Inlägg

Hästen och människan, en kentaur?

Nu har jag läst olika betraktelser och fakta om interaktionen mellan häst och människa. I Boken Kentauren -om interaktionen mellan häst och människa.

Underbart att få frossa i tankar och känslor om hästen…särskilt förtjust är jag personligen i Petra Anderssons texter som kommer nära mina egna funderingar. Hur fungerar den där kontakten egentligen? mystiskt och magiskt och ändå inte…Hur kan det komma sig att vi ens får rida på hästen?

Andra intressanta områden är till exempel, hur vi har förhållit oss till hästen i historien och om hästunderstödd terapi.

Petra har även skrivit en blogg åt oss om hästmänniskor och miljöfrågor

Foderhjälpen© 2018 – 2019

Foderhjälpen bildades som svar på den torra sommaren 2018 och den efterföljande akuta foderbristen. Det är en ideell grupp på Facebook som startades av Peter Branshøj och gruppen fick snabbt stöd av flera personer, sammanlagt åtta administratörer och två tolkar.

Idag har gruppen över 26 000 medlemmar.  Gruppen blev nominerad till Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019 där vi är jurymedlemmar och vi vill här lyfta fram Foderhjälpen som fortsätter under 2019. Grovfoderbristen, till följd av vår ovanligt långa torka, var och är en tydlig signal/varning på att vi behöver anpassa oss till den temperaturhöjning och klimatförändring som redan skett. 

Avsikten är att man i gruppen ska förmedla foder till lantbrukets djur och till häst. Ca 500 000 ton förmedlades under 2018, den allra största delen inom Sverige. Det man märkte under förra året var att en stor andel, upp mot uppskattningsvis 70 procent, av de som hjälptes till kontakt med foderleverantörer hade hästar. Gruppen kommer att fortsätta under år 2019 då det är troligt att vi kan få brist även under det här året, bland annat på grund av att vi nu har använt mycket av våra gamla lager av foder och att vi sannolikt även i år får låga grundvattennivåer.

Viljan att hjälpa har varit enorm, alltifrån lastbilschaufförer som lade hela sin semester på att frakta foder till kommuner som tillhandahållit oanvänd mark för bete och andra obrukade arealer som erbjudits från olika håll. I vissa fall har gräset sålts på rot, ibland har det varit slaget och stränglagt och köparen har pressat på egen hand. Det har sålts gammalt löshö, ensilage av finaste kvalitet och olika sorters halm som ersättning eller utfyllnad. Även oanvända beten har lånats ut.

Mer långsiktiga hållbarhetsvinster

Kul på betet en normaltorr sommar.

I Sverige finns idag knappt 2,6 miljoner hektar åkermark och 0,4 hektar betesmark, och arealen minskar för varje år. De sämre markerna återgår ofta till att bli skogsmark, medan god jordbruksmark försvinner till förmån för vägar, byggnader eller annat som gör att marken inte kommer kunna odlas.  Eftersom den globala efterfrågan på livsmedel och därmed jordbruksmark ökar är det bra att foderhjälpen bidragit till att sätta fokus på nyttan av att återanvända nedlagd eller övergiven åker- och betesmark. Nya arrenden och överenskommelser, bland annat på mindre stadsnära marker, har kommit till under den här perioden.

Vad kan man behöva tänka på?

  • Det är av värde att ha en långsiktig relation med din grovfoderleverantör så att ni kan planera för säker leverans av den volym ni behöver. I kristid är det också lättare och mer säkert för en lantbrukare att importera hö än att du ska göra det själv.
  • Vi hästmänniskor behöver bli bättre på att se skillnad på ett kg hö och ett kg hö. Foderkvaliteten måste alltid vara hög och säker men näringsinnehållet kan variera utifrån din hästs behov, det kan vara värt att föra det samtalet med din leverantör av foder. Många hästar och ponnyer är lättfödda och för dem kan ett bra grovfoder med lägre näringsinnehåll vara värdefullt för att ge även dessa hästar en lång ättid. Det finns stöd på Hästsverige kring foderstater för att kunna bli bättre på att bedöma den kvalitet och näringstäthet som dina hästar behöver.
  • Oerhört viktigt att kunna säkra att fodret är säkert, inga giftiga växter och hygieniskt god kvalitet. På Hästsverige gavs även förra året råd om alternativa foder.
  • Tänk också på att om man importerar hö från andra länder så kan det komma med ogräsfröer som gör att lantbruket inte vill använda gödseln, vilket kan leda till ökade kostnader. Det finns även exempel på en hästgård som låg i ett område där lantbrukare odlade frön, de behöver vara oerhört rena, och gården köpte in hö från ett annat område i Sverige. Även här fick det konsekvenser att lantbrukarna inte ville ta emot gödseln. Vi behöver ha nära kontakt med lantbruket som odlar vårt foder och som vi vill ska ta emot vår gödsel. Prata t ex med LRF Häst för tips.

Malmö Civila Ryttareförening – vinnare av Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2019

I år har vi fått in många fantastiska nomineringar till Lövsta Futures Challenge Hållbarhetspris. Det har varit svårt att välja men vi är så nöjda med att vi utsett Malmö Civila Ryttareförening till vinnare, ett fantastiskt exempel på social hållbarhet. Med social hållbarhet menar vi, förenklat att säkerställa att vi har samhällen som ska kunna hålla över tid, utvecklas och tåla påfrestningar. När samhällen fungerar så kan vi enklare tillgodose våra behov. Socialt hållbara samhällen kännetecknas av att vi känner tillit till varandra och att vi har en stor mångfald av kompetenser, ålder och erfarenheter. Eftersom vi ofta inte inte vet vilka utmaningar vi kommer att ställas inför så behöver vi ha en bredd.  Det uppnår vi genom att alla känner sig inkluderade i samhället.

MCRs anläggning ligger precis intill stora bostadsområden inne i Malmö vilket gjorde att det kändes helt naturligt för ridskolechefen Kris Kringstad att hitta sätt att öppna stallet för fler. Som på många ridskolor så hjälper de äldre mer vana de som är nya i stallet och på MCR möts unga från olika kulturer och bakgrund. Stallet blir en plats där man lär sig våga mer och där man hittar vänner oavsett ålder, erfarenhet och bakgrund. Det är inte bara barnen och ungdomarna som uppskattar klubbens verksamhet, stallet blir också en plats där vuxna och föräldrar kan träffas.

På Lövsta Future Challengse hemsida kan ni läsa en längre artikel om MCR.

Juryns motivering lyder: I nästan 20 år så har Malmö Civila Ryttareförening på olika sätt arbetat för att stallet ska vara en öppen och inkluderande plats för alla. Genom samarbete med kommunen, engagerad ledning och fantastiska klubbmedlemmar finns idag en kostnadsfri öppen verksamhet fyra dagar i veckan för alla som längtar efter att komma nära hästen, utmana sig själva och lära sig mer. Deras öppna och välkomnande verksamhet är inte bara viktigt för de unga som söker sig dit utan är lika värdefullt för befintliga medlemmar och föräldrar och ger nya relationer och perspektiv.

LRFs första branschdag för häst med fokus på hållbar utveckling

LRF Häst i Sydost höll de första branschdagarna för hästverksamheter med fokus på hållbar utveckling och HållbarHäst var där för att prata om hur hållbarhetsfrågorna berör alla som håller på med hästar. Ett trettiotal företagare inom hästverksamheter deltog på eventet som höll till på Kalmar travbana.

LRF häst introducerade kring vad de kan göra för att hjälpa branschen genom att driva frågor som underlättar företagandet. Jag berättade om hållbar utveckling och hur alla dessa frågor kommer att öka i betydelse för alla i samhället. Det gäller inte minst våra verksamheter och ridsporten när vi nu jobbar hårdare än någonsin för att dessa ska få plats och bli respekterade i samhället. Vi behöver se på oss utifrån samhällets perspektiv och visa hur vi bidrar till en hållbar utveckling.

Och om vi ska vara klarsynta så kan vi konstatera att det stora bidraget till samhällsnytta och en hållbar framtid ligger på den sociala sidan av våra verksamheter. Att det vi gör skapar värde för oss människor. Det behöver vi ständigt utveckla och säkerställa men det ligger i redan i den positiva vågskålen med alltifrån motion, ledarskapsutveckling och hästunderstödd terapi.

När det gäller påverkan på planeten så bedriver vi verksamheter som använder mycket resurser såsom foder, anläggningar, vatten, energi, transporter, utrustning mm. Allt detta kostar mycket resurser som skulle kunna användas till annat till exempel för en livsmedelsproduktion för allt fler människor på jorden. Och dessa aktiviteter är idag även oftast förknippade med en negativ miljöpåverkan, ibland till och med en stor sådan. Här behöver vi klara av att visa hur vi jobbar med att vara effektiva och använda de mest hållbara lösningarna, att vi är en del av framtiden. Att de jobb vi skapar bidrar till hållbara verksamheter, vare sig det är någon som säljer schabrak, hästtransporter eller foder.

En annan tydlig sak på plussidan kan vara att bidra till ökad biologisk mångfald genom ett bra naturbete, göra stallområdet positivt för biodiversitet som Tältstallet i Stockholm eller odla blommande kantzoner i ert landskap om ni inte har tillräckligt med blommande växter över hela säsongen.

En sista sak som vi behöver vara riktigt bra på för att mitt mål ska nås – att hästverksamheter och ridsporten – ska vara en självklar del av ett hållbart samhälle är att visa att vi respekterar hästen och har respekt för hästen. Det vill säga hästens djurvälfärd, att vi kan ta samtalen med övriga samhället om att vi är värda att ha hästen i våra liv, att äga hästens liv. Vilket bland annat innebär att visa att vi säkerställer att hästen får sina grundläggande beteenden tillgodosedda precis som hönan får sandbad och grisen halm för att bygga bo. Vi återkommer till det i en annan blogg.

Glädjande nog fokuserade resterande delen av de två dagarna på fördjupning inom tre viktiga områden, hästgödsel, vatten och arbetsmiljö. Många experter deltog liksom företagare som visade på goda exempel, tillsammans berättade de om hur vi kan göra för att hitta win-win lösningar för planeten, människan och plånboken. Läs mer här.

Jag hoppas att det här var starten på många liknande seminarier i landet och framöver. Det finns gott hopp om en lönsam framtid för hästbranschen. LRF Häst kan vara en viktig aktör för att hantera branschfrågor, många av dessa är ju dessutom liknande för lantbruket och andra gröna näringar.

Flygskam i ridsporten?

Du har väl inte missat Aningslösa Influencers på Instagram ? De uppmärksammar influencers om klimatpåverkan från deras flygresor. Hur står det egentligen till med hästvärldens medvetenhet kring resor? Igår såg vi att Peter Eriksson tackat ja till en deltid i Mexiko. ” – Jag kommer att vara där i tre veckor, sedan är jag hemma i Sverige i tio dagar och pendla på det viset, säger Peter. ” Ingen reagerar.

Peter, visste du att en flygresa ToR Stockholm – Mexiko City (med mellanlandning i Paris) släpper ut 4,1 ton Co2? För att vi ska klara 2 gradersmålet (som egentligen är 1,5 gradersmålet) så har varje svensk en klimatbudget på 1 ton Co2 per år. Ridsporten och hästnäringen verkar ligga långt efter i medvetande och kunskap om klimat och miljö. Detta trots att vi är så beroende av hälsosamma ekosystem som bland annat förser oss med det vatten vi behöver, med sommaren 2018 i färskt minne och den foderbrist vi då upplevde.

Nu är det ju inte bara Peter Eriksson som är ansvarig men han får statuera exempel. Det sticker ju extra i ögonen då det känns helt orimligt att månadspendla så långt som till Mexiko.

Det finns många andra exempel inom ridsporten och hästnäringen. Vi har med största säkerhet aldrig flugit hästar så mycket som vi gör idag. Ryttare passerar tidzon på tidzon för tävlingar och träningssäsonger på olika kontinenter utan att vi diskuterar hur vi ska hantera klimatpåverkan alls.

Vi har också tidigare bloggat om hur en lokal träningshelg med flera ekipage, kommer upp i samma klimatpåverkan som ToR med flyg till Thailand.