Tillbaka efter sommaren – några reflektioner

Jag vet inte om ni är flera som gjort som Catharina Hansson, chefredaktör för Tidningen Ridsport som skrev i en krönika i juli: ”Den här sommaren tänker jag försöka vrida lite. Inte nödvändigtvis på allt, men på något. Ställa en extra fråga. Stanna till en minut längre. Ta mer tid att bara vara med min lilla flock. Se vad som händer mellan mig och hästarna. Inte bara i ridningen, utan i kroppen, i mötet, i gruppen.”

Svensk dressyr och hästvälfärd

Att lyssna på hästen återkommer även i en annan text: ”Vi behöver sluta fråga oss vad vi ska säga till hästen, och börja fråga oss vad hästen säger till oss.” säger Marianne Lilja Wittbom i en intervju i tidningen ridsport 19e augusti 2025.

Det låter lovande och det övergripande syftet med dressyrsatsningen är att vi ska få fler OS-medaljer. I upplägget har de infört obligatoriska avsuttna träffar där bland annat munhälsa har avhandlats och till hösten har de ett samarbete med Andrew McLean. Vi noterade i vår krönika i Tidningen Ridsport att FEI rekryterar den välrenommerade Dr Andrew McLean som bland annat står bakom ISES träningsprinciper till arbetet med hästvälfärd. Det är ju toppen, det blir spännande att se vad det kan ge.

Jag skulle verkligen rekommendera att Marianne lade till, i den vidareutbildning som nu pågår, att alla går kursen Applying the Five Domains Model to the Welfare Assessment of Sport and Recreation Horses. Den utbildar i att använda en checklista för hästvälfärd vilken kan användas för att skapa samsyn och till konkreta förbättringsförslag. Det räcker inte att vi tycker att de fem domänerna låter bra, de är ju till för att vi ska säkra i det här fallet hästarnas välfärd. Jag tror att det skulle göra skillnad om vi, så många som möjligt som håller på med hästar, skaffar oss en gemensam förståelse för hästvälfärd vilken vilar på forskning och internationell samsyn.

Alla ”våra” (slutligen kan man ju säga att vi i samhället har ett gemensamt ansvar för alla djur under mänsklig kontroll som WOAH uttrycker det, från myndigheter till allmänheten), alla ”våra” hästar i samhället möter så många olika människor och situationer i sitt liv så om vi kunde ha en gemensam grundsyn i vad en god hästvälfärd innebär så borde det ge bättre förutsättningar för en god livskvalitet (god hästvälfärd över tid) för alla våra hästar.

Danmark och kandar

Tidigare i år kom en rad lagförslag från den danska livsmedelsministern som skulle stärka hästvälfärden. När det gäller kandar föreslog ministern ett förbud mot användning av kandar för oerfarna ryttare samt att ryttare som vill använda kandar ska genomgå en särskild utbildning.

Detta går nu Dansk Ride Forbund till mötes genom de skärpta reglerna. Från den 1 september får kandar endast användas från och med svårighetsgrad 4 i det danska dressyrreglementet. Klasserna det gäller är från den danska Medelsvår A, där halvpiruetter och byten i vart fjärde ingår, samt från ponnyernas Lätt A:5. Ett nytt krav är också att ryttare ska ha minst ett resultat på 65 procent eller högre i svårighetsgrad 3 eller högre, innan ryttaren får tävla på kandar.

Är det tillräckligt? Jag är i dagsläget benägen att gå längre och förbjuda kandar, även om alla sorters huvudlag kan skada en häst beroende på hantering. Varför ja ni kan läsa mer här i en tidigare blogg som både visar på att hästens mun inte har utrymme för ett bett varför jag tycker det är onödigt med två, detta i kombination med att vi ser många problem med kandaranvändning leder mig dit. Om vi inte vet om det vi gör eller använder skadar hästen borde vi använda försiktighetsprincipen och sluta med det som ”kan” ge skada tills vi har försäkrat oss om motsatsen.

Foto Torbjörn Nilsson, hästtandläkare
Foto: Torbjörn Nilsson, hästtandläkare.

En annan fundering är hur mycket det hjälper om det skulle visa sig att domarna ändå premierar fel saker i bedömningen? Och t ex ger 65% i grad 3 till en häst trots att den visar problem med munnen pga utrustning och ryttarens användning av den.

Tävlingsryttare avstängda och åter på banan

Film efter film med där Cesar Parra utövar våld mot hästar offentliggjordes i samband med avslöjandet (hur länge har det pågått?) att Internationella Ridsportförbundet, FEI, berättade på sin webbplats att den 62-årige dressyrryttaren och olympiern Cesar Parra stängs av i 15 år. Han ska också betala nästan 180 000 kronor i böter samt ungefär 120 000 i rättegångskostnader till FEI. FEI skriver då också något i linje med att ”se så viktigt hästvälfärd är för oss…när vi nu gör detta”.

Är det ett steg framåt? Kanske, med kanske menar jag att i Sverige definieras djurplågeri som att man med uppsåt plågar ett djur. Det svaret är väl ja här. Djurskydd är vår lagstiftning för att skydda djur från lidande, det här är att utsätta hästar för lidande. Det är viktigt att FEI gör detta då samhället misslyckas med att skydda hästarna. Samtidigt är skydd från misshandel en oerhört liten del i begreppet hästvälfärd och dessutom en självklarhet.

Åter på banan bra eller dåligt?

Charlotte Dujardin fri att tävla igen – efter ett års avstängning.

Andreas Helgstrand har anklagats för hästmisshandel och blev avstängd från OS efter danska TV2 i november 2023 släppte en dokumentär som avslöjade oetiska träningsmetoder från Andreas Helgstrand och hans medarbetare. Från och med januari 2026 kommer Helgstrand Dressage att ha sin tyska bas på dressyrryttaren Isabell Werths anläggning i Rheinberg och samarbetet med Paul Schockemöhle fortsätter oförändrat. På Isabells gård utvecklas nu nya faciliteter för att möta företagets behov, med bland annat moderna kontor, EU-godkänd hingststation, stall och utökade träningsytor. Dessa kommer att hyras av Helgstrand Dressage.

Man måste få en andra chans och om enskilda individers beteende är ändrat efter avstämningen eller inte vet jag inte något om.

Det jag frågar mig är om kulturen verkligen har påverkats inom sporten? Det känns dessutom som att nya fall kommer fram hela tiden. I juni öppnade Internationella Ridsportförbundet en utredning gällande händelsen där en OS-ryttare från Australien ses piska en häst många gånger. Det var nyligen som den uppmärksammade videon publicerades och delades vidare av hundratals på sociala medier. (OBS! Varning för starka bilder). På filmen syns dressyrryttaren Heath Ryan, en 67-åring med OS, VM och världscupfinal på meritlistan – oavbrutet piska en häst.

Det får mig att undra: Hur vanligt förekommande är detta egentligen? Samtidigt är det bra att det anmäls och tar upp. Har inte veterinären Jeremias Wedin rätt som i SVTs program Go’kväll sade att hästen är det sista djurslag som vi får slå? Vill vi ha det så?

Jag ser fram emot att få veta mer…

Jag är försiktigt positiv, det är bra att det nu blir anmälningar och att vi använder någon form av mätsticka för nosgrimman, pratar om utrustning mm. Och vi behöver ta betydligt större kliv framåt för hästarnas skull.

Marita Lindberg tillträder som ny utbildningschef på SvRF och har såvitt jag förstår ansvar för vilken utbildning som de tränare som licensieras av SvRF får i hästvälfärd. Det ska bli intressant att ta reda på mer om vad det innebär att hon enligt Johan Fyrberg ska ta utvecklingsarbetet vidare. I vilken riktning det kommer att ta i hästvälfärdsfrågor får vi återkomma med.

I decennier har Peter Kallings drivit frågor om hästvälfärd och arbetat mot dopning, såvitt jag minns är han den enda person, veterinär som omnämns agera positivt för hästvälfärden i boken ”I can’t watch anymore av journalisten Julia Taylor”. (vilken jag i övrigt rekommenderar att ni läser).

Nu lämnar han uppdraget som förbundsveterinär och Mia Svensson tar över. Det blir spännande att både se vad Peter Kallings kommer att göra nu för hästvälfärden, hur kommer han nyttja sin enorma erfarenhet och vilken roll Mia tar.

Hon skriver i en intervju med Tidningen Ridsport att hon bland annat ser fram emot de etiska diskussionerna. Jag är nyfiken på hur Mia ser på skillnaden på etik och hästvälfärd.

Som jag ser det är det nödvändigt att åtminstone alla professionella yrkesutövare på riktigt, i praktiken kan skillnaden på djurplågeri, djurskydd och hästvälfärd samt hur etik och moral förhåller sig till detta. Idag tillåts enligt mig en allt för svepande och okunnig diskussion, där intrycket blir att hästvälfärd kan vara vad som helst och därmed kan vi inte agera på den. Allt jag har lärt mig tyder på att det är fel.

I den kurs jag gått görs en tydlig skillnad på dessa begrepp, etik och moral handlar om vår känsla av vad som är rätt och fel att göra. Hästvälfärd måste baseras på hastens upplevelse av sin situation och utvärderas så långt det är möjligt utifrån detta. I den kursen används allt vi vet om vad en häst är, hur den upplever världen, fysiologiskt fungerar och olika reaktioner, känslor för att göra en så hästbaserad bedömning som möjligt. Sen kan vi använda vår etik och moral i val av lösningar för hästen.

En sista luring är att – att älska sin häst och vilja den väl är inte en garanti för att hästens behov tillgodoses, tvärtom kan det göra oss blinda för att verkligen se det ur hästens perspektiv. Fortsättning följer…

Marknadens första hästtäcke i ekobomull

Som vi har väntar på hållbara produkter till hästen. Äntligen är marknadens första hästtäcke av ekobomull här. Det är ett fleecetäcke av ekologisk bomull till hästen! Ekologisk bomull innebär att bomullen odlas utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgjorda gödningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel skadar inte bara skadeinsekter, utan alla djur och växter. Det är också skadligt för de som arbetar med det. De underbart vackra täckena produceras av Equirex. Vi har tidigare intervjuat grundaren Marjolein om hennes arbete för att skapa hållbart ridmode.

En annan bra sak är att täcket inte blir elektriskt på Ior, som traditionella fleecetäcken. Det är eftersom det är gjort av bomull och inte av mikroplast. Det är borstat för att få samma känsla som fleece.

ha%cc%8allbarha%cc%88st-ior-amazona-sueca ior-ha%cc%8allbar-ha%cc%88st-equirex

Ior har också på sig en grimma med grimskaft av vegetabiliskt garvat läder. Vegetabilisk garvning den mest skonsamma metoden för miljön och betyder att skinnet är garvat utan skadliga kemikalier. De kommer från Amazona Sueca som är specialist på läder.

Även om konsumtion och hållbarhet ofta betraktas som varandras motsatser där konsumtion anses vara ytligt och hållbarhet komplicerat, är vi på HållbarHäst glada över att hitta hållbara produkter till häst och ryttare. Det går framåt, även om det går allt för långsamt.

Tyvärr är lindorna i vanligt fleece. Tills vi får bättre alternativ får vi handla second hand, låna och byta av varandra.

Nominera till Lövstas Hållbarhetspris

För andra året i rad ska Lövsta dela ut sitt hållbarhetspris för att uppmuntra och lyfta fram hållbarhet inom hästnäring och ridsport. Priset kommer att delas ut under Gothenburg Horse Show.

Har du någon som du vill nominera? Priset kan delas ut till initiativ, organisationer, personer eller företag men även till produkter och tjänster som kan bidra till en positiv förändring och en hållbar ridsport och hästnäring.

Med hållbarhet menar vi sådant som en lång tid framöver skapar bättre förutsättningar för planeten och allt som lever här och som samtidigt är ekonomiskt gångbart.

Här kan du läsa mer

ha%cc%8allbarhetspris_2016

 

 

Hållbar, helt fossilfri jacka i stallet

Det är svårt att få information om hur ridjackor är producerade. Det finns sällan alternativ som är miljömärkta heller. Vi vet att textilindustrin har en stor negativ påverkan på miljö och människor.

Så hur ska vi göra för att hitta bättre alternativ? Våra svenska friluftsmärken lyfts ofta upp som bra exempel inom textilbranschen. Ett bra utgångspunkt är att köpa bättre produkter som har bra kvalitet. Ridning tillhör ju också friluftslivet.

Vi har provat den den första helt biobaserade jackan som gjorts, Deterra. Den är gjord av ricinbönor, ull, majs, Tencel och corozonötter – ingen olja eller plast. 100% biobaserade material. Helt fossilfri.

– Det är kul att jackan väckt så stor nyfikenhet och uppmärksamhet. Vi på Tierra tänker mycket på hur klimatsmarta vi är och kan bli, och i vårt jobb har vi möjlighet att skapa produkter som hjälper människor att minska sin oljeanvändning, säger Erik Isaksson, ansvarig för produktutveckling på Tierra.

img_1552

En supercool, varm och snygg jacka och fossilfri! Vi på Hållbar Häst vill se fler såna här coola produkter i våra stall. Produkter som hjälper oss att leva mer hållbart och minska våra utsläpp.

 

 

 

Hästhagar, dessa älskade och hatade.

Det evigt återkommande problemet – hagarna. Söndertrampade och leriga med gödsel och gammalt hö liggandes. De påverkar oss i det dagliga arbetet med hästarna, men hur ofta tänker du på hur de påverkar miljön?

Hästgödsel innehåller t.ex. fosfor och kväve som är viktiga näringsämnen för växter. Om det inte finns några växter som kan ta upp dem, så rinner de iväg med vattnet. De kan då hamna i vattendrag, sjöar och hav där de bidrar till övergödning. Dessutom går vi miste om användbar växtnäring! Genom att ta hand om din hage på ett bra sätt gör du en miljöinsats samtidigt som du får en friskare häst.

Det finns flera initiativ som vill öka medvetenheten kring hästgödseln och dess potential, bl.a. Jordbruksverkets publikation ”Hästgödsel – en naturlig resurs”. Dock ligger ofta fokus på gödseln från våra stallar och inte så mycket på gödseln i våra hagar. I takt med att övergödningen av sjöar och hav ökar, ökar även behovet av att minska alla typer av näringsläckage.

Enligt Agneta Hermansson på Hushållningssällskapet är två stora orsaker till näringsläckaget att vi ofta har många hästar på liten yta samt att marken inte är anpassad för hästhagar. ”Många vinterhagar består av skogsmark som är känslig för marktramp och har en stor vattenavrinning. Näringsläckaget hänger ihop med detta.” säger hon.

Idag finns ett tydligt regelverk kring lagring av gödsel men det omfattar inte allt gödsel i hagarna. Agneta framhåller dock de Allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens 2 kapitel där det står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön från skada. Det innefattar alla, från privatpersoner till stora företag och alltså även hästgårdar.

Att hålla hästar på alltför lerig mark kan även anses bryta mot Djurskyddslagen där det står att djur ska hållas i en god djurmiljö. Det regleras dessutom tydligt i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning i 5:e kapitlet: 5 § Markytor som är hårt belastade av hästarna ska vara dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.

WRS är ett miljökonsultföretag med inriktning på rening av förorenat vatten. Där jobbar Barbro Beck-Friis och hon ser samma problematik som Agneta. ”Antalet hästar ökar i Sverige framförallt i tätortsnära områden.” enligt Barbro. ”Många hästar på liten yta ger en ackumulation av fosfor på just den ytan.” säger hon.

För att förstå proportionerna: Det är tillåtet att på åkermark tillföra 22 kg fosfor/hektar medan det i rastfållor med hästar kan vara så mycket som 60 kg fosfor/hektar. Alltså, 3 gånger så mycket fosfor på en yta som dessutom sällan har kapacitet (växtlighet) att ta upp näringen, till skillnad från åkermark.

WRS erbjuder en tjänst de kallar Hästgårdsdiagnos där de går igenom hur läget på gården är idag, och föreslår sedan åtgärder för att minska näringsläckage. De undersöker främst fosforläckaget då det ger stor miljöpåverkan.

Bland annat tittar de på hur hagarna ligger. Många sluttar ned mot sjöar och vattendrag med generellt dålig vegetation vilket gör att fosfor och kväve sköljs ut i vattnet. Då kan en lösning vara att gräva diken. Ett bra alternativ är så kallade skåldiken som är byggda med olika typer av material för att binda in näringsämnen.

De tittar på dagvattnet vilket är det vatten som tillfälligt rinner över markytan, t.ex. regnvatten. Regnvattnets väg över tak och gårdsplan kan spela stor roll för näringsläckage och med häng- och takrännor kan vattnet ledas till ”rätt” ställe.

De ser även över hur utfodrings- och mockningsrutiner i hagarna fungerar. Barbro pratar om hur viktigt det är att mocka hagarna: ”Ungefär 95 % av all fosfor finns i träcken och bara lite i urinen. Man kommer väldigt långt med daglig mockning.”

Även Agneta pratar om mockning av hagarna som något viktigt både med tanke på miljön och även hästhälsan. ”Mockningen bidrar till mindre brännässlor och färre rator, alltså områden där hästarna inte äter. Gräset växer bättre över hela hagen vilket gör att hästarna sprider sig över ytan och det blir inte lika söndertrampat.”

Vi pratar även om att vi har en tendens att överutfodra våra hästar. De kan alltså inte tillgodose sig det vi ger dem, utan mycket näring åker rätt igenom hästarnas kroppar och ut på marken.

Hushållningssällskapet har nyligen lanserat en tjänst med individuell rådgivning för alla typer av hästhållare, HIR Häst. I konceptet finns olika paket varav ett, HIR Häst Bete, handlar om hagar och naturbeten där hästhållaren får råd kring planering av hagar, rutiner etc. Innehållet är anpassningsbart efter just dina behov.

Låter det komplicerat? För att göra det lite enklare har vi med hjälp av Barbro satt ihop en lista med det viktigaste du kan göra. En del saker är lättare att ordna än andra och en åtgärd är bättre än ingen!

  1. Se till att skapa förutsättningar för god dränering, genom olika typer av öppna och täckta diken.
  2. Gör en strategi för mockning av hagen.
  3. Gör en strategi för utfodring i hagen. Använd flyttbart fodertråg och variera platsen för det, gärna högre, skuggfria platser i hagen.
  4. Se till att det finns en kantzon, alltså ett område utanför staketet runt hagen där gräs och annan växlighet kan växa ostört och ta upp näringen.
  5. Se till att det finns tillräckligt med hagar för att kunna rotera hästarna så att marken får chans att vila.

Fördelarna med att ta hand om hagarna är för häst- och gårdsägare flera, där möjligheter till bättre djurhälsa kanske är störst. Mockning och dränering ger ett lägre parasittryck, ökad vegetation ger mindre lera vid regn, mindre damm vid torka och risken för sandkolik minskar. Det blir lättare att hålla en god hovhälsa och risken för halkskador minskar avsevärt. Dessutom får vi en enklare hantering av hästarna samt att företag ses som seriösa och får ett gott anseende om de tänker miljömässigt och har välskötta hagar. Att dessutom sluta överutfodra skulle inte bara minska näringsläckaget utan även spara våra pengar.

 

Vill du veta mer? Det finns en hel del att läsa om just näringsläckage, som detta examensarbete av Nadja Andréewitch med fokus på fosforn. Den innehåller en del av de lösningar som finns att tillgå, bl.a. de tidigare nämnda skåldikena, samt en hel del intressant fakta.