Klimatet är en oerhört viktig fråga! ..men riktigt så enkelt som att minska antalet hästar som är en slutsats i inslaget från SVT Västerbotten är det inte. Vi måste ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan även om hästnäringen måste arbeta med att minska sin klimatpåverkan.
Först, ett missförstånd som man lätt gör om man inte är i lantbruksbranschen är att man slarvigt tror att kor är kor. En ko är ett nötkreatur av honkön som har fått kalv. Det finns också kvigor som inte fått kalv, tjurar och en del kastrerade tjurar, stutar. Sammantaget har Sverige cirka 1 400 000 nötkreatur och av dem är det bara cirka 304 000 kor som ”jobbar” och används i mjölkproduktionen. De är dessa som vi brukar hänvisa till när vi säger att vi har fler hästar än mjölkkor. Det här innebär ju förstås fortfarande att vi har många hästar i Sverige. Vi vet ju att vi, liksom övriga samhället, måste utveckla vår verksamhet till full hållbarhet så att hästnäringen är en viktig och självklar del i ett hållbart samhälle. (läs mer i vår rapport)
(Liten parentes, i världen uppskattar FAO att det finns cirka 1 miljard nötkreatur och 150 miljoner hästar, åsnor, kameler och lamor. Och i viktvolym uppskattas våra tamdjur, utav alla däggdjur på land, utgöra 60%, vi människor 36% och de vilda djuren bara 4% så visst använder alla ”våra” djur mycket av planetens resurser.)
Några reflektioner om de saker som tas upp i artikeln:
Transporter är viktiga och svåra och hållbara transporter löser sig först helt när samhället har löst den frågan. Hästnäringen måste göra sin del i förändringsarbetet, precis som Svensk Travsports VD skriver.
Foder, vi vet att det mesta av hästens foder är odlat i Sverige och är i första hand en del av en för odlingen viktig vallfoderproduktion. Grovfoder är bäst för miljön och hästen så vi behöver fortsätta att fokusera på att minska kraftfoder till förmån för rätt grovfoder till rätt häst. Vilket också är bra för att minska fosformängden som hamnar i gödseln.
Gödsel, mycket av hästgödseln används redan i lantbruket och fokus ökar inom (och utom) näringen för att hitta mer lösningar som fungerar för att ta tillvara växtnäringen. När det gäller näringsläckaget från framförallt rasthagar, även lagring och hantering, så kommer fler och fler projekt och goda exempel. Julmyra Horse Center och Lurbo Ridklubb är några. Greppa näringen har nu äntligen en modul för gratis rådgivning till hästgårdar.
Lösningen ligger inte i att börja prata om att begränsa antalet hästar eller andra sällskapsdjur, ta tillbaka golfbanor till jordbruket, förbjuda att använda motorcyklar eller motorbåtar för nöjes skull, tvinga människor att bli veganer etc. Ni förstår vad vi menar. Vi säger inte att vi aldrig kommer att komma dithän. För att försöka slippa det så låt oss fortsätta att fokusera på hästens nytta och att öka hållbarheten i alla dimensioner kopplade till våra hästar. Vi använder för mycket resurser idag och vi kan göra mer med mindre.
Vi ser hellre att hästnäringen och hästfolket fortsätter att skala upp och öka tempot i hållbarhetsarbetet!
Vi har intervjuat Charlotte Jansson som driver CCWool tillsammans Carl-Oscar Allared. Charlotte är en hästtjej som flyttade till Australien och bodde där i 6 år.
Hon läste en bachelor i equine studies vid Melbourne Polytechnic och när hon kom hem till Sverige läste Charlotte även en master i equine studies på distans vid the University of Edinburgh. I Australien jobbade hon mycket med galoppörer som använde sadelunderlägg av ull något som hon nu har plockat upp här i Sverige.
Den ull som våra svenska får har är inte tillräckligt fin för
att kunna användas till fina underställ som Merinoullen kan. Den svenska ullen
kan dock användas till mycket annat som till garn, filtar och fyllning till
jackor. Trots det slängs ca 80 procent av de 700 ton ull vi producerar per år i
Sverige. Det blir ull oavsett om vi använder den eller inte eftersom fåren för
sin hälsas och sitt välmående måstes klippas en till två gånger om året. Det
här är en resurs som vi måste börja använda igen, det är ju ett galet
resursslöseri att inte använda ull från får som bidrar till öppna landskap i Sverige
och som har en god djurvälfärd. Vi ser också alltmer användningsområden för
svensk ull vilket är positivt, till exempel som fyllning i en del jackor från
friluftsföretag.
Varför har vi då får i Sverige? I första hand har vi får för köttproduktion i Sverige. Vi har därför en längre tid framförallt prioriterat raser med hög tillväxt. Ullen har därför blivit lite bortglömd, men nu jobbar bland annat CCWool för att hitta användningsområden för ullen från våra köttdjur, renrasiga och korsningsdjur. Sverige har en stark hantverkstradition och vi har många duktiga hantverkare som tar hand om ullen från lantrasdjur, Gotlands- och Leicesterfår. Tyvärr ser hantverkarna inte alltid korsningsullen från köttraser som en lämplig ull men den kan som sagt användas till mycket annat.
CCWool – utrustning för häst och hund
CCWool startades 2018 som ett projekt för att just visa att vi faktiskt kan göra exklusiva produkter av vår svenska korsningsull.
Schabrak
Den första produkten för hästar är schabrak som finns både för dressyr och hoppning. Historiskt sett har vi använt ull i schabrak i Sverige och som Charlotte såg inom galoppen i Australien så används det mycket där fortfarande. Det som är bra med ett schabrak i ull är just att materialet ventilerar bort värme när det är varmt och håller kvar värme när det är kallt och även om det är blött. Ull är det enda material som inte kyler kroppen när det är fuktigt. Det vill säga om hästen blivit svettig under träning och sedan skrittas av och blir sval så håller den fuktiga ullen kvar värmen så ryggen inte blir kall. Ull formar sig även efter sadeln och hästen.
Nya produkter i höst
Benpaddar, lindor och ett stalltäcke är på gång till hösten, eventuellt även längre fram ett ridtäcke i samverkan med Ecoline Hästsport.
De flesta täcken vi ser i handeln i dag innehåller antingen lite konstfiber såsom polyester eller viskos, har även era schabrak och kommande täcken det?
Charlotte ”Det behövs inte, vi har 100% ull i vår filt, det handlar mest om kunskap och vana samt pris, att ull är lite dyrare. När vi började blev vi tveksamt bemötta när vi önskade en filt i 100% ull, den industri som hjälpte oss menade att man måste ha viscos blandat med ull för att kunna göra nålfilt. Men vi stod på oss och med rätt proportion av grå och vit ull kan vi få fram en slitstark och hållbar filt i 100% ull.”
Innebär det här att alla produkter från er är i grå ull med läderdetaljer?
Charlotte: ”ja i dagsläget jobbar vi stilrent med grå nålfilt och läderdetaljer även om vi i produktutvecklingen även undersöker möjligheten till att färga ullen med miljövänliga metoder. Men vi tycker att vi har snygga produkter som det är med så fina material som vi använder.”
Vi som är lite rädda för ullprodukter, hur ska vi tänka?
Det är nog många som vant sig vid att tvätta schabrak och
täcken ofta i stallets tvättmaskin och är ovana vid ullmaterial. Ska vi känna
oss nervösa?
Charlotte: ”Nej, om det måste tvättas så går det med ulltvättmedel och ullprogram på maskinen. Sen sträcker man schabraket och hängtorkar det. Men fördelen är att ull har egenskaper som bakteriedödande och smutsavvisande vilket gör att det länge räcker att borsta av (med fördel med en mjuk gummiborste, typ ”nyckelpigaborste” som har mjuka borst) och vädra så är schabraket eller täcket redo att användas igen.”
Vad gör att vi på Hållbar Häst bedömer produkterna som ett bra val?
Låt oss följa produktens livscykel ”från vagga till grav” så
får vi se:
Ullen kommer ifrån svenska får, från deras egna djur men även från andra besättningar, primärt från Halland och Skåne där Calle klipper. De köper även en del ull som klipps av andra klippare, men till 80% är det ull som Calle klippt.
När fåren har klippts så skickas ullen till Belgien för att tvättas (GOTS certifierat) sen till Sporda Nonwoven en filttillverkare i Breddaryd, Småland. Det finns två fabriker som gör nålfilt i Sverige idag. Att göra nålfilt betyder att ullens fibrer filtas samman av just att nålar ”pickar” på ullen. En del av er har säkert filtat med en nål, i fabriker sker det i en maskin med många nålar. En nålfilt kan göras olika tät och styv och ha olika tyngd (olika mycket ull) vilket mäts i gram per kvadratmeter.
Nästa steg är att skicka nålfilten till Sjuhäradbygdens Färgeri för att valka nålfilten vilket innebär att man använder värme och tryck som gör att nålfilten blir mer slittålig.
Sista steget är att en sömmerska i Vittaryd syr upp de olika produkterna.
Det enda som tillkommer förutom ull är läderdetaljer och kantband i tyg. Lädret kommer från svenskt läder antingen från tackor (får) eller nötkreatur och då kommer det från Tärnsjö läder som vi har skrivit om tidigare. Lädret är vegetabiliskt garvat.
Förpackning och transporter: CCWool använder Post Nord till en del transporter, men till Vittaryd kör de själva och hämtar produkterna när de är klara. När de säljer produkterna använder de sig av Post Nord, produkterna paketeras i papp för frakten.
När produkterna används så behöver ull tvättas mer sällan än andra material, vädring och att borsta av fungerar bra. Bästa borsten säger Charlotte är den så kallade Nyckelpigaborsten med mjuka piggar. När det väl behöver tvättas ska ett ulltvättmedel användas och ullprogram på tvättmaskinen. Ullprodukter tvättas i låg temperatur vilket också sparar energi.
När produkten är uttjänt och inte kan användas av någon annan eller till något annat så är ull en bra fiber som man i princip kan göra nya ylletyger av. Men det görs än så länge sällan, vi har ju inte någon större fungerande materialåtervinning för textilier ännu i Sverige. Men det är möjligt Marks & Spencer i Storbritannien gör kläder av återvunnen ull. Ullen är dock nedbrytningsbar i sig så den kan läggas på komposten eller täcka frostkänsliga växter med.
FAKTARUTA: Att något är svenskt eller tillverkat i Sverige innebär inte automatiskt att det är hållbart, det kan i princip vara lika hållbart eller bättre om det är producerat i något annat land. Att ha sin produktion i Sverige underlättar dock på så sätt att vi känner till vilka lagstiftningar som gäller för djurhållning, arbetsvillkor och miljöpåverkan. Sverige har generellt sätt ganska sträng och bra lagstiftning och en bra efterlevnad av lagarna. Det kräver mer av ett företag att ha koll på vad som sker i produktionen i andra länder och att hitta sätt att garantera att det fungerar som det ska. Dessutom finns förstås en bonus i att produktion i Sverige bidrar till lokala arbetstillfällen och kunskapsutveckling inom landet.
Naturen kan inte bryta ner och ta hand om plast så istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.
Plast som hamnar i haven kan också sprida farliga kemikalier. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.
WWF skrev i juni 2019 att nya rön visar att vi får i oss mikroplast, motsvarande ett kreditkort på 5 gram, i veckan. Enligt den nya studien får vi i oss i snitt 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år.
Dricksvatten är en av de största källorna till att vi får i oss mikroplast. I en global studie har man hittat mikroplaster i vårt kranvatten, vilket lett till att forskare nu påvisar att det är brådskande att titta på vilka konsekvenser det har på vår hälsa. Men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur.
Var kommer då mikroplasten ifrån och hur bidrar vi och våra hästar till detta?
Textil
Textilindustrin är en av världens största branscher och bidrar till betydande hållbarhetsutmaningar. 2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket motsvarar 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kg i soporna.
Produktion av konstfibrer, som polyester och nylon, innebär en betydande miljöpåverkan. Denna beror till stor del på att produktionen av dessa material är mycket energikrävande, samt att de är gjorda av fossil råvara som till exempel olja.
Fleece är till exempel ofta gjord av konstfiber som polyester och är då en riktig värsting när det kommer till att släppa ut mikroplaster i naturen. När till exempel sådana fleecetäcken tvättas och slits, sprids små plastfragment kallade mikroplast, ut i vår miljö. De flesta hästtäckena på marknaden i dag innehåller konstfibrer.
Även kläder som produceras av återvunna material såsom PET, blir inte per automatik hållbara. En artikel frågar ”Hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen? Både nya och återvunna fibrer i våra kläder färdas genom atmosfären eller sprids via vattnet vid till exempel tvätt.
Produkter i stallet
Förutom textilier för häst och ryttare så sprider vi även mikroplast från andra plastmaterial som vi använder. Det gäller till exempel sopborstar med plastborst, små mikroplastbitar slits bort när vi sopar.
Det är viktigt att vi inte låter plast spridas i naturen där plasten bryts ner av sol, vind och mekaniskt genom att den klivs på eller gnids mot stenar och träd. Här finns exempel från plastremsor som lossnar från ensilagebalar, den plasten är som en tunn plastfilm som lätt blåser iväg och snabbt slits ner till små fragment.
Ridbanor
Andra kanske mer överraskande platser som kan sprida mikroplast är underlaget på ridbanorna, i de fall de innehåller gummi eller plast. Den populära fibersanden innehåller plast, det som är fiber är det som ser ut som tygbitar som är gjort av plast. Dessa bitar bryts ner av just sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Vi kan också sprida plastbitar från den gödsel vi mockar ut från dessa underlag. Det här gör att myndigheter nu utreder om och hur vi får använda fibersand i ridbanor.
Lunds kommun har av dessa skäl beslutat att de inte ska använda fibersand i den nya anläggningen som ska byggas. Bäst är att använda försiktighetsprincipen och undvika att lägga in dessa underlag så länge fibrerna (tygbitarna) består av plast. De har blivit populära då de används på tävling men det är inte säkert att det är bästa underlaget för daglig träning.
Det finns många olika ridunderlag. Forskning vid SLU visar att en ridbana kan byggas på olika sätt för att nå samma resultat och att det framförallt är underhållet som avgör vilka funktionella egenskaper det har. Läs gärna mer i Ridsportförbundets material om ridunderlag.
Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar. Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.
Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?
Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.
Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.
“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horse Center, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.”
Julmyra Horse Center, ett gott exempel att lära ifrån
Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra Horse Cnter är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.
I samarbetet mellan Julmyra Horse Center och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.
Tack vare Julmyra Horse Centers långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra Horse Center arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden.
Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg.
Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra Horse Center ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det. Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp.
2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen.
Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter. Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).
Skyddsavstånd till bäck.
Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna.
Fosfordamm
3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.
På Julmyra Horse Center har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering. Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.
Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra Horse Center undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning.
4. Dela med sig av sin kunskap
Som en del i Julmyra Horse Centers projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra Horse Center tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra Horse Center genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra Horse Center gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.
FAKTARUTA JULMYRA HORSE CENTER år 2020
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40 personer arbetar på Julmyra Horse Center, 5 personer anställda på JHC.
Över 200 hästar finns på Julmyra Horse Center idag, vision om 500 hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning på 35 m
Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder?
Minskar spridningen av inälvsparasiter.
Ger mindre leriga hagar för hästen och dig.
Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.
Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall?
En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra Horse Centeroch Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.
Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.
Var finns då rådgivning och stöd att få?
Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.
Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster. Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.
Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.
På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar.
LRF Häst, Hästnäringens Naionella Stiftelse (HNS ) och Hästnäringens yrkesnämnd har tagit fram standarden, och äger den, för Kvalitetsmärkt hästverksamhet. Syftet är att ge hästverksamheter, med hästhållning, stöd till att följa regelverk, kunna använda det i sin marknadsföring och få en god grund för att utveckla verksamheten vidare.
Standarden började användas i våras och vi har ännu inte sett så mycket publik information om vad den egentligen handlar om. Regelverket som de använder sig av är bara tillgängligt för de som bestämmer sig för att kvalitetsmärkas. Alla typer av hästverksamheter med hästhållning, samt hästgymnasier med hjälp av tillägget Kvalitetsmärkt Hästgymnasium kan certifiera sin verksamhet.
Katrine Petäjistö
Hållbarhäst bestämde sig för att ta reda på mer och har därför intervjuat Katrine Petäjistö. Katrine är revisor på företaget SMAK Certifiering AB som är det företaget som du ska vända dig till om du vill certifiera din verksamhet enligt Kvalitetsmärkt Hästverksamhet. Just nu kan du även få en rabatt från LRF Häst på 1000 kr på den certifieringsavgiften, som ligger mellan 2500 kr och 4500 kr per år.
Varför
tycker du att en hästverksamhet ska bli kvalitetssäkrad?
Certifieringen kan användas för att marknadsföra sin verksamhet och därmed öka konkurrenskraften.
Företagaren får hjälp att hålla sig uppdaterad om gällande lagstiftning. Det finns många olika regelverk som berör en hästverksamhet och Katrine har märkt att certifieringen bidrar till en ökad medvetenhet om lagar och skyldigheter.
Företagaren är väl förberedd inför en eventuell myndighetskontroll.
Minskade kvalitets-, miljö- och arbetsmiljörisker.
När man blir godkänd så får man ett certifikat som kan sättas upp i stallet. (Se exempel längst ner.) Certifikatet betyder att man kan vara trygg med att verksamheten kontrolleras regelbundet utifrån de regler som gäller för hästverksamheter. En certifierad verksamhet kontrolleras alltid vart tredje år, hästföretagaren ska göra en egenkontroll varje år och kan även få en extra stickprovskontroll.
Vilka frågor inom ekologisk hållbarhet ingår och på vilket sätt? Frågor om avfallshantering och farligt avfall. Hur det hanteras och vilka återvinningssystem som används.
Gödselhantering, lagring för att förhindra läckage samt bortförsel.
Kan det komma in flera miljöfrågor såsom energieffektivisering, vattenanvändning längre fram? Det är möjligt att lägga in många fler frågor i standarden, men när och om det sker bestämmer ägarna av standarden.
Vilka frågor inom djurvälfärd ingår och på vilket sätt? Dessa frågor baserar sig mycket på Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning.
Det kan handla om stallmiljö, foderkvalitet, att det finns en säkerhetsplan om det blir elavbrott eller vattnet stängs av samt att det inte finns skaderisk i betesmarker och hagar, att hagarna har tillräcklig dränering, rätt stängsel mm.
Vilka frågor inom social hållbarhet ingår och på vilket sätt? Arbetsmiljö och arbetsvillkor: Arbetsmiljöarbete, riskbedömningar av arbetsmiljön, skyddsutrustning, arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gällande facklig anslutning, diskriminering, arbetstid, vila, semester etc. Några andra viktiga exempel är:
Minderårigas arbete: Riskbedömning etc
Inhyrd arbetskraft: bemanningsföretag
Tillfälligt boende: ansvar för god byggnadsstandard, brandsäkerhet etc
Är det några frågor eller områden som går längre än lagkrav? I själva standarden finns det rekommendationer som går längre än lagkrav såsom branschrekommendationer gällande beteshygien, vaccinationsprogram samt att verksamheten ska vara utbildade enligt Schysst stall.
Men dessa rekommendationer ingår inte i bedömningen för att få kvalitetsmärket. De är i dagsläget inte krav för certifieringen, att godkännas för märkningen. De ses som rekommendationer som finns med i egenkontrollen och kan bli krav och ingå i certifieringen längre fram.
Hur det går till? Hur gör man?
Företagaren ansöker hos SMAK Certifiering AB om att få verksamheten certifierad. Företagets ansökan bekräftas och då tilldelas företaget regelverket. När företaget gjort en så kallad egenrevision där denne gått igenom hela regelverket och stämt av om deras verksamhet uppfyller reglerna skickar de in ett kvitto till SMAK Certifiering AB på att detta är utfört. Då kontaktas de av en revisor som bokar in en s k inträdesrevision.
Vid revisionen går revisorn igenom hela regelverket tillsammans med företagaren. Med hjälp av en rundtur på företaget, intervju av företagaren, stickprovsbaserade intervjuer av anställda samt genomgång av dokumentation, söker revisorn efter underlag/bevis som bekräftar att reglerna följs. Om där finns avvikelser från regelverket, noteras dessa och företagaren har en förutbestämd tidsperiod på sig efter revision, att åtgärda avvikelserna. Att avvikelserna är åtgärdade intygar företagaren med att skicka bekräftande underlag till revisorn (t.ex en bild eller dokumentation) alternativt gör revisorn ett uppföljande besök.
När eventuella avvikelser är åtgärdade och godkända tilldelas företagaren ett certifikat där SMAK Certifiering AB går i god för att verksamheten uppfyller regelverket. Certifikatet är giltigt tills nästa ordinarie revision, som infaller vart 3e år. Under förutsättning att reglerna fortsatt följs och att egenrevision utförs av företagaren de 2 år ordinarie revision på plats ej sker. För ökad trovärdighet ska SMAK Certifiering AB utföra stickprovsbesök på de certifierade företagare som innevarande år inte har ordinarie revision på plats.
Läs mer här och om ni vill veta mer får ni gärna höra av er till Katrine och hennes kollegor på: hastcertifiering@smak.se
