Inlägg

Mycket läderprodukter blir det när man håller på med hästar. Hur gör vi för att hitta snygga produkter som också är bra för djur, människor och miljö?

Här börjar vi vår serie om mer hållbara läderprodukter och startar med en kändis, Tärnsjögarveri.  Tärnsjö är kända i Hästsverige för framförallt tömmar, däcklar och andra produkter för tömkörning. I det här inlägget från Hippson berättas mer om hur både KG Svensson och Anders Eriksson har varit med och tagit fram produkter för tömkörning.

long-reining TärnsjöNyligen har Tärnsjö även tagit fram tyglar för träns. De har hittills inte sålt så bra kanske för att de är släta och vi som ryttare blir oroliga att tyglarna ska bli hala? Enligt Tärnsjö behöver vi inte oroa oss för det eftersom tyglarna är sparsamt insmorda och då behåller de sin strävhet trots att de är rimligt blöta. Vid överbehandling av läderolja/balsam i kombination med tuff väta finns risk för att tyglarna kan bli hala.

Tja att smörja mindre låter ju bra och handen på hjärtat hur ofta rider vi i ösregn? Och tömmarna har ju funnits och använts i många år…så det borde finnas en marknad för dessa fina tyglar. I vilket fall ska vi testa tyglarna och återkommer med våra erfarenheter i nästa blogg om läder.

 

Vad är det då som gör att vi tycker att Tärnsjös läderprodukter är riktigt bra exempel på mer hållbara produkter?

Tärnsjö använder bara läder från djur som är uppfödda i Sverige, de köper till och med djur från de lokala slakterierna i närheten. Anledningen till att svenska djur är bra beror bland annat på vår djurskyddslagstiftning. Alla deras produkter är vegetabiliskt garvade vilket innebär att de bara använder barkextrakt och vatten. Det tar lite längre tid och därför blir lädret lite dyrare än kromgarvat läder, å andra sidan så är det snällt mot människor och vår miljö. Det är också ett läder som åldras vackert om det blir väl omhändertaget. Här finns en länk till hur Tärnsjö beskriver hur deras läderprodukter bör tas om hand. Produkterna från Tärnsjö läder är gjorda i Sverige och tillverkade för hand, av hantverkare med stort kunnande.  Även det här gör förstås att produkterna kan blir lite dyrare, det tar lite mer tid.

Lathund för mer hållbart läder!

Läs mer om läder i rapporten på sid 21-26.

Djuruppfödning Garvning Tillverkning Användning och omvårdnad Återanvändning

Försäkra dig om att ditt läder kommer ifrån en bra djuruppfödning inklusive slakten.  Här kan du tänka på samma sätt som när du köper kött.  Till exempel:

·   Välj läder från djur där landets regelverk ger goda uppfödningsvillkor för djur, människor och miljön.

·   Ekologiskt uppfött.

Undvik kromgarvat läder, vilket är det mest vanliga, även kallat ”wet blue”. Det finns märkningar som säkerställer att man sköter kromgarvning så bra som möjligt, som EU Blomman/ EU Ecolabel, Svanen, OekoTex, men andra metoder är bättre.

·   Bäst är vegetabiliskt garvat.

·   ”Wet white” garvning är bättre än ”wet Blue” det är en blandning av vegetabilisk och syntetisk garvning utan krom.

Vet du vart produkten är tillverkad och om det sker på ett miljömässigt bra sätt med goda arbetsvillkor?

Kromgarvning är förknippad med hälsofara för arbetarna och miljöproblem. Även arbetsvillkor och miljöfrågor kopplat till tillverkningen av produkten är viktig. Det kan tillsättas kemikalier, färger mm i produktionen. Det kan vara värt att ställa en fråga i butiken så ökar vi kunskapen i branschen.

Sköt om dina produkter på bästa sätt. Fråga tillverkaren eller försäljaren hur du ska sköta din produkt. Läder är ett naturligt material. Det behöver rengöras och återfettas, skyddas från fukt med till exempel vax. Välj miljövänliga produkter. Tänk på att vissa produkter eller för mycket rengöring kan förstöra eller nöta ut läderfibrerna.

Laga produkten när den går sönder.

Det bästa är att återanvända produkten, second hand, eller om en del av lädret kan användas till något nytt.

Uttjänt läder sorteras som brännbart idag och det är särskilt viktigt att läder som inte är vegetabiliskt garvat inte hamnar i naturen.

Hästgödseln är en viktig resurs och inte ett avfall.

Hur ska vi få tillbaka den viktiga näringen till åkern på ett vettigt sätt för alla inblandade?

Ibland känns det som om hästen inte gör annat än att gödsla. Hästen är ju gjord för att äta stora volymer gräs eller hö 14-16 timmar om dygnet och alla fibrer som passerar genom kroppen kommer ju också ut i andra änden mest hela tiden. Förutom att det innebär ett ständigt mockande så är hästgödseln en viktig resurs, som växtnäring, vilken behövs för ett hållbart jordbruk idag och än mer i framtiden. Idag är det tyvärr svårt och dyrt för många stall att göra sig av med gödseln på ett bra sätt. Vilket är helt tokigt och beror delvis på att vi har förlorat kopplingen och samarbetet med lantbruket. Samtidigt ser vi också fler och fler samarbeten och projekt som bryter den trenden.

Hästgödsel på väg...

Ett  spännande projekt som just jobbar för att gödseln ska bli en resurs för både stallägaren och lantbrukaren är ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” som drivs av SP, projektet kommer att lämna sin rapport nu i augusti. Undersökningar i projektet visar att det finns en stor vilja att samarbeta mellan lantbrukare och stallägare i Sjuhärad för att hästgödseln ska kunna användas som en resurs. De mallar för samarbetsavtal som tagits fram av projektet ska också underlätta gödselhanteringen. Du kan läsa lite mer här i en artikel från Hippson. Och Anna Grudén på Brämhults ryttarsällskap intervjuas här i Sveriges Radio.

Läs mer om hästgödselns koppling till i en hållbar utveckling och lite resonemang om vad vi behöver tänka på sidan 14.

Dags för sommarbete – men hur blir det hållbart

Hästar mår bra av att gå på bete eftersom den får utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få social träning med andra hästar. Bete bidrar till att hålla våra landskap öppna, något som i dag försvinner idag i snabb takt. Anledningen är att betesmarker inte används lika mycket nu som förr och därför växer de igen.

Blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap. Tillsammans förser de oss med ekosystemtjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör blommorna på fruktträden till frukt. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande bin?

Särskilt naturbetesmarker är värdefulla för den biologiska mångfalden och är hem för många hotade arter som är beroende av just den här sortens mark. En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Om hästarna i större utsträckning skulle beta på naturbetesmarker skulle de bidra än mer till den biologiska mångfalden och kolbindningen.

För att hästarnas bete ska gynna den biologiska mångfalden i naturbetesmarker är det viktigt att planera betet på ett sådant sätt att marken inte trampas sönder eller gödslas upp med gödsel eller foderrester. Om någon häst börjar gnaga bark på värdefulla träd bör den flyttas direkt.

Lilltax (89)Var har du för bete? Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark de kan hyra ut. Idag är det i huvudsak hästar som håller landskapen öppna i Stockholms Län.

Ett gott exempel – hur man man göra?

Ett bra exempel är Lidingö kommun (Stockholm) där man har runt 8 arrenden på sommarbete mellan maj och oktober. Eftersom de sköts på ett bra sätt bidrar det till öppna landskap och marken sköts på ett naturligt sätt. På så sätt sparar man på resurser i kommunen. Det är också ett trevligt inslag för kommuninvånarna. Lars Heints som är ansvarig är dock noga med att understryka att det behöver finnas en balans mellan stängslade och ostängslade ytor så att mark också är tillgängligt för rekreation som promenader.

”För att kommuninvånarna ska uppskatta detta är det viktigt med ostängslade ytor som är slåtterytor och strövområden så att skog och mark är tillgängligt för alla”.

Aurore har arrenderat bete på Lidingö sedan 2013. Hon säger at även om arrendet inte är jättehögt så behöver man lägga ner en hel del resurser. ”Man behöver bland annat investera i stolpar och eltråd. Vi hittade en lokal snickare som hade spillvirke över som vi fick köpa billigt”.

Sen är det ett ganska stort ansvar med dagligt tillsyn, gärna flera gånger om dagen eftersom Lidingö är ett strövområde med mycket folk som rör sig kring hagarna. Det behövs också fyllas på vatten och se till att hästarna inte orsakar skada på tex träd.

Det krävs också att man håller efter och mockar hagarna för att marken inte ska övergödas. ”Vi har löst det med att samarbete med lokala kolonilotter som vill ha hästgödsel i säck. Även privatpersoner har hämtat till sina syrenhäckar och rosor” säger Aurore.

Gillar du webshopping? Eller är du i Falsterbo i sommar? Här får du några fler tips på vackra och mer hållbara rid- och stallkläder!

Det börjar komma lite fler alternativ för oss som vill ha kläder som är bra för planeten, andra människor, våra husdjur och oss själva! EquiRex i Holland är ett av de första företag som startades för att ta fram just sådana kläder. Vi har ställt några frågor till EquiRex grundare, Marjolein van Hilten.

Marjolein-van-Hilten-equirex-2

Varför startade du EquiRex?

Jag älskar att vara utomhus och vi bor på landet på en ombyggd jordbruksfastighet där vi försöker vara så hållbara och självförsörjande som möjligt. Vi producerar el från solenergi för att använda på kontoret, till bilen och huset. Men även våra fruktträd och till och med utsädet till vårt hö är ekologiskt. Det känns viktigt för mig att inte bara vara lite hållbar utan försöka få det att bli en del av allt jag gör. Innan jag startade EquiRex så kunde jag inte hitta något varumärke för ridkläder som producerade kläderna på ett hållbart och rättvist sätt så jag bestämde mig för att starta ett eget varumärke. Jag tänkte att jag kan inte vara den enda som har det här problemet.

Vilka är era utmaningar när det gäller att skapa hållbara ridkläder?

Den stora utmaningen för oss är att hitta rätt material till rätt mängd. Vi är än så länge ett ganska litet företag och om vi vill använda ett visst material så kan den minsta mängd vi får beställa vara för stor för oss. Hållbarhet handlar ju också om att inte producera för mycket, utan precis lagom mycket så att alla plagg kan hitta en ny nöjd och kärleksfull ägare. I klädesbranschen slängs mycket kläder som inte blir sålda.

Har du något klädesplagg eller någon produkt som du vill berätta lite mer om?

Alla våra produkter har en berättelse och de är alla mina ”bebisar” men i vår nya kollektion är jag lite särskilt förtjust i den indigofärgade ekologiska bomulls t-shirten. Indigo är ett naturligt färgämne som kommer från en växt. Ju längre tyget ligger i färgbadet desto mörkare blir resultatet. Vi har två färgnyanser. Extra kul att veta är att först tillverkas t-shirten och sedan färgas den, vilket gör att vi inte färgar något tyg i onödan. Det kan man se på insidan av t-shirten där tvättvårdslappen också har fått en lite blåaktig färg.

Boot neck shirt with EquiRex logo. 100% organic cotton, natural indigo dyed.
Boot neck shirt with EquiRex logo. 100% organic cotton, natural indigo dyed.

Vart kan vi hitta dina kläder?

Ni kan köpa dem direkt på hemsidan eller på olika mässor vid tävlingar. EquiRex kommer att vara i Falsterbo i år igen så du har chans att träffa Marjolein där. De finns på ”Dressage street”.

Ett tips från författaren

EquiRex använder olika material i sina kläder såsom olika former av ull (merino, alpacka och filtad ull), ekologisk bomull och återvunnen polyeter. Var inte rädd för ull det är lättskött. Ibland räcker det att vädra plagget och så finns ju ulltvättprogram på våra tvättmaskiner idag. Var bara uppmärksam att det är ull innan ni kör tvättprogrammet! Köp bara ett vänligt tvättmedel som är bra för ull och silke mm. Lite överkurs kanske det här rådet är som jag fick från en expert på naturmaterial? Det kan vara bra att hälla i lite ättiksprit som sköljmedel för det får ullfibrerna att återställa sig så de håller värmen bra.

Boktips inför sommarsemestern

hastsignaler_omslag

Ett boktips nu när vi på allvar börjar drömma om sommarsemestern. Boken Hästsignaler är en skön bok som vill hjälpa oss att bättre förstå, hantera och sköta hästar. Många av oss som idag hanterar hästar har inte vuxit upp med hästar eller andra stora djur och det gör det lätt att, i bästa välvilja, föra över våra mänskliga behov på hästen.

Boken visar på hur vi ska tolka hästens kroppsspråk och lära oss se objektivt på det utifrån frågorna: Vad ser du? Varför händer det? och Vad gör du?

Den är mycket läsvärd för både nybörjare och oss mer erfarna. En bok som med mycket bilder hjälper oss att titta på gamla beteenden på nya sätt, som de skriver…”Hästsignaler lär dig skillnaden mellan att titta och verkligen se.”

Boken ges ut av Hushållningssällskapet och är skriven och faktagranskad av veterinärer och andra olika experter inom foder, hovslageri mm. Här kan du läsa mer och beställa boken Hästsignaler.