Som en artikel i Tidningen ridsport visar på har det hänt mycket när det gäller hästfoder de senaste 50 åren. Vad är det som är viktigt att tänka på idag?
Vi har ställt några frågor till Malin Connysson som är universitetslärare på Sveriges lantbruksuniversitet. Hon jobbar som lärare och forskningsansvarig på Riksanläggningen Wången. Hon är disputerad husdjursagronom och har haft ett brinnande intresse för trav och travhästar sedan hon var tonåring. Det gör att hon har intresserat sig för hur vi påverkar hästen med hästhållning och utfodring.
Vilka är de frågor du tycker är viktigast för oss att tänka på, när det gäller foder, nu när uppstallningen inför vintern står för dörren?
- Säkerställ att du har en foderanalys på hästens grovfoder.
- Gör en foderstat för din häst till exempel hos HästSverige
- Försök att få till så lång ättid och födosökstid som möjligt, utifrån dina och hästens förutsättningar.
Bara för att vara tydliga när du har extra fokus på travhästar, travhästar och ridhästar är det någon skillnad i de frågor vi pratar om nu?
Nej, det som skiljer en vuxen hästs foderbehov åt är delvis hästtypen, om den klassas som lätt-, normal- eller svårfödd och framförallt hur hårt arbete som hästen utför. Handen på hjärtat så går de flesta av våra privata hästar bara i lätt arbete, även om vi har andra ambitioner.
Hur mycket energi som går åt är tätt kopplat till hur hög puls hästen kommer upp i, se olika grupper av arbete i tabellen nedan. När det gäller dressyrträning, som inte är omnämnt, så har man sett att även på svår teknisk nivå så kommer de sällan upp i så hög puls som motsvarar hårt arbete av just dressyrträningen. (När vi pratar hästfoder betyder energi ungefär detsamma som kalorier för oss människor.)
| Arbete | Exempel på aktivitet | Ungefärligt energibehov (% av underhållsbehovet) |
| Lätt | Fritidsridning | 25 |
| Medel | Ridskoleverksamhet, en del fritidsridning | 50 |
| Hårt | Låg- och medelnivå fälttävlan, viss trav- och galoppträning, svårare klasser hoppning | 75 |
| Mycket hårt | Trav- och galoppträning (varmblod och fullblod), elitnivå fälttävlan, tävling distansritt | 100-120 |
Varför en foderstat?
Precis som för oss människor handlar vårt hull, mängden fett, framförallt av hur mycket energi vi stoppar i oss i maten och hur mycket vi gör av med i träning. En viss mängd energi behövs bara för att kroppen ska fungera, underhållsbehovet, sen tillkommer behov för träning.
Om hästen får tillräckligt med energi kan vi alltså se på hullet (mängden fett). Vill du fodra mer så får du träna mycket mer. Ett exempel, 30 min skritt förbränner ca 1,5 MJ energi vilket motsvarar energin i knappt 2 dl havre.
Det som gör det riktigt viktigt att göra en foderstat är för att säkerställa att hästen får rätt mängd med protein och mineraler, särskilt kalcium och fosfor. Något som vi inte kan se på hästen med blotta ögat.
Som tur är finns ett gratis foderstatsprogram tillgängligt hos HästSverige som hjälper dig att få koll.
Du behöver ha en foderanalys, näringsinnehåll på mineraler och eventuellt kraftfoder samt en bedömd vikt på hästen liksom en hullbedömning. Information om hur du bedömer din häst finns också på HästSveriges hemsida. Man kan få en idé om hästens vikt från rasstandarder om man tycker att beräkningarna för att räkna ut hästens vikt är för svåra, några exempel finns här.
Det kan vara lite klurigt första gången men det är värt det då du får veta om hästen får i sig det den behöver för att må bra och kunna prestera.
Ättid och födosökstid, vad är det?
Hästen är gjord för att småäta mest hela tiden och man har sett att i det vilda innebär det att de går och letar ätbart i 14-18 timmar per dygn beroende på hur länge de får leta för att hitta något. Detta sökande är födosökstiden som de är DNA-programmerade att göra. Det här är ju en utmaning för oss att tillgodose när hästarna är uppstallade, vi får göra vad vi kan för att tillgodose hästens hälsa och minimera risken för beteendestörningar.
Vad kan vi då göra?
- Ättid, några saker vi vet är att det rent kroppsligt innebär att en häst behöver få i sig minst 1,5 kg grovfoder i torrsubstans (ts) per 100 kg häst för att ”magen” ska fungera. (Det synliggörs i foderstatsprogrammet). Hästen ska inte vara utan grovfoder längre än 3-4 timmar för att mikroorganismerna i grovtarmen ska må bra, inte svälta. Magsyran produceras hela tiden hos en häst så hästen ska helst inte motioneras på tom mage (då skvätter magsyran runt och kan fräta) utan ge lite grovfoder/strå ca 30 min före om den inte kommer direkt från bete.
- Sysselsättningen, födosökstiden som är särskilt viktig för huvudets skull (hästens beteendebehov) är en större utmaning. En häst äter upp ett kg hö på ca 20-40 min så hur gör vi med resten av ät- och födosökstiden? På sommaren finns kanske lite gräs i hagen att pyssla med, kanske kan hästen få lite extra halm i boxen? Om det finns skogsbete i hagen där de kan pilla med grenar och rötter så ger det sysselsättning.
Tips för lättfödda hästar och ponnyer.
Det är ju en större utmaning att ge lättfödda hästar så mycket grovfoder så de har sysselsättning utan att de blir feta, vilket riskerar följdsjukdomar. Ett par tips:
- Se till att ha ett bra hö som innehåller tillräckligt med protein, så att du inte behöver ta bort grovfoder för att ge protein via kraftfodret. Om proteinnivån i grovfodret är hög går det att ”späda ut” med halm.
- Gör allt du kan för att inte låta din häst bli fet, då bantning innebär begränsat foderintag, även grovfodret drabbas. Det är visserligen naturligt för en vild häst att vara som fetast i september och sedan ”svälta sig” mager till februari/mars men det fungerar inte så bra med vår hästhållning. Vare sig för att kunna hålla hästen igång som ridhäst eller för att säkra hästvälfärden, bättre då att begränsa betestiden eller betesytan.
Du kan hullbedöma din häst med hjälp av Hennekes skala, här finns tips. Något som är värt att tänka på om du försöker få din häst att gå ner i vikt är att hålla koll på flera mätpunkter och kolla alla i en tabell, lista. Har hästen till exempel fått en fettnacke så kan den vara svår att bli av med även om den gått ner på alla andra ställen, revben, svansrot mm så se till helheten.
Vad kan en stallägare för säg ett inackorderings stall göra för att underlätta?
Om du driver ett stall med egna hästar eller hästar av en viss typ så kan det vara lättare att köpa in ett grovfoder med passande energi och proteininnehåll för maximal ättid. Men om du driver ett inackorderingsstall kan hästarna variera mycket i typ och även vilka som är uppstallade under året vilket gör det svårare.
Några tips till stallägaren är:
- Gör några foderstater för några typer av hästar för att uppskatta behovet.
- Köp in foderhalm som komplement framförallt för att underlätta för ponnyer och lättfödda hästar att få upp sin ättid utan att bli feta.
Behövs extra tillskott av vitaminer och mineraler?
För en häst i lätt- till medelhård träning så kan man känna sig lugn med att både behovet av makro- och mikromineraler tillgodoses om man gjort en foderstat och där sett till att den får tillräckligt med grovfoder samt tillgodosett behovet av mineraler och selen genom ett mineralfoder.
När det gäller vitaminer så kan man komplettera med ADE under vintermånaderna då innehållet i foder varierar och solen inte når huden under alla täcken. Oftast finns dessa vitaminer tillsatt i mineralfodret.
Alla andra pyttsar och tillskott då? Några ord på vägen…Värt att tänka på är att något som klassas som ett fodertillskott enligt lagen inte behöver ha någon bevisad effekt och inte får ha medicinska påståenden. Det finns väldigt få studier gjorda på de flesta tillskott och även få tillskott där det påvisats effekt. Dessutom finns nästan inga tillskott där man tittat på vilka negativa effekter en eventuell överutfodring kan innebära. Djurägarna har också ett etiskt ansvar att inte ”förgifta” sina hästar.
Något särskilt du vill skicka med inför hösten 2022?
Planera årets foderförbrukning. Räkna foderstater.
