Vågar vi prata om hästvälfärd?

Kanske är frågan istället vågar vi låta bli att tillsammans äga och prata om hästvälfärd? Samhället har lika stor rätt att granska oss som har hästar som grisproduktionen eller uppfödning av katter, följer vi lagstiftningen och tar vi hand om våra hästar. Har hästar en god välfärd?

För att vi ska kunna samtala om så här känsliga och komplicerade frågor så upplever vi att det kan vara bra att vara noggrann med begreppen. Låt oss börja med att skilja på fyra begrepp så vi inte rör till det för oss redan i början av ett samtal.

Djurens rättigheter handlar om ett etiskt ställningstagande kring djurs rättigheter i samhället. Här kan det vara så att en del människor tycker att hästar har rätt att vara helt fria och borde släppas lösa. Personligen så tror vi inte det är möjligt och att det är ok att vi har domesticerade djur men då måste vi ta det enorma ansvar det innebär på största allvar. De tre följande begreppen blir då extra viktiga.

Djurskydd är vad vi människor gör för att skydda djur från lidande och regleras i djurskyddslagstiftning. Lagstiftning blir ofta ett sätt att säkra den lägsta acceptabla nivån. Det finns detaljerade föreskrifter för olika djurslag såsom hästar. Här finns regelverk för hur man ska hålla djur och ta hand om djur på ett bra sätt, och det kontrolleras av djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen. Ett exempel från Stockholms län på hur du kan anmäla om du tror att någon missköter sina djur, oaktsamhet räcker för att bryta mot lagen.

Djurplågeri regleras i Brottsbalken och gäller brott mot ALLA djur även vilda. Detta anmäls till polisen och kräver uppsåt eller grov oaktsamhet för att vara ett brott.

Trots att lagstiftningen många gånger kan upplevas tandlös och vara lägsta nivå så finns det en hel del att vara uppmärksam på inte minst i takt med att forskning och kunskap ökar inom hästområdet. Till exempel:

Svensk lag skriver i föreskrifter om hästhållning: ”7 § Utrustning som används till en häst ska vara väl anpassad till hästen och användas på ett sådant sätt att den inte kan orsaka hästen lidande, skador eller sjukdom.” Här vet vi ju till exempel att för hårt spända nosgrimmor (det finns ett hjälpmedel från ISES för att objektivt bedöma hur hårt den är spänd) och att felanvända bett, eller tygeltag, kan ge upphov till lidande och skador på tänder och i munnen. Lyssna gärna på Nina Lundgren i den här podden och se hur du kan kolla munnen hos SvRF.

Och nu kommer vi till begreppet djurvälfärd.

Hästvälfärd – fem domäner

I korthet handlar djurvälfärd om djurens upplevelse av sin omgivning och det vi utsätter dem för. Det gäller både att minimera det negativa som djurskyddet fokuserar mest på och att se till att hästen har positiva upplevelser.

När det gäller hästvälfärd så är det de fem domänerna som är en etablerad utgångspunkt internationellt och i Sverige. Här handlar det både om negativa och positiva upplevelser.

Hästvälfärd och de fem domänerna, finns beskrivet på Hästsveriges hemsida och även på World Horse Welfares hemsida som vi dessutom tycker har en bra illustration över de områden som berörs, se här nedan.

Det kan nog vara extra utmanande att säkra välfärd för hästar jämfört med till exempel kor. Det beror på att hästarna lever länge, flyttar runt till olika stall och används till ridning och andra aktiviteter av många olika människor. Vilket är ett ännu större skäl till att vi alla inom hästfolket, ”the horse community” behöver dela samma grunder för att hela tiden verka för att hästarna har en god välfärd!

Tack och lov har vi ju en bra hemsida med fakta vi alla kan luta oss mot, Hästsverige. Den leds av bland annat SLU och SVA som är myndigheter som utbildar våra veterinärer, forskning kring hästars utfodring och deltar i hippologutbildningarna mm.

Här kan du läsa om hur du kan tänka för att försöka tillgodose din hästs välfärd inom samtliga fem domäner.

  1. Nutrition (kan även rekommendera en distanskurs)
  2. Fysisk miljö
  3. Hälsa
  4. Beteendeinteraktioner (kan även rekommendera en distanskurs)
  5. och Mentalt tillstånd – som påverkas av de fyra förstnämnda.

Så vårt förslag är att vi tillsammans använder etablerad kunskap för att prata med varandra om hur vi ständigt ska hitta lösningar som ökar hästens välfärd. En del är svårt och annat mer självklart. Och det är något vi hela tiden måste jobba med då förutsättningarna ändras över tid såsom hästens uppstallning, användning, ålder och vår egen kunskap. Vi behöver hjälpas åt.

Och vi har ingen ursäkt, kunskapen finns här och vi kan alla göra något. Inte minst gäller det de 22-23 timmar (sid 8 i vår skrift) vi inte är hos hästen. Tillgodoser vi de grundläggande beteendebehoven, social kontakt, födosök/ättid och fri rörelse. Eller ”Galopp, grupp och gräs.”

Lämna ett svar