Vi behöver bestämma oss för vad vi vill med hästvälfärd?

Jag besökte den internationella konferensen om hästvälfärd på Flyinge den 13-14 september 2024 och jag är glad att de anordnar den. Förutom att jag tog del av fantastiska föreläsningar och hade intressanta samtal med kunniga människor så fick jag lite ”flashbacks” från tidiga hållbarhets- och miljökonferenser. Kanske lite otydlig tråd och en viss känsla av osäkerhet ibland.

De år jag varit i yrkeslivet och har jobbat med att skapa förändring i framför allt företags hållbarhetsarbete så är en viktig lärdom att vi, för att få fart på omställningen, behöver sortera i begrepp och också olika nivåer. Vad menar jag med det och hur kan det eventuellt nyttjas för hästvälfärdsområdet?

  1. Vi behöver vara tydliga med vad olika begrepp faktiskt betyder så att vi pratar om samma sak. Vi har inte tid att prata om varandra. Det är inte ovanligt att så fort någon lyfter fram något som inte fungerar inom ridsporten så blir den klassad som djurrättsaktivist. Då är det ju bra om vi vet vad djurrätt betyder, är det verkligen det vi menar? Jag skrev en blogg om detta i januari. Jag tycker också att professor Kendra Coulter lyfte fram detta på konferensen.
  2. Det är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt mål att det är tydlig vad målet är, vart vi ska? Det vet alla elitidrottsmän och de som jobbar med organisationsförändring. När vi är tydliga med målet så kan vi både diskutera med varandra om vi håller med om målet, vi kan samverka för att skapa lösningar och vi kan stämma av vad vi har gjort och hur mycket vi har kvar för att nå dit. Vad kan då vara ett gemensamt mål för hästvälfärd? Det jag just nu hämtar från konferensen var Lisa Ashtons bild som kombinerar de fem domänerna och ISES träningsprinciper. Lisa har varit med i ISES sedan dess begynnelse för 20 år sedan. Den här bilden har vetenskaplig grund och verkar vara en lämplig utgångspunkt? Om inte annat så skriver alla våra hästorganisationer att de jobbar med och för de fem domänerna. I så fall blir liknelsen som följer.
  • Med en tydlig målbild så kan man ställa sig i framtiden och planera för att nå framgång, använda backcasting. (Jag har guldmedaljen om halsen, hur tog jag mig hit?) Det innebär att man måste bestämma sig för att det är till målbilden vi tror på att vi ska. Nu känns det lite si och så med det. Det är också lättare att diskutera lösningar och att vara transparent med att visa vart organisationen är idag och vilka förbättringsplaner som finns. Enligt min erfarenhet så gör det att det blir både lättare att vara konstruktivt oense om lösningar och tempo samt att samarbeta.

Om jag knyter tillbaka till HWS, Horse Welfare Summit, första versionen och som sagt applåder för väl genomfört event och att det blev av!

Jag tror att programmet hade kunnat vara tydligare om programpunkterna till exempel hade knutit an till en sådan här målbild.

  1. Vad kopplar den här föreläsningen till?
  2. Vad vill vi att den här tränaren ska illustrera?

Under dagarna fick jag också en del kommentarer om vad besökare såg på Flyinge och synlig hästvälfärd, hur är det med hagarna ? Att det används benlindor (förbjudet i Nederländerna)? Och att någon häst som reds på anläggningen såg ut att ha för hårt spända nosgrimmor.

Det är ju också samma sak på hållbarhetskonferenser. Helt rimligt är att själva stället eventet är på granskas, vilken el har dem och är maten hållbar. Här handlar det om hästvälfärd och då måste anläggningen kunna visa på hur de jobbar med frågorna. Det finns förstås massor av policyer och riktlinjer på plats på Flyinge exv en länk till Flyinges policyn om hästhållning. Så istället för att bli irriterad över detta så är det bra att berätta om det redan i samband med eventet.

Även alla organisationer och personer som presenterar något på en hållbarhetskonferens granskas hårt, vill eventet säga att allt de gör är bra bara för att de är med eller är det tydligt att bara en viss fråga vill lyftas fram som gott exempel? Om företaget H&M är med handlar det om hela företaget eller bara deras lösning för att återvinna bomull?

Så summa summarum, nästa konferens har potentialen att bli mycket tydligare om eventet förtydliga innehållet i konferensen i relation till ett sådant mål. Och berättar vad det är tänkt att de som deltar ska bidra med i relation till målbilden.

För vi är alla på en resa, precis som med hållbarhet, vi startar på olika ställen och har lite olika utmaningar men vi måste obönhörligen både se till att vi får ekologiskt och socialt hållbara verksamheter och en god hästvälfärd med allt det innebär.

Håll ögonen öppna för den giftiga växten Stånds

Vi behöver hjälpas åt att bekämpa växten Stånds som är så giftig för bland annat hästar så att det kan leda till dödsfall genom leversvikt. Handskar bör även användas när vi gräver upp växten.

Örten är giftig både när den växer på plats och när den är torkad i grovfodret. Genom grovfoder är risken störst att hästen får i sig stora mängder då den beska smaken försvinner när den har torkat. Det här innebär också att vi måste vara extra noggranna och kontrollera när vi köper in grovfoder från områden där Stånds kan förekomma.

Hos SVA kan du läsa om Stånds och hur giftig den är för bland annat hästar.

Enligt Jordbruksverket blommar den från juni till september med gula blommor. Bladen är mörkgröna och växten kan bli cirka en meter hög. Den förekommer framförallt i Sydsverige men även längs Norrlandskusten. Bäst trivs den näringsfattig mark och man kan oftast finna Stånds på sandig, grusig gräsmark och i betesmarker, vägkanter, skogsbryn, vallar och banvallar.

Vad ska du tänka på om du tillhandahåller bete eller vallfoder

Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren som ska äta det och människor som ska hantera fodret. Om du hittar stånds i till exempel ett parti hö eller ensilage så är hela partiet (ett parti är allt hö som odlats på det område där Stånds upptäckts) olämpligt som foder och ska förstöras.

Att göra:

  • Eftersom växten föredrar näringsfattig mark så kan den lättare etablera sig om du har högt betestryck och marken blir bar.
  • Du bör vara noga vid anläggning av vallar så den tar sig bra.
  • Om du får in stånds i en permanent betesvall bör du gräva upp plantan med rötterna och så vallfrö i luckan som bildas. Det är viktigt att du får med hela rotsystemet eftersom glömda rotbitar kan bilda nya plantor och fröna som blir kvar kan gro i upp till 20 år. Stånds är även giftig vid beröring så använd handskar! Stängsla också bort den ytan så hästarna inte betar där.

I en artikel på Hippson digitalt (Juli 2024) berättar Ebba Berglöf, som bor i Skåne, att Stånds har ökat sedan den torra sommaren 2018 och att vi är dåliga på att bekämpa den. I England så finns det krav på att markägarna tar bort Stånds annars får de böter, det har gjort att de har växten under kontroll. Här kan du se en film från Ebbas instagram där hon visar en naturbetesmark som invaderats av Stånds.

Vad vi alla kan göra:

Om du inte vill lära dig några andra växter så håll ögonen öppna för den här. Det finns många gula blommor därute så för att inte få panik i onödan kan du kanske använda en flora app.

Hålla ögonen öppna och larma markägaren eller gräv bort plantor där du får göra det. Använd handskar och bränn eller destruera sedan plantorna!

Vågar vi prata om hästvälfärd?

Kanske är frågan istället vågar vi låta bli att tillsammans äga och prata om hästvälfärd? Samhället har lika stor rätt att granska oss som har hästar som grisproduktionen eller uppfödning av katter, följer vi lagstiftningen och tar vi hand om våra hästar. Har hästar en god välfärd?

För att vi ska kunna samtala om så här känsliga och komplicerade frågor så upplever vi att det kan vara bra att vara noggrann med begreppen. Låt oss börja med att skilja på fyra begrepp så vi inte rör till det för oss redan i början av ett samtal.

Djurens rättigheter handlar om ett etiskt ställningstagande kring djurs rättigheter i samhället. Här kan det vara så att en del människor tycker att hästar har rätt att vara helt fria och borde släppas lösa. Personligen så tror vi inte det är möjligt och att det är ok att vi har domesticerade djur men då måste vi ta det enorma ansvar det innebär på största allvar. De tre följande begreppen blir då extra viktiga.

Djurskydd är vad vi människor gör för att skydda djur från lidande och regleras i djurskyddslagstiftning. Lagstiftning blir ofta ett sätt att säkra den lägsta acceptabla nivån. Det finns detaljerade föreskrifter för olika djurslag såsom hästar. Här finns regelverk för hur man ska hålla djur och ta hand om djur på ett bra sätt, och det kontrolleras av djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen. Ett exempel från Stockholms län på hur du kan anmäla om du tror att någon missköter sina djur, oaktsamhet räcker för att bryta mot lagen.

Djurplågeri regleras i Brottsbalken och gäller brott mot ALLA djur även vilda. Detta anmäls till polisen och kräver uppsåt eller grov oaktsamhet för att vara ett brott.

Trots att lagstiftningen många gånger kan upplevas tandlös och vara lägsta nivå så finns det en hel del att vara uppmärksam på inte minst i takt med att forskning och kunskap ökar inom hästområdet. Till exempel:

Svensk lag skriver i föreskrifter om hästhållning: ”7 § Utrustning som används till en häst ska vara väl anpassad till hästen och användas på ett sådant sätt att den inte kan orsaka hästen lidande, skador eller sjukdom.” Här vet vi ju till exempel att för hårt spända nosgrimmor (det finns ett hjälpmedel från ISES för att objektivt bedöma hur hårt den är spänd) och att felanvända bett, eller tygeltag, kan ge upphov till lidande och skador på tänder och i munnen. Lyssna gärna på Nina Lundgren i den här podden och se hur du kan kolla munnen hos SvRF.

Och nu kommer vi till begreppet djurvälfärd.

Hästvälfärd – fem domäner

I korthet handlar djurvälfärd om djurens upplevelse av sin omgivning och det vi utsätter dem för. Det gäller både att minimera det negativa som djurskyddet fokuserar mest på och att se till att hästen har positiva upplevelser.

När det gäller hästvälfärd så är det de fem domänerna som är en etablerad utgångspunkt internationellt och i Sverige. Här handlar det både om negativa och positiva upplevelser.

Hästvälfärd och de fem domänerna, finns beskrivet på Hästsveriges hemsida och även på World Horse Welfares hemsida som vi dessutom tycker har en bra illustration över de områden som berörs, se här nedan.

Det kan nog vara extra utmanande att säkra välfärd för hästar jämfört med till exempel kor. Det beror på att hästarna lever länge, flyttar runt till olika stall och används till ridning och andra aktiviteter av många olika människor. Vilket är ett ännu större skäl till att vi alla inom hästfolket, ”the horse community” behöver dela samma grunder för att hela tiden verka för att hästarna har en god välfärd!

Tack och lov har vi ju en bra hemsida med fakta vi alla kan luta oss mot, Hästsverige. Den leds av bland annat SLU och SVA som är myndigheter som utbildar våra veterinärer, forskning kring hästars utfodring och deltar i hippologutbildningarna mm.

Här kan du läsa om hur du kan tänka för att försöka tillgodose din hästs välfärd inom samtliga fem domäner.

  1. Nutrition (kan även rekommendera en distanskurs)
  2. Fysisk miljö
  3. Hälsa
  4. Beteendeinteraktioner (kan även rekommendera en distanskurs)
  5. och Mentalt tillstånd – som påverkas av de fyra förstnämnda.

Så vårt förslag är att vi tillsammans använder etablerad kunskap för att prata med varandra om hur vi ständigt ska hitta lösningar som ökar hästens välfärd. En del är svårt och annat mer självklart. Och det är något vi hela tiden måste jobba med då förutsättningarna ändras över tid såsom hästens uppstallning, användning, ålder och vår egen kunskap. Vi behöver hjälpas åt.

Och vi har ingen ursäkt, kunskapen finns här och vi kan alla göra något. Inte minst gäller det de 22-23 timmar (sid 8 i vår skrift) vi inte är hos hästen. Tillgodoser vi de grundläggande beteendebehoven, social kontakt, födosök/ättid och fri rörelse. Eller ”Galopp, grupp och gräs.”

Nu förbjuds användning av strimlade mattor i ridunderlag i Storbritanien ”troligtvis före den 1 januari”.

Brittiska Naturvårdsverket (EA) drar tillbaka ett tidigare godkännande (RPS) som godkänner strimlade mattor i ridunderlag. Reglerna inkluderade endast begränsningar på mängden och typen av matta som kunde användas, hur den hade behandlats och avståndet mellan ytorna och vattendrag. Information till Carpet Recycling UK (CRUK) meddelar nu Brittiska Naturvårdsverket (EA): ”Efter en översyn av tillgänglig evidens om kemikalier i mattor har EA beslutat att dra tillbaka godkännandet, RPS248, om användning av strimlad matta i ridunderlag.

Skärpta regler

2021 rapporterade Hourse & Hound att den EA, Brittiska naturvårdsverket skärpta regler för det material som används för ridunderlag. Anledningen är att kemikalier och mikroplaster som finns i de flesta strimlade mattor som finns i ridunderlag kan ha en negativ effekt på människors och djurs hälsa och på miljön.”

Nu bekräftar en talesperson från EA förra veckan att detta förslag kommer att dras tillbaka. 

”Som ett resultat av vår ökade kunskap om hur mattor tillverkas, samarbetar Environment Agency för närvarande nära med återvinningsindustrin av mattor, inklusive Carpet Recycling UK, för att dra tillbaka förslaget som skulle tillåta användningen av strimlad avfallsmatta i framtida ridunderlag ”, sade han.

”För närvarande behöver ägarna inte vidta några åtgärder, som att ta bort befintliga ridunderlag som innehåller avfallsmatta.” 

EA tillägger att de ”kan överväga ansökningar om tillstånd för användning av avfallsmattor från anläggningar som har effektiva åtgärder för att identifiera och utesluta mattor som innehåller kemikalier som är bekymmersamma och för att kontrollera frisättningen av mikroplaster. Till exempel kan användningen av avfall från mattillverkning med känd ofarlig kemisk sammansättning och bestående enbart av naturliga fibrer övervägas.” Informationen säger att det troligen kommer att dra tillbaka RPS innan årets slut.

I informationen till CRUK, en oberoende icke-vinstdrivande medlemsförening som arbetar med tillverkare, distributörer, entreprenörer, återförsäljare, installatörer och avfallssektorn för att minska mängden mattavfall som hamnar på deponier, sade EA att deras beslut grundas på en översyn av bevis om kemikalier i mattor.

”Återkallandet gör att användningen av strimlade avfallsmattor i ridunderlag inte kommer att tillåtas enligt några regleringspositioner eller undantag från miljögodkännande i England”, säger informationen.

Redan i en blogg från Mars 2020 skriver vi på HållbarHäst bla om den populära fibersanden innehåller kemikalier och mattor av plast. Dessa plastbitar nöts ner till mikroplaster som kan spridas i naturen och med plasten följer de i gående kemikalierna. Det blir Intressant att följa hur detta utvecklas och hur vi hanterar detta, även i Sverige. 

Stallområdet – blommande träd och buskar som bildar insektskorridorer!

Vi började vår serie nära stallet nu tar vi klivet vidare ut i stallets närmaste omgivning, stallnära hagar och ridbanor, paddockar. Principen är densamma, vi behöver möjliggöra mat och boplatser för våra insekter och då behövs blommor hela säsongen.

Det som är bra är att vi vill skapa en naturlig miljö – så det handlar mer om rätt saker på rätt plats än underhåll. Inte trädgårdsarbete utan mer tänka till om vilka växter och trädstubbar som finns på plats. Generellt sett har våra stall och marker bra förutsättningar för biologisk mångfald. Det beror på att det är bra med variation vilket ger olika livsmiljöer och det har vi ofta i stallområdet. Det som kan ställa till det är om området med ridhus, ridbanor och stallnära hagar har för lite lämplig växtlighet.  

Foto: Pixaby, HOerwin56

De minsta insekterna kan inte ta sig längre än 50 meter medan en humla kan flyga en kilometer för att hitta nästa buske. Det här innebär att det behöver finnas sammanhängande buskage, träd eller ängar så det inte tar stopp (stor ridbana, stall, ridhus) så att de inte kan ta sig över till nästa blommande plats. En insektskorridor eller pollinerarkorridor kan man säga är just sammanhängande blommande ytor.

Mat – blommor

Alla insekter behöver blommande växter hela säsongen. Vi kan säkra att det finns blommor från tidig vår till sensommar med hjälp av lövträd, buskar och ängsblommor.

  1. Blommande ängar, även maskrosor är bra, så klipp inte gräsytorna för tidigt, låt det blomma först. Här finns tips om hur man anlägger en äng (behöver inte vara stor) med rätt fröer.
  2. Träd och buskar, en blommande sälg, lind eller fruktträd är viktiga liksom olika buskar som nypon, slånbär och hagtorn. För att skydda träden och buskarna, eller hästarna om hagen är mindre och de går in bland taggarna, så kan dessa vara placerade mellan era hagar och paddockar eller så stängslas området in. Ta gärna naturligt förekommande träd och buskar här kan ni få tips.
  3. Säkerställ så att inget av det ni planterar är giftigt för hästar, titta på Hästsveriges hemsida och SVA som tar upp cirka 100 olämpliga växter i beten och vallar. Där finns också information om åtgärder.

Bostad – i marken eller i ett dött träd

  1. I marken, tja generellt vill även insekterna ha skydd från nordanvinden och bli uppvärmda av solen i mer söderläge. Om du har en sandig plats i soligt läge, se till att några buskar eller något annat ger skydd för vinden så kan det bli en bra boplats för de som vill bo i marken. Sand från en sandlåda brukar vara av rätt sort.
  2. Insekter gillar död ved. Här hittar du lite tips om vad du kan göra om du har ett träd som dött eller om du har behövt fälla trädet. Om trädet inte kan ligga kvar så kan du göra en högstubbe.  Eller varför inte en Mulmholk (bara ordet)! Här finns massa bra tips och information, både på blommor och boendemiljöer, i Receptsamlingen för biologisk mångfald från Länsstyrelsen i Västmanland.

Du kan också ta en gren, eller stubbe och borra hål i olika storlekar och sätta fast på en södervägg så har du skapat en insektsholk eller insektshotell.

Man kan alltid börja i liten skala, se över vart ni har blommande buskar och träd idag samt potentiella boplatser och fundera på om det är något ni kan göra för att binda ihop ett par områden med varandra. Sätta en buske eller så lite ängsblommor. Och ta ett steg till nästa år, som bonus får ju även vi en härlig miljö att vara i. Det kan också vara värt att be om lite tips och råd från kommunen som ofta har en anställd kommunekolog eller från Länsstyrelsen.