Kategori: Uncategorized

Kvalitetsmärkt hästverksamhet?

Camilla Välimaa

LRF Häst, Hästnäringens Naionella Stiftelse (HNS ) och Hästnäringens yrkesnämnd har tagit fram standarden, och äger den, för Kvalitetsmärkt hästverksamhet. Syftet är att ge hästverksamheter, med hästhållning, stöd till att följa regelverk, kunna använda det i sin marknadsföring och få en god grund för att utveckla verksamheten vidare.

Standarden började användas i våras och vi har ännu inte sett så mycket publik information om vad den egentligen handlar om. Regelverket som de använder sig av är bara tillgängligt för de som bestämmer sig för att kvalitetsmärkas. Alla typer av hästverksamheter med hästhållning, samt hästgymnasier med hjälp av tillägget Kvalitetsmärkt Hästgymnasium kan certifiera sin verksamhet.

Katrine Petäjistö

Hållbarhäst bestämde sig för att ta reda på mer och har därför intervjuat Katrine Petäjistö. Katrine är revisor på företaget SMAK Certifiering AB som är det företaget som du ska vända dig till om du vill certifiera din verksamhet enligt Kvalitetsmärkt Hästverksamhet. Just nu kan du även få en rabatt från LRF Häst på 1000 kr på den certifieringsavgiften, som ligger mellan 2500 kr och 4500 kr per år.

Varför tycker du att en hästverksamhet ska bli kvalitetssäkrad?

  • Certifieringen kan användas för att marknadsföra sin verksamhet och därmed öka konkurrenskraften.
  • Företagaren får hjälp att hålla sig uppdaterad om gällande lagstiftning. Det finns många olika regelverk som berör en hästverksamhet och Katrine har märkt att certifieringen bidrar till en ökad medvetenhet om lagar och skyldigheter.
  • Företagaren är väl förberedd inför en eventuell myndighetskontroll.
  • Minskade kvalitets-, miljö- och arbetsmiljörisker.

När man blir godkänd så får man ett certifikat som kan sättas upp i stallet. (Se exempel längst ner.) Certifikatet betyder att man kan vara trygg med att verksamheten kontrolleras regelbundet utifrån de regler som gäller för hästverksamheter. En certifierad verksamhet kontrolleras alltid vart tredje år, hästföretagaren ska göra en egenkontroll varje år och kan även få en extra stickprovskontroll.

Vilka frågor inom ekologisk hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Frågor om avfallshantering och farligt avfall. Hur det hanteras och vilka återvinningssystem som används.

Gödselhantering, lagring för att förhindra läckage samt bortförsel.

Kan det komma in flera miljöfrågor såsom energieffektivisering, vattenanvändning längre fram? Det är möjligt att lägga in många fler frågor i standarden, men när och om det sker bestämmer ägarna av standarden.

Vilka frågor inom djurvälfärd ingår och på vilket sätt?
Dessa frågor baserar sig mycket på Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning.

Det kan handla om stallmiljö, foderkvalitet, att det finns en säkerhetsplan om det blir elavbrott eller vattnet stängs av samt att det inte finns skaderisk i betesmarker och hagar, att hagarna har tillräcklig dränering, rätt stängsel mm.

Vilka frågor inom social hållbarhet ingår och på vilket sätt?
Arbetsmiljö och arbetsvillkor: Arbetsmiljöarbete, riskbedömningar av arbetsmiljön, skyddsutrustning, arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gällande facklig anslutning, diskriminering, arbetstid, vila, semester etc. Några andra viktiga exempel är:

  • Minderårigas arbete: Riskbedömning etc
  • Inhyrd arbetskraft: bemanningsföretag
  • Tillfälligt boende: ansvar för god byggnadsstandard, brandsäkerhet etc

Är det några frågor eller områden som går längre än lagkrav?
I själva standarden finns det rekommendationer som går längre än lagkrav såsom branschrekommendationer gällande beteshygien, vaccinationsprogram samt att verksamheten ska vara utbildade enligt Schysst stall.

Men dessa rekommendationer ingår inte i bedömningen för att få kvalitetsmärket. De är i dagsläget inte krav för certifieringen, att godkännas för märkningen. De ses som rekommendationer som finns med i egenkontrollen och kan bli krav och ingå i certifieringen längre fram.

Hur det går till? Hur gör man?

Företagaren ansöker hos SMAK Certifiering AB om att få verksamheten certifierad. Företagets ansökan bekräftas och då tilldelas företaget regelverket. När företaget gjort en så kallad egenrevision där denne gått igenom hela regelverket och stämt av om deras verksamhet uppfyller reglerna skickar de in ett kvitto till SMAK Certifiering AB på att detta är utfört. Då kontaktas de av en revisor som bokar in en s k inträdesrevision.

Vid revisionen går revisorn igenom hela regelverket tillsammans med företagaren. Med hjälp av en rundtur på företaget, intervju av företagaren, stickprovsbaserade intervjuer av anställda samt genomgång av dokumentation, söker revisorn efter underlag/bevis som bekräftar att reglerna följs. Om där finns avvikelser från regelverket, noteras dessa och företagaren har en förutbestämd tidsperiod på sig efter revision, att åtgärda avvikelserna. Att avvikelserna är åtgärdade intygar företagaren med att skicka bekräftande underlag till revisorn (t.ex en bild eller dokumentation) alternativt gör revisorn ett uppföljande besök.

När eventuella avvikelser är åtgärdade och godkända tilldelas företagaren ett certifikat där SMAK Certifiering AB går i god för att verksamheten uppfyller regelverket. Certifikatet är giltigt tills nästa ordinarie revision, som infaller vart 3e år. Under förutsättning att reglerna fortsatt följs och att egenrevision utförs av företagaren de 2 år ordinarie revision på plats ej sker. För ökad trovärdighet ska SMAK Certifiering AB utföra stickprovsbesök på de certifierade företagare som innevarande år inte har ordinarie revision på plats.

Läs mer här och om ni vill veta mer får ni gärna höra av er till Katrine och hennes kollegor på: hastcertifiering@smak.se

Svenska Ridsportförbundet behöver öka arbetet inom miljö- och hållbarhet

Camilla Välimaa

Glädjande nog ser vi allt fler undersökningar, forskning och rapporter som handlar om miljö- och hållbarhetsfrågor inom ridsporten. Likaså ökar antal workshopar och seminarier inom området.

Bland annat har nyligen en intressant kandidatuppsats från Uppsala Universitet, Campus Gotland skriven av Louise Bergqvist kommit fram. Uppsatsen handlar om Ridsportens miljö- och klimatpåverkan, miljöarbete bland Sveriges Ridklubbar.

Den här studien undersöker hur ridklubbar i Sverige arbetar med två utav fem verksamhetsinriktningar i Svenska Ridsportförbundets hållbarhetsstrategi: utbildning och fortbildning samt anläggning och drift. Påverkan från hästverksamheter som studien tar med är de sex kategorierna foder, gödselhantering, elförbrukning,transporter, häst- och ryttarutrustning samt kemikalier, som i studien kopplas till de svenska miljömålen.

En enkätstudie genomfördes genom att en enkät med 16 frågor skickades ut via ett föreningsmejl till de 950 föreningar som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet (SvRF). Det som slog igenom i enkäten var en uppenbar kommunikationsbrist mellan det centrala ridsportförbundet och ridklubbarna, samt en betydande kunskapsbrist om vilken påverkan hästverksamheter har på miljön och klimatet.

Författarens rekommendationer till Svenska Ridsportförbundet:

  • Utarbeta en mall för konsekvensanalys av ridklubbarnas miljö- och klimatpåverkan – ordna workshops distriktsvis för att samla föreningar och påbörja ett gemensamt arbete.
  • Satsa på att utbilda ridklubbar i större utsträckning och öka miljöprofilen på existerande hästutbildningar.
  • Ställ högre krav på ridklubbarna på att de ska ha en hållbarhetsplan och miljömål, men följ också upp detta arbete.
  • Gör det lättare att vara miljövänlig, skapa ett forum där folk kan dela med sig av sina erfarenheter och inspirera andra.
  • Arbeta för att ridklubbarna ska ställa högre krav på sina leverantörer och göra ett medvetet val för miljön.
  • Öka samarbete och skaffa sponsorer på nationell och lokal nivå med parter som aktivt jobbar för miljön och klimatet.
  • Ta stöd i Sveriges miljömål och använd de verktyg som finns på miljomal.se
  • Arbeta proaktivt istället för reaktivt, genom att vara förberedd kan oväntade negativa konsekvenser förebyggas. Klimatanpassning kan komma att spela en viktig roll i framtiden.

Hästen en del av odlingslandskapet – från enfald till mångfald

Camilla Välimaa

I vår tredje del i vårens serie om biologisk mångfald, tidigare har vi skrivit om sommarbetet, har vi tittat på stallplanen, stallområdet och nu har vi kommit till hur vi kan påverka genom odlingen av grovfoder, hö eller hösilage. Till vår hjälp har vi en gästbloggare Jan Wärnbäck. Jan är biolog och statsvetare arbetade tidigare på Världsnaturfonden WWF med jordbruk- och naturvårdsfrågor. Han har varit med och tagit fram ett antal rapporter om naturbetesmarker men också vikten av förändringar för att öka åkerlandskapets mångfald. Idag arbetar Jan på Sida.

Ängshumla Foto Jan Wärnbäck

Sommar och gräsklipparna brummar, de tidiga blommorna har blommat över och nu tar alla de andra vid – vitklöver, blåklint och kanske de mindre roliga men ack så nyttiga tistlarna. Alla dessa arter och många fler ger mängder av insekter mat, som i sin tur blir mat åt andra djur. Men i det jordbrukslandskap som vi skapat sedan 1950-talet så har det blivit mindre och mindre plats över för de arter som inte är de som vi människor odlar.

Användningen av växtskyddsmedel har ökat och i och med det så har också de flesta blommande ”ogräsen” fått ge vika för ett allt mer ensidigt landskap dominerad av spannmål. De kantzoner, det vill säga områden mellan åkrar och till exempel diken, flyttblock (stora stenar från istiden) eller körvägar, som finns kvar är kraftigt påverkade av all den gödsel (mineral- och stallgödsel) som används och domineras därför av ett fåtal arter gräs så som kvickrot. Allt detta har inneburit att flera av odlingslandskapets fågel- och insektsarter under en lång tid minskat.

Som redogjorts för i tidigare blogginlägg så finns mycket man som hästägare kan göra själv för att bidra till att gynna biologisk mångfald och pollinerare – både i sin närmiljö och vad gäller val av sommarbete.

Men möjligheterna stannar inte bara där. Förra årets torka gjorde nog många medvetna om att man som hästägare faktiskt påverkas av men också påverkar det omgivande landskapet. De allra flesta hästägare köper in sitt grovfoder från en lantbrukare och detta foder odlas någonstans, ofta inte alltför långt bort från stallet. Hur odling och skörd av detta foder sker kan variera betydligt och detta har en påverkan på växter och djur och den biologiska mångfalden.

Foto Jan Wärnbäck

Vad som växer på åkern är viktigt. Enbart gräs, som vi odlar eftersom det är det som hästarna är ”gjorda för” att äta, ger inte mycket mat för pollinerande insekter men väl så bra skydd till bland annat de fåglar som lägger sitt bo på marken som till exempel sånglärka. Men att så in blomblandningar i vallen kan vara komplicerat och dyrt. En enklare åtgärd är att till exempel så en remsa med blommande växter utmed åkerkanten. På det sättet skapas en variation i landskapet vilket ökar mångfalden.

En stor skillnad mellan grovfoder som tas för häst jämfört med mjölkkor är tidpunkten för vallskörden. Generellt kan sägas att det foder som tas för mjölkkor slås första gången redan i slutet av maj och är något av en katastrof för fågelungar likväl som rådjurskid och harpaltar. Ungarna har inte mycket chans när de snabba slåttermaskinerna kommer. Foder för häst behöver normal sett inte ha så höga proteinhalter och kan därför tas senare ofta runt midsommar. Vid det laget har många ungar redan blivit så pass rörliga att de kan ta sig undan när maskinerna kommer.

Bifodergröda, foto Jan Wärnbäck

Så en uppmaning är att prata med din leverantör av grovfoder. Det kan vara bra att prata om det nu inför nästa säsong då det ju behövs tid för att till exempel så blommande remsor, kantzoner, till nästa år. Finns det möjligheter att hen kan tänka sig att så en blommande remsa i anslutning till sin vall eller någon annan åker intill? Det kan vara möjligt att delta i projektet Blommor för bin, vilket du även kan stödja som privatperson.

Fungerar det att ta gräset lite senare utifrån önskemål om både näringsinnehåll och med tanke på en minskad påverkan på häckande fåglar och djurungar? Det kostar inte att fråga och jag tror att tiden är mogen att ta hållbarhetsarbetet inom hästnäringen bortanför gården och ut i det landskap som hästen är en del av.

Malmö Civila Ryttareförening – vinnare av Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019

Camilla Välimaa

I år har vi fått in många fantastiska nomineringar till Lövsta Futures Challenge Hållbarhetspris. Det har varit svårt att välja men vi är så nöjda med att vi utsett Malmö Civila Ryttareförening till vinnare, ett fantastiskt exempel på social hållbarhet. Med social hållbarhet menar vi, förenklat att säkerställa att vi har samhällen som ska kunna hålla över tid, utvecklas och tåla påfrestningar. När samhällen fungerar så kan vi enklare tillgodose våra behov. Socialt hållbara samhällen kännetecknas av att vi känner tillit till varandra och att vi har en stor mångfald av kompetenser, ålder och erfarenheter. Eftersom vi ofta inte inte vet vilka utmaningar vi kommer att ställas inför så behöver vi ha en bredd.  Det uppnår vi genom att alla känner sig inkluderade i samhället.

MCRs anläggning ligger precis intill stora bostadsområden inne i Malmö vilket gjorde att det kändes helt naturligt för ridskolechefen Kris Kringstad att hitta sätt att öppna stallet för fler. Som på många ridskolor så hjälper de äldre mer vana de som är nya i stallet och på MCR möts unga från olika kulturer och bakgrund. Stallet blir en plats där man lär sig våga mer och där man hittar vänner oavsett ålder, erfarenhet och bakgrund. Det är inte bara barnen och ungdomarna som uppskattar klubbens verksamhet, stallet blir också en plats där vuxna och föräldrar kan träffas.

På Lövsta Future Challengse hemsida kan ni läsa en längre artikel om MCR.

Juryns motivering lyder: I nästan 20 år så har Malmö Civila Ryttareförening på olika sätt arbetat för att stallet ska vara en öppen och inkluderande plats för alla. Genom samarbete med kommunen, engagerad ledning och fantastiska klubbmedlemmar finns idag en kostnadsfri öppen verksamhet fyra dagar i veckan för alla som längtar efter att komma nära hästen, utmana sig själva och lära sig mer. Deras öppna och välkomnande verksamhet är inte bara viktigt för de unga som söker sig dit utan är lika värdefullt för befintliga medlemmar och föräldrar och ger nya relationer och perspektiv.

LRFs första branschdag för häst med fokus på hållbar utveckling

Camilla Välimaa

LRF Häst i Sydost höll de första branschdagarna för hästverksamheter med fokus på hållbar utveckling och HållbarHäst var där för att prata om hur hållbarhetsfrågorna berör alla som håller på med hästar. Ett trettiotal företagare inom hästverksamheter deltog på eventet som höll till på Kalmar travbana.

LRF häst introducerade kring vad de kan göra för att hjälpa branschen genom att driva frågor som underlättar företagandet. Jag berättade om hållbar utveckling och hur alla dessa frågor kommer att öka i betydelse för alla i samhället. Det gäller inte minst våra verksamheter och ridsporten när vi nu jobbar hårdare än någonsin för att dessa ska få plats och bli respekterade i samhället. Vi behöver se på oss utifrån samhällets perspektiv och visa hur vi bidrar till en hållbar utveckling.

Och om vi ska vara klarsynta så kan vi konstatera att det stora bidraget till samhällsnytta och en hållbar framtid ligger på den sociala sidan av våra verksamheter. Att det vi gör skapar värde för oss människor. Det behöver vi ständigt utveckla och säkerställa men det ligger i redan i den positiva vågskålen med alltifrån motion, ledarskapsutveckling och hästunderstödd terapi.

När det gäller påverkan på planeten så bedriver vi verksamheter som använder mycket resurser såsom foder, anläggningar, vatten, energi, transporter, utrustning mm. Allt detta kostar mycket resurser som skulle kunna användas till annat till exempel för en livsmedelsproduktion för allt fler människor på jorden. Och dessa aktiviteter är idag även oftast förknippade med en negativ miljöpåverkan, ibland till och med en stor sådan. Här behöver vi klara av att visa hur vi jobbar med att vara effektiva och använda de mest hållbara lösningarna, att vi är en del av framtiden. Att de jobb vi skapar bidrar till hållbara verksamheter, vare sig det är någon som säljer schabrak, hästtransporter eller foder.

En annan tydlig sak på plussidan kan vara att bidra till ökad biologisk mångfald genom ett bra naturbete, göra stallområdet positivt för biodiversitet som Tältstallet i Stockholm eller odla blommande kantzoner i ert landskap om ni inte har tillräckligt med blommande växter över hela säsongen.

En sista sak som vi behöver vara riktigt bra på för att mitt mål ska nås – att hästverksamheter och ridsporten – ska vara en självklar del av ett hållbart samhälle är att visa att vi respekterar hästen och har respekt för hästen. Det vill säga hästens djurvälfärd, att vi kan ta samtalen med övriga samhället om att vi är värda att ha hästen i våra liv, att äga hästens liv. Vilket bland annat innebär att visa att vi säkerställer att hästen får sina grundläggande beteenden tillgodosedda precis som hönan får sandbad och grisen halm för att bygga bo. Vi återkommer till det i en annan blogg.

Glädjande nog fokuserade resterande delen av de två dagarna på fördjupning inom tre viktiga områden, hästgödsel, vatten och arbetsmiljö. Många experter deltog liksom företagare som visade på goda exempel, tillsammans berättade de om hur vi kan göra för att hitta win-win lösningar för planeten, människan och plånboken. Läs mer här.

Jag hoppas att det här var starten på många liknande seminarier i landet och framöver. Det finns gott hopp om en lönsam framtid för hästbranschen. LRF Häst kan vara en viktig aktör för att hantera branschfrågor, många av dessa är ju dessutom liknande för lantbruket och andra gröna näringar.