Smittskydd kring begagnad utrustning?

I en hållbar konsumtion är återbruk eller begagnat, second-hand viktigt för att minska miljöpåverkan från framförallt produktionen av våra produkter. Vi har hört och känt lite osäkerhet kring vad som gäller avseende smittskydd så vi har intervjuat Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, forskare, VMD på Statens veterinärmedicinska anstalt, som ger några tips om hur vi kan tänka.

Hur stor är risken med smitta till häst via begagnad utrustning?

Det är ingen stor risk utan man kan tänka att det är ungefär samma låga risk som vid second-hand för människor. Det krävs en kedja av olyckliga omständigheter för att det skulle kunna leda till en smittspridning. Framförallt behöver det ha funnits en smitta från början, vilket det ju i normalfallet inte finns hos friska hästar. Risken är inte noll så vissa saker kan vi göra för att det ska bli säkrare.

Vad rekommenderar du säljare att göra?

Något som köpare och säljare skulle kunna göra för att öka tryggheten är att använda något motsvarande SvRFs hästägarförsäkring både när man säljer egen utrustning eller när man tar emot utrustning till vidare försäljning

Om man lånar orden från den så skulle säljaren kunna få intyga att utrustningen kommer från häst eller stall där…

  • hästen under de senaste tre veckorna före försäljningen/inlämningen av produkterna inte visat några tecken på smittsam sjukdom och att;
  • hästen eller ryttaren under de senaste tre veckorna före försäljningen/inlämningen av produkterna inte vistats i stall där smittsam sjukdom förekommit, inte heller i stall där misstanke om sådan sjukdom förekommit.

Sedan kan man lägga till en extra kontrollfråga om ringorm:

”Har ni haft hårlösa fläckar på hästen eller dokumenterat ringorm”? Om det har funnits misstanke om ringorm och man är osäker om sanering har gjorts kan det vara läge att tacka nej till utrustningen som köpare/förmedlare. Ringormssporer kan smitta från dåligt sanerad utrustning som schabrak, täcken, borstar och träinredning under lång tid, dvs månader och år.

Hur ska utrustningen rengöras?

Tar man bort all synlig smuts, använder rengöringsmedel och sköljer noggrant så får man bort det mesta som kan vara smittsamt mellan hästar, så vanlig noggrann rengöring utan speciell desinfektion räcker i de flesta fall.

  • För läderdetaljer kan man använda lädertvål och en ny svamp, alternativt rengjord svamp som kan kokas i 5 minuter eller tvättas i 60 grader. Vill man toppa med ett desinfektionsmedel som funkar på läder kan man göra det, men den mekaniska rengöringen är viktigare, smutsen måste bort och med den försvinner det mesta som smittar.
  • För kläder är tvätt i 60 grader bra, men tål de bara 40 grader så försvinner mycket av smittämnen också tack vare den mekaniska rengöringen.  

Om sedan utrustningen ligger på lager torrt och luftigt i 1-2 veckor så minskar risken ytterligare eftersom många bakterier och virus förlorar sin infektionsförmåga när de inte har de rätta förutsättningarna i miljön.

Om det förekommit en känd smitta ska man följa rekommendationerna för sanering av just den smittan innan utrustningen går till nya hästar.

Och avslutningsvis ett litet allmänt medskick i dessa pandemitider att vi som hanterar hästarna också bör tvätta händerna emellanåt och särskilt efter mockning och inför matpaus när vi är i stallet.

Kommentera