ISES internationell konferens, tre dagar med forskning om hästens välfärd

Vad eller vem är ISES?

Poster i förgrunden och läktaren med föreläsningar längst bort.
Poster i förgrunden och läktaren med föreläsningar längst bort.

ISES står för International Society for Equitation Science som är en ideell organisation (en NGO) som vill tillgängliggöra och möjliggöra forskning kring hur hästen bäst ska tränas så att hästens välfärd liksom relationen mellan häst och ryttare förbättras. Organisationen anordnar internationella konferenser och samlar experter och organisationer som arbetar med hästens beteende, träning och välfärd.

”The Mission of ISES is to promote and encourage the application of objective research and advanced practice which will ultimately improve the welfare of horses in their associations with humans.”

Du kan bli medlem och skriva upp dig för att få nyhetsbrev från ISES och följa dem på Facebook. Tidigare konferenser och annat material finns även på deras youtube-sidan.

Temat hästens välfärd

ISES har tydliga principer som man ser som icke-förhandlingsbara för att hästen ska må bra under träning och lära sig på bästa sätt baserat på dagens forskning och beprövad erfarenhet. Principerna berör även frågor som hör till de timmar som hästen inte tränas, frågor som vi vanligen förknippar med välfärdsfrågor. I vår rapport beskriver vi det på sidorna 10-11.”Take into account the horse’s ethology and cognition. Horses have evolved to live and process information about the world in a certain way. They need the company of other horses, locomotion and access to roughage. Do not blame the horse for undesired behaviour. Horses do not perceive nor recall events like humans do.”

Konferensens innehåll

Temat för ISES 14e konferens handlade om hästens välfärd; bra träning, bra utfodring, bra stallmiljö, bra mentalt tillstånd, bra hälsa och bra beteende. Här kan du hitta konferensens schema och det dokumenterade materialet från konferensen: Proceedings 14th ISES Conference.pdf

I Rom träffades ca 250 internationella deltagare från många olika länder framförallt Australien, Nya Zeeland, USA och Europa. Deltagarna var både intresserade amatörryttare som jag själv, tränare, veterinärer och forskare. Från SLU och Strömsholm i Sverige visades bland annat forskning från Active stables lösningar.

konferens1Vi höll till på ”Reggiemento” ett regemente med gamla anor, det vill säga en militäranläggning där bland annat Caprilli tidigare arbetade. Caprilli som för 150 år sedan utvecklade den moderna hoppsitsen där ryttaren står upp i sadeln och ger hästens hals frihet för att klara hoppet. Man kan ju på internationella tävlingar se Italienska ryttare med uniform  och som jag förstår det är det delvis på grund av att de till viss mån är sponsrade av militären. Den här fina anläggningen ägnar sig enbart åt ridsport. Den liknar lite grand Ryttarstadion i Stockholm med terrängbana och många ridbanor för träning, men den är lite större.

Reflektioner

Jag tycker att det arbete som ISES gör är oerhört viktigt och jag är särskilt tacksam för att just den här konferensen handlade om hästens välfärd. Eftersom välfärdsfrågorna är många och forskning oftast hanterar en liten del i taget kan de olika presentationerna kännas lite spretiga, med allt ifrån hur varmt det blir under täcket, till vad som händer hästar som får allvarliga problem när de inte kan ligga ner och sova och hur man vet att hästen är redo för en längre transport, brand i stallet, fetma med mera. Här kan du läsa en pressrelease om hur ofta du behöver träna hästen för att den ska lära sig nya saker. ”f you are repeatedly training your horse to do the same task every day, you could well be spending your time more productively. New research has found that horses have similar learning progress and remember a task just as well, when they are trained every three days, as when they are trained daily.”

Ett par exempel på annat som togs upp:

  1. När veterinären Gemma Pearson visade hur man kan träna en häst att komma över rädsla för sprutor eller konferens-4att tolerera ögonsalva, önskar jag hade vetat det innan vi hade månader av ögonsalva med vår häst. I linje med principerna för ISES träning görs det med positiv förstärkning, att introducera det gradvis och en klicker samt belöna med godis. Likaså visade de hur man gör en hullbedömning på sin häst, vilket är mycket viktigt. Dessa praktiska instruktioner och några till kommer att komma ut på youtube kanalen längre fram.
  2. Ett exempel på när jag skulle uppskattat att studien sattes i ett större sammanhang är: En forskningsstudie som undersökte hur varmt det blir under täcken och om det kan bli för varmt för att hästen ska må bra. De visade i den studien att det inte blev någon ökad värme under flugtäcken men väl när hästen fick många täcken på sig. De kommer gå vidare med studien för det var osäkert om det blev för varmt. Hästen kan reglera sin temperatur fint i temperaturer mellan 5-25 grader (vi människor klarar bara temperaturer mellan 25-30 grader utan kläder) så som jag förstår det är risken kanske inte så stor att hästen svettas under täcket i onödan. En fundering är om det inte vore bättre att gå uppströms till källan till varför vi sätter på dem täcken och ta reda på när en häst verkligen har nytta av att bli klippt och när en oklippt häst faktiskt behöver ett täcke för att inte frysa?
    Min reflektion är att det finns många andra skäl att inte ha täcken i onödan, dels arbetsmiljön (det sliter på axlarna att ta på och av många täcken varje dag), miljöpåverkan från tillverkningen (se vår rapport) och att hästar ofta föredrar att slippa täcken, om det inte är nederbörd och hård vind utan skydd.  Något som tidigare forskning visat när hästar tränades att säga till om de vill att täcket ska tas av eller på. För mig är det här ett exempel på när det är bra att sätta den beskrivna forskningen i sitt större sammanhang för att kunna dra relevanta slutsatser.

Med det sagt så vill jag uppmuntra alla att kolla in ISES hemsida och sociala medier för information om den här konferensens olika teman och allt annat. Här finns mycket värdefull kunskap och information.

Jag kan rekommendera att åka på en ISES konferens.

Hållbarhästs utsända i Rom, Camilla Välimaa.

Linköping Horse Show sätter hållbarhet på agendan

godselI augusti var det premiär för Linköping Horse Show. Unikt för tävlingen är att man satt hållbarhet som fokus under dessa dagar. I Arena 2030 bjöd man under två dagar på flera panelsamtal om hållbarhetsfrågor kopplat till ridsport och hästnäringen. Samtalen handlade bland annat om hållbart resande, hästbajs – resurs eller avfall, hållbart ledarskap, hållbara evenemang och trendspaning framåt. Fokus var också att presentera och informera om de Globala Målen. Alla samtal blev inspelade och vi återkommer med länk när det publiceras.

I restaurangen hade man lyft fram det vegetariska och veganska matalternativen på menyn. Och alla tallrikar och bestick var gjorda av palmblad och trä. Ingen fossil plast här inte.

thumb_img_6616_1024 thumb_img_6632_1024

Linköping Horse Show strävar också att vara tillgängligt för alla, därför var det gratis entré.

Vi ringde upp Sofia Bengtsberg som driver Staby Gård Ridcenter och är ansvarig för Linköping Horse Show för att höra lite med henne om hennes intryck.

Vad gick bra under tävlingarna?

Helheten blev jättebra. Generellt så gjorde vädret att det blev positiva upplevelser och bra stämning. Arena 2030 öppnade upp mångas ögonen för hållbarhet. Det var flera personer som ställde frågor och många som inte ens kände till begreppet om de globala målen, gör det nu. Jag tror att man måste känna igen något för att bli för att bli intresserad.

Vad ska ni förbättra till nästa år?

Tex var det några få plastsaker i restaurangen som ska bort. Vi ska ha bättre källsortering. Nästa år kommer vi ha en kravlista till utställare och samarbetspartners. Listan kommer inte vara jättelång med det vara en början. Där kommer vi ha önskemål om jämställdhet och miljövänliga alternativ.

Har du något tips till andra som ska genomföra hästtävlingar under hösten?

Du måste våga. Du kan inte heller förvänta dig för mycket, det är ett långsiktigt jobb. Det kommer inte bli en direkt succé men vågar man sticka ut hakan så vinner man i längden. Tävlingen kommer att hamna på plussidan och lättare att få media intresserade och attrahera samarbetspartners.

Transporter – hästen på resa

Transporter står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Här ingår bilresor till och från stallet, hästar som transporteras till och från träningar, tävlingar och veterinärbesök och transporter av produkter och avfall.

dsc_0873_mattias-malmgrenAtt minska utsläppen från transporter är en stor utmaning eftersom de flesta bilar och lastbilar drivs av fossila bränslen, det vill säga bensin och diesel. Men mycket händer kring transporter i Sverige. Bland annat finns ett särskilt klimatmål för transporter som del i Sveriges nya klimatlag. Målet innebär att utsläppen från transporter ska minska med 70% till 2030 i jämförelse med 2010.

För att minska klimatutsläppen från transporter behöver vi klimatsmartare bilar, miljövänligare bränsle och minska onödigt resande. (Foto: Mattias Malmgren)

Hur ska vi få tag på bilar och lastbilar som är miljövänliga och till ett rimligt pris?

Vi är beroende av vad bilindustrin tar fram för bilar och lastbilsmodeller. Både vad de drivs av för bränsle och vad de kostar. Tesla X och Mitsubishi Outlander är två eldrivna bilar kan dra hästtransporter. Det är bra, men det är också mycket dyra bilar.

transport-mattias-malmgrenNya personbilar och lätta transportfordon som säljs i Sverige måste klara kraven för Euro 6. Det är den strängaste miljöklassningen som anger en högsta tillåten nivå för utsläpp av olika luftföroreningar. Flera återförsäljare av hästlastbilar har inbyten av äldre lastbilar som inte har Euro6 motor, men det sker ingen import eller tillverkning av lastbilar med gamla motorer. Många nya lastbilar tillverkas också i lätta material för att få ner klimatutsläppen. (Foto: Mattias Malmgren)

En tillverkare som vi intervjuat säger att ”alla väntar på att lätta lastbilar kommer med eldrift”. Men det finns inte något svar på när den kommer eller vad den kommer att kosta.

Vad kan vi göra för att minska våra utsläpp?

Minska körandet. Det är mer klimatsmart med en (ambulerande) tränare som kommer till en anläggning, än om flera ekipage ska köra varsin egen trailer. En träningshelg med 25 deltagare som var och en kör 20 mil kan släppa ut mer än en Thailandsresa.

Samåkning eller delningsekonomi innebär att dela på resurser – till exempel att samåka till och från stall och träningar. Det finns ridskolor som planerar lektionsgrupper med personer från samma område för att de kunna samåka och spara resor, pengar och klimatutsläpp

Gör gemensamma inköp av grov- och kraftfoder samt strö som samtransporteras till stallet.

Sparsam körning. Med en bensindriven bil som drar 1 liter milen och körs 100 mil per år kan man spara nästan 2000 kronor per år genom att köra sparsamt.

Använd biodiesel, en diesel där man blandar in förnyelsebar råvara, till exempel tallolja som är en restprodukt från svenskt skogsbruk. Dessutom finns det biogas- och etanolbilar som passar bra till att dra hästtransporter med.

Se till att påverka din kommun så att det finns bra kommunikationer i närheten av din anläggning.

Vad kan vi göra för att minska onödigt resande och utsläpp

·        Samåk och beställ foder och strö tillsammans – en leverans

·        Ta tränaren till er anläggning – en bilresa

·        Sparsam körning – spara pengar och utsläpp

·        Välj bästa bilen eller hästbussen – fråga efter miljöval hos försäljarna

·        Välj miljövänligare bränsle

Marknadens första hästtäcke i ekobomull

Som vi har väntar på hållbara produkter till hästen. Äntligen är marknadens första hästtäcke av ekobomull här. Det är ett fleecetäcke av ekologisk bomull till hästen! Ekologisk bomull innebär att bomullen odlas utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgjorda gödningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel skadar inte bara skadeinsekter, utan alla djur och växter. Det är också skadligt för de som arbetar med det. De underbart vackra täckena produceras av Equirex. Vi har tidigare intervjuat grundaren Marjolein om hennes arbete för att skapa hållbart ridmode.

En annan bra sak är att täcket inte blir elektriskt på Ior, som traditionella fleecetäcken. Det är eftersom det är gjort av bomull och inte av mikroplast. Det är borstat för att få samma känsla som fleece.

ha%cc%8allbarha%cc%88st-ior-amazona-sueca ior-ha%cc%8allbar-ha%cc%88st-equirex

Ior har också på sig en grimma med grimskaft av vegetabiliskt garvat läder. Vegetabilisk garvning den mest skonsamma metoden för miljön och betyder att skinnet är garvat utan skadliga kemikalier. De kommer från Amazona Sueca som är specialist på läder.

Även om konsumtion och hållbarhet ofta betraktas som varandras motsatser där konsumtion anses vara ytligt och hållbarhet komplicerat, är vi på HållbarHäst glada över att hitta hållbara produkter till häst och ryttare. Det går framåt, även om det går allt för långsamt.

Tyvärr är lindorna i vanligt fleece. Tills vi får bättre alternativ får vi handla second hand, låna och byta av varandra.

Hur drabbas stall vid vattenbrist?

Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Det gör att många behöver hitta lösningar för att säkra att verksamheten kan fungera utan att äventyra brunnens vattentillgång och att man klarar ett eventuellt kommunalt bevattningsförbud.

ska%cc%88rmavbild-2017-05-05-kl-10-24-37Under försommaren 2017 rådde det vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av heta somrar och för lite nederbörd på höst och vinter, orsakat av klimatförändringarna. Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu hade problem. I maj 2017 gick Halmstads Fältrittklubb ut och berättade att man var tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det rådde bevattningsförbud i kommunen. Det fick ekonomiska konsekvenser och man räknade med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Grundvattennivåerna ser bättre ut för 2018 men det kan fortfarande bli problem på olika ställen i landet, både  Halmstad kommun och Mörbylånga kommun ber till exempel sina innevånare att fortsätta att spara på vatten.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.

Hur viktigt är det här för dig?

Det beror på. Nederbörden varierar mellan åren, mer eller mindre snö och regn. Effekterna av klimatförändringarna påverkar också olika platser i Sverige på olika sätt beroende på lokala och regionala skillnader. Klimatförändringar och vattentillgång är klurigt att förstå, vi kan ha ett år som vi både upplever som regnigt och samtidigt ha låga grundvattennivåer. Till exempel för att nederbörden kommer vid fel tid när det finns växtlighet som tar upp vattnet eller när vattnet rinner av ytan och inte kommer ner till grundvattnet. Vi har fått en längre växtsäsong i och med klimatförändringen vilket gör att mer av vattnet jämfört med tidigare tas upp av växtligheten. Många faktorer alltså. Vilket gör att det bästa är om du tar reda på lite mer om hur det ser ut just i ditt område.

Det forskningen om klimatförändringen visar är att det finns en tydlig trend som säger att vi kommer få fler tillfällen med mer torka eller mer regn framöver, exakt var och när är svårt att säga. Så det vi kan vara säkra på är att vattentillgång kommer att bli en allt viktigare fråga i Sverige. Prata gärna med din kommun för att se hur de ser på vattentillgången i ert område framöver. Ett annat skäl att kontakta kommunen eller Länsstyrelsen är för att få klarhet i hur lagstiftningen och regelverket påverkar vad du kan förvänta dig av din kommun om det blir vattenbrist och vilket ansvar som du själv förväntas att ta.

ior-dricker-vattenHästens dagliga behov av dricksvatten är 5 liter per 100 kg kroppsvikt i vila. Det blir 25 liter för en 500 kg häst i underhållsbehov. För ett stall som har 10 hästar så är det minst 250 liter vatten om dagen som behövs enbart för att säkerställa att hästarna får släcka törsten.

Skäl att tänka till kring stallets vattenförbrukning:

  • Spara pengar? Generellt sett är dricksvatten billigt i Sverige ca 4 öre per liter, så hästen kanske dricker för 1 krona per dag. Förutom det används förstås vatten till tvättmaskiner och duschar mm. Vissa kommuner förväntas höja taxorna på vatten för av att klara av utbyggnad, underhåll och ersättning av gamla anläggningar.
  • Kan ett bevattningsförbud som gör att ni inte får vattna ridbanorna, eller hagmarker, få konsekvenser för er verksamhet?
  • Räcker er brunn till för att klara bevattning av ridbanor om det blir ett år med lågt grundvatten?

Här har ni två exempel på lösningar som tar tillvara regnvatten från ridhusets tak för bevattning av ridbanorna. Se om någon av dessa kan vara en bra lösning för er att minska användning av dricksvatten för bevattning.

Stall Kvickstorp: Regnvatten för att bevattna ridhuset med sprinklers

Stall Kvickstorp utanför Åtvidaberg har en egen brunn och förra året när grundvattnet var lågt bestämde man sig för att hitta en lösning för att kunna spara brunnsvattnet som dricksvatten till hästar och människor. Maria Cederlund och hennes man Leif Lourié vann Lövsta Future Challenge miljöpris nyligen för sin lösning som dessutom är kostnadseffektiv både i inköp och i sparad arbetstid.

Här finns en detaljerad beskrivning av hur man kan bygga en likadan lösning och vad det kostar.

Under förra året använde de även regnvatten ifrån regnvattentunnor vid huset för att tvätta av hästarna istället för att duscha dem med vatten ifrån brunnen.

spridare_752_stall-kvickstorptankarna3_752-724x481-stall-kvickstorp

Stall Lövholmen: Samlar regnvatten för att bevattna ridbanorna

stall-lovholmenVi har tidigare visat Stall Lövholmens film på vår sida på FB om deras lösning för att bevattna sina ridbanor med regnvatten från ridhustaket. Här samlas regnvattnet i en tank nedgrävd i marken och man kör sedan runt och sprider vattnet.

Stall Lövholmen ligger i Tumba söder om Stockholm.