,000 tons of CO2 over the next century.
Do you support national equivalents to FEI to set targets to prepare for its part in reaching the Paris agreement? If so, how?
The FEI is currently considering national equivalents in its long term strategy for environmental sustainability.
In what way do you see that the equestrian sports carbon emissions influences, or might influence, the view of the sport in society?
The FEI is fully aware that international equestrian sport events can never be 100% sustainable, nor does it make this claim.
The FEI understands, however, that as a sporting organisation there is a moral responsibility to engage in practices that promote the sustainable use of resources and that we do this in as efficient and responsible way as possible.
Transparency in communications is key so that the general publicare aware of the challenges but also the innovations and solutions that exist in this type of planning, and can therefore appreciate the positive strides that are being taken by the equestrian community to reduce carbon footprint, which in turn can shift the overall perception of the sport in society.
SvRF
Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?
Svenska Ridsportförbundet har arbetat med hållbarhet en längre tid, men intensifierade under 2021 satsningarna och lanserade då bland annat en ny hållbarhetsstrategi där målet är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025. Vår hållbarhetsstrategi utgår ifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling där vi idag fokuserar på följande mål: 3 (god hälsa och välbefinnande), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet), 13 (bekämpa klimatförändringar), 14 (hav och marina resurser), 15 (ekosystem och biologisk mångfald). Dessa har sedan omvandlats till tre olika fokusområden, där klimatsmart ridsport är ett. Inom detta område arbetar vi för att minska ridsportens klimatavtryck, genom exempelvis initiativ kring resor och tävlingsarrangemang. Vi har nyligen släppt en allra första rapport om vårt hållbarhetsarbete där ni kan läsa mer om detta arbete: hallbar-ridsport-2021.pdf
Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och hållbarhet är en viktig del av Svenska Ridsportförbundets övergripande strategi. En hållbar planet är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna njuta av vår fantastiska sport.
Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut?
Det övergripande hållbarhetsrelaterade mål vi har idag är att alla inom ridsporten ska arbeta aktivt med hållbarhet 2025 och sen tas delmål och handlingsplaner fram för respektive projekt där det är relevant. För att nämna ett exempel så arbetar vi med ett projekt kopplat till resor där målet är att inom ramen för projektet minska utsläppen av koldioxid för resor kopplade till organiserad idrottsutövning med 15%. Läs mer här: Hållbar utveckling av resor inom ridsporten – Svenska Ridsportförbundet
Följer de carbon law?
För att kunna svara på denna fråga på ett bra sätt krävs konkreta, tydliga och tillförlitliga beräkningar på hela Svenska Ridsportförbundets koldioxidutsläpp, inklusive utsläpp kopplade till våra 850 medlemsföreningar. Idag är vi långt ifrån att ha den typen av statistik på plats.
Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
Koldioxidutsläpp relaterade till tävling är en stor utmaning för ridsporten, särskilt vid tävlingar dit hästar flygs in. Vi vill inte sia om exakt hur eller när tävlingar kommer att förändras i framtiden, men vi tror att det kommer att förändras. Det är viktigt att ridsporten tar ansvar för klimatpåverkan kopplat till tävling och den senaste tiden har det kommit flera initiativ kopplat till detta.
Ett färskt exempel avseende internationella tävlingar är VM i Herning, där arrangören har ökat fokus på hållbarhet och även uppmuntrar deltagande nationer att klimatkompensera sitt deltagande. Svenska Ridsportförbundet har beslutat att delta i initiativet. Ni kan läsa mer här: Our approach & mindset | Herning 2022
När det gäller nationella tävlingar så arbetar Svenska Ridsportförbundet aktivt för att inspirera landets tävlingsarrangörer att minska miljöpåverkan i samband med tävling och skapa en ökad miljömedvetenhet bland tävlande och åskådare. Under 2021 lanserade vi tillsammans med Lövsta Future Challenge en miljömärkning för tävlingsarrangörer kallad MiljöChecken. Vi har även en dialog med såväl Gothenburg Horse Show som Sweden International Horse Show om hållbarhetsfrågor, så det finns absolut en ökad medvetenhet i branschen för dessa frågor.
När det gäller Gothenburg Horse Show har arrangören gått ut med att man under våren 2022 gjort en omfattande datainsamling för att kartlägga och mäta de koldioxidutsläpp som Gothenburg Horse Show står för. Ett initiativ vi ser mycket positivt på.
Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
Här hänvisar vi till FEI.
Vi vill också passa på att nämna att det europeiska ridsportförbundet EEF under våren lanserat en arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor där Svenska Ridsportförbundet är representerat. Läs mer här: EEF Launch Sustainability Working Group (euroequestrian.eu)
Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?
Tillsammans med hästvälfärd så ser vi hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid. De är båda en viktig del i vår ”social license to operate” och därför också viktiga delar av Svenska Ridsportförbundets strategi.
Övriga kommentarer.
Vi ser hållbarhet som en avgörande del för ridsportens framtid och är glada över att ni vill lyfta dessa viktiga frågor. Jämfört med många andra idrotter har ridsporten kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, och jämfört med många andra länders ridsportförbund har Svenska Ridsportförbundet också kommit långt. Men ridsporten har fortfarande en lång väg att gå när det gäller hållbarhet och det finns flera stora utmaningar att ta sig an. Samtidigt så samlar ridsporten många engagerande människor, vilket skapar en enorm kraft i förändringsarbetet och vi ser fram emot en spännande tid med nytänk och innovation. Tillsammans kan vi göra skillnad, och vi ser samarbeten som en viktig del i hållbarhetsarbetet.
Svensk Travsport
Svensk Travsport har nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete, och upprättade i år för första gången en hållbarhetsredovisning (2021), vänligen se länk för hela rapporten (sid 19-30).
Fokus är på de fyra grundpelarna, se nedan – och berör koncernen Svensk Travsport och i vissa fall även travbanorna inom Sverige:
Miljö – inkl energianvändning, vatten, växthusgaser och avfallshantering.
Sociala och personalrelaterade frågor.
Respekt för mänskliga rättigheter
Motverkande av korruption.
Handlingsplaner finns framtagna inom dessa områden med relevans för den svenska travsporten, och är under implementation. Under 2022 följer vi upp utvecklingen av dessa områden, för att kunna målsätta dem framåt.
I tillägg till eget hållbarhetsarbete, har Svensk Travsport även samarbete med övriga organisationer inom hästnäringen, bland annat i HNS Miljö- & Klimatkommitté, för frågor som är gemensamma för hela hästnäringen.
1. Hur ser era målsättningar ut för att er del av hästsporten ska nå upp till Sveriges och de globala målen för klimatet?
a. SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
2. Hur ser er verksamhets delmål och handlingsplaner ut? Följer de carbon law?
a. SVAR: Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
3. Hur ser ni att upplägget av och genomförandet av de nationella och internationella tävlingarna, eventen, kommer att påverkas av klimatarbetet?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
4. Vad gör er internationella motsvarighet för att nå de globala målen för klimatet?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
5. Hur ser ni att sportens fossila utsläpp påverkar, eller kan komma att påverka, allmänhetens/samhällets syn på hästsporten?
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
6. Övriga kommentarer.
a. Vänligen se sammanfattning av Svensk Travsports nyligen påbörjade hållbarhetsarbete ovan.
