Ull istället för plast: Jakten på ett hållbart ridunderlag

Idag diskuteras ämnet hästvälfärd ständigt och är en självklar del av utvecklingen inom hästhållning. Däremot är hästhållningens miljöavtryck minst lika viktigt och borde lyftas i många fler samtal. Det finns stor potential i hästens roll att främja miljön, inte bara ett avtryck att minimera. 

Varför är det akut?

EU:s miljömål inför 2030 pekar åt ett tydligt håll: från år 2031 får nytt polyesterfiber inte läggas in i våra ridhus eller ridbanor, på grund av mikroplasterna i fibrerna. Traditionellt fibersand är idag det vanligaste underlaget för ridhästar och finns på tävlingsbanor, privata anläggningar och ridskolor i hela landet och globalt. Frågan är alltså inte om, utan vad som ska ersätta det.

Samtidigt vet vi att underlaget spelar roll för hästens hälsa. Att träna hästen på varierat underlag, med långsamma övergångar, har visat god effekt på hästarnas långsiktiga hållbarhet och bör vara en central del i ridningen oavsett disciplin. Snabba byten mellan underlag utan anpassat arbete kan däremot orsaka mer skada och därför bör arbetet anpassas efter underlaget och påfrestningen ökas successivt. Ett nytt underlag behöver alltså vara bra för både planeten och hästen.

EWA – Equestrian Wool Arena

Equestrian Wool Arena, EWA, är ett företag grundat 2024 i Uppsala av Katarina Lundgren och Helena Holmquist, med målet att utveckla ett nytt hållbart ridunderlag. I samarbete med Axfoundation och Lars Roepstorff från SLU utvecklades och testades ett underlag som bygger på en blandning av sand och ull där polyesterfibern helt ersätts av ull.

Ullen är en restprodukt från köttfår som inte kan spinnas och som tidigare gått till spillo. Tester genomfördes först på mindre ytor och i boxar, med hjälp av en mekanisk hov, för att undersöka underlagsegenskaper och hållbarhet över tid.

År 2026 under Göteborgs Horse Show tilldelades EWA Lövstas Future Challenge Hållbarhetspris för sitt pågående arbete med ullfibern.  Efter att ullfibern prövats i boxar och i delar av ett ridhus anlades den första fullskaliga ridbanan under våren 2026 på Järfälla Ryttarförening.

 

Så fungerar underlaget i praktiken

Efter den första installationen av den nya ullfibern börjar erfarenheterna komma in och de är hittills positiva. Ullfibern binder mer vatten än polyesterfibern och upplevs damma mindre. När den nya banan lades in dammade den inte alls, något som till och med underlagsleverantören blev positivt överraskad av. Ullfibern binder också sanden bättre och ger mindre spår i underlaget.

Underhållet skiljer sig inte nämnvärt från polyesterfiber. Skötsel som harvning och bevattning ser i stort sett likadant ut. Underlaget verkar hålla mycket bra.

“Hittills har allt gått över förväntan!” säger EWA, angående den första ridbanan med ullfiber.

Hur länge materialet håller finns det ännu inget svar på. Målet är att det ska hålla så länge som möjligt, samtidigt som inga farliga ämnen ska behövas tillsättas. Ullfibern ska kunna brytas ner naturligt.

På Järfälla Ryttarförening har ullfibern installerats i ett av deras två ridhus. Järfälla upplever att ullfibern är stabilare än underlaget med samma sand och klenflis. Hästarna upplevs även bjuda lite mer än tidigare och nöjda och upplevs bjuda lite mer än tidigare.

Växtnäring istället för mikroplast

Ambitionen med EWAs ullfiber är att få bort risken med mikroplaster genom att istället använda ett material som är biologiskt nedbrytbart, ullen. När just den här ullen används tar vi samtidigt tillvara på en resurs som idag är en restprodukt, eftersom ingen vill använda ullen från köttfår och därför blir det ett avfall. 

När den uttjänta ullfibern en dag mockas från banan kan den med gott samvete läggas direkt på åkrar och ängar eftersom ullen bryts ner naturligt och ger näring till jorden. Kretsloppet kan stängas om gödseln förs tillbaka till ”fårgården” – från gård till bana och sedan tillbaka till gården igen. Ett första steg mot en mer cirkulär ekonomi.

Vad som nu måste till

På kort tid har EWA öppnat nya möjligheter att miljömässigt gynna ridsporten, och uppstarten efter den första fullskaliga installationen har varit överraskande bra. Kontinuerlig uppföljning behövs fortfarande för att visa att underlaget håller bra över en längre tid, både för hästarna och anläggningarna. 

Redan nu vet vi att underlaget fungerar bra utan spridning av mikroplaster, istället får vi ett underlag som direkt kan återanvändas till jorden. Dessutom ökar EWA lönsamheten för lantbrukare, genom att ge köttfårens annars obrukbara ull ett nytt värde. Det är ett mål i sig för EWAs verksamhet.

Jag personligen hoppas att fler låter sig inspireras och följer i EWAs fotspår för att tillsammans utveckla en mer hållbar ridsport. 

Faktaruta

Mikroplaster

Mikroplaster är just mikroskopiskt små plastbitar (de bryts även ner till ännu mindre bitar i nanostorlek), i vanlig fibersand är just fibrerna små bitar av plastbaserat material såsom polyester som bryts ner av sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Mikroplasten sprids i luften och med vattnet ut i naturen från underlaget eller när vi lägger gödsel från ridbanan på gödselstacken. Fiskar, fåglar och andra smådjur misstar plasten för mat. Upp mot 90 procent av alla havsfåglar har ätit plast, en ny sjukdom har upptäckts som kallas plasticosis. Vilket innebär fysiska skador i matsmältningssystemet, kroniska sjukdomar och att fler fåglar dör för tidigt. Vi människor får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan, inte minst via vårt dricksvatten. Det har visat sig att mikroplaster även kan ta sig in i hjärnan och spridas till foster från mammans kropp. Det här påverkar även vår hälsa negativt. Här kan ni läsa mer om mikroplaster. https://www.wwf.se/hav-och-fiske/plast/

Även om fibersanden inte bidrar med så mycket mikroplast så behöver vi helt sluta med att släppa ut mikroplaster i naturen. Vilket bland annat har lett till det förbud för nya fibersandbanor som nu införs 2031.

Cirkulär ekonomi och naturens kretslopp

I en cirkulär ekonomi används resurser på ett mer effektivt sätt, och värdet på en resurs maximeras genom hela livscykeln. Cirkulära lösningar behövs för att minska trycket på vår planet. I den cirkulära ekonomin används resurser istället om och om igen, så länge det går. Återbruk, återvinning och ökad livslängd på produkter minskar behovet av nya material och råvaror.  För företag kan det leda till affärsmöjligheter som att bredda verksamheten med uthyrnings- och reparationstjänster eller genom att sälja restprodukter och spill som andra aktörer kan använda i sin produktion. Exempel för (ren) ull: När ett plagg inte längre kan återbrukas så kan ullfibern återvinnas och man kan göra nytt garn upp till sex gånger. Därefter är fibern för kort för att spinna garn och då kan man istället pressa fibern till ett filtat material till exempel för vaddering i plagg, isolering mm. När fibern är så kort så att den inte kan användas till nytta för oss så kan den (om den är giftfri) ingå i kretsloppet, naturens kretslopp eller användas för energi, förbrännas.

Naturens kretslopp beskriver hur det i naturen inte finns något avfall. Istället bryts allt som dör (växter, svampar och djur) ner och blir till slut näring för nya växter som djur äter. Igen och igen i ett kretslopp. Särskilt viktiga för det sista steget är olika insekter, bakterier och svampar, så kallade nedbrytare. Naturen kan bara bryta ner sådant som ingår i sitt kretslopp, inte nya ämnen skapade av människan såsom plast. Varje kretslopp behöver också rätt mängd av olika näringsämnen för att just det ekosystemet ska kunna fortsätta att fungera. Vilket bland annat innebär att för mycket näring för en viss plats, tillförd av oss människor, skadar naturen.

 

Hur drabbas stall vid vattenbrist?

Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Det gör att många behöver hitta lösningar för att säkra att verksamheten kan fungera utan att äventyra brunnens vattentillgång och att man klarar ett eventuellt kommunalt bevattningsförbud.

ska%cc%88rmavbild-2017-05-05-kl-10-24-37Under försommaren 2017 rådde det vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av heta somrar och för lite nederbörd på höst och vinter, orsakat av klimatförändringarna. Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu hade problem. I maj 2017 gick Halmstads Fältrittklubb ut och berättade att man var tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det rådde bevattningsförbud i kommunen. Det fick ekonomiska konsekvenser och man räknade med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Grundvattennivåerna ser bättre ut för 2018 men det kan fortfarande bli problem på olika ställen i landet, både  Halmstad kommun och Mörbylånga kommun ber till exempel sina innevånare att fortsätta att spara på vatten.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.

Hur viktigt är det här för dig?

Det beror på. Nederbörden varierar mellan åren, mer eller mindre snö och regn. Effekterna av klimatförändringarna påverkar också olika platser i Sverige på olika sätt beroende på lokala och regionala skillnader. Klimatförändringar och vattentillgång är klurigt att förstå, vi kan ha ett år som vi både upplever som regnigt och samtidigt ha låga grundvattennivåer. Till exempel för att nederbörden kommer vid fel tid när det finns växtlighet som tar upp vattnet eller när vattnet rinner av ytan och inte kommer ner till grundvattnet. Vi har fått en längre växtsäsong i och med klimatförändringen vilket gör att mer av vattnet jämfört med tidigare tas upp av växtligheten. Många faktorer alltså. Vilket gör att det bästa är om du tar reda på lite mer om hur det ser ut just i ditt område.

Det forskningen om klimatförändringen visar är att det finns en tydlig trend som säger att vi kommer få fler tillfällen med mer torka eller mer regn framöver, exakt var och när är svårt att säga. Så det vi kan vara säkra på är att vattentillgång kommer att bli en allt viktigare fråga i Sverige. Prata gärna med din kommun för att se hur de ser på vattentillgången i ert område framöver. Ett annat skäl att kontakta kommunen eller Länsstyrelsen är för att få klarhet i hur lagstiftningen och regelverket påverkar vad du kan förvänta dig av din kommun om det blir vattenbrist och vilket ansvar som du själv förväntas att ta.

ior-dricker-vattenHästens dagliga behov av dricksvatten är 5 liter per 100 kg kroppsvikt i vila. Det blir 25 liter för en 500 kg häst i underhållsbehov. För ett stall som har 10 hästar så är det minst 250 liter vatten om dagen som behövs enbart för att säkerställa att hästarna får släcka törsten.

Skäl att tänka till kring stallets vattenförbrukning:

  • Spara pengar? Generellt sett är dricksvatten billigt i Sverige ca 4 öre per liter, så hästen kanske dricker för 1 krona per dag. Förutom det används förstås vatten till tvättmaskiner och duschar mm. Vissa kommuner förväntas höja taxorna på vatten för av att klara av utbyggnad, underhåll och ersättning av gamla anläggningar.
  • Kan ett bevattningsförbud som gör att ni inte får vattna ridbanorna, eller hagmarker, få konsekvenser för er verksamhet?
  • Räcker er brunn till för att klara bevattning av ridbanor om det blir ett år med lågt grundvatten?

Här har ni två exempel på lösningar som tar tillvara regnvatten från ridhusets tak för bevattning av ridbanorna. Se om någon av dessa kan vara en bra lösning för er att minska användning av dricksvatten för bevattning.

Stall Kvickstorp: Regnvatten för att bevattna ridhuset med sprinklers

Stall Kvickstorp utanför Åtvidaberg har en egen brunn och förra året när grundvattnet var lågt bestämde man sig för att hitta en lösning för att kunna spara brunnsvattnet som dricksvatten till hästar och människor. Maria Cederlund och hennes man Leif Lourié vann Lövsta Future Challenge miljöpris nyligen för sin lösning som dessutom är kostnadseffektiv både i inköp och i sparad arbetstid.

Här finns en detaljerad beskrivning av hur man kan bygga en likadan lösning och vad det kostar.

Under förra året använde de även regnvatten ifrån regnvattentunnor vid huset för att tvätta av hästarna istället för att duscha dem med vatten ifrån brunnen.

spridare_752_stall-kvickstorptankarna3_752-724x481-stall-kvickstorp

Stall Lövholmen: Samlar regnvatten för att bevattna ridbanorna

stall-lovholmenVi har tidigare visat Stall Lövholmens film på vår sida på FB om deras lösning för att bevattna sina ridbanor med regnvatten från ridhustaket. Här samlas regnvattnet i en tank nedgrävd i marken och man kör sedan runt och sprider vattnet.

Stall Lövholmen ligger i Tumba söder om Stockholm.

Visst påverkar klimatförändringarna ridsporten. Och det kostar

Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av sommarhettan och alltför lite nederbörd under höst och vinter. Är det orsakat av klimatförädringarna? Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu har problem. Vi vet också att vi kan förvänta oss mer extrema väder på grund av klimatförändringarna, både torrare och blötare.

Nu går Halmstads Fältrittklubb ut och berättar att man är tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det råder bevattningsförbud i kommunen. Det får ekonomiska konsekvenser och man räknar med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.    

  • Mindre hårdgjord yta så att regnet kan infiltrera – mer gräs och mindre asfalt. Sedumtak är snyggt om man ska bygga nytt. 
  • Dammar och våtmarker fördröjer regnet och ger det tid att nå ner till grundvattnet.
  • Vattentunnor runt om stallet som samlar upp regnvattnet som kan användas till vattning, tvätt av benskydd
  • Kanske kan du tvätta hästtransporten när det regnar?
  • Borsta och rykta mer istället för spola av hästen

Här kan ni se en film om vad Stall Lövholmen i Stockholm har gjort för att kunna vattna sin manege med regnvatten. Hejja!