Inlägg – Sida 13 – https://sustainablehorse.se

Är hästen en miljöbov? Gödseln livsnödvändig och livsfarlig?

4 februari, 20171 februari, 2025 Camilla Välimaa

Är hästen ett miljöhot? Nu sprids en artikel om ”hästen den okända miljöboven”. Det känns ju både tråkigt och orättvist. Det är sant att dåligt skötta hagar och paddockar bidrar till föroreningar eftersom fosfor och näring läcker ut i våra vattendrag och bidrar till övergödning.

Men precis som vi skrivit tidigare är det också viktigt att se gödseln som en resurs och att den kommer tillbaka till jordbruket där fosfor och andra näringsämnen kan användas för odling. Då får vi tillbaka närings- och mullämnen som är bra för åkermarken och slipper bryta ny fosfor i gruvor.

DN har publicerat en artikel som är beskriver frågan väl och den har en kort och bra film som berättar om både problemen och hur vi kan lösa dom. Artikeln pekar på 7 saker vi kan göra för att minska risken för fosforläckage som leder till övergödning. Vissa sker är lättare att åtgärda än andra.

En av orsakerna till fosforläckaget är enligt SLU att hästar utfodras med för mycket kraftfoder. Det ger ett överskott av fosfor i gödsel och urin. Forskning visar att ett bra hö är det enda som hästen behöver för att må bra. Det är nog den enklaste saken att åtgärda och som dessutom är billigare för dig. Se till att din foderstat har så hög andel av ett bra grovfoder som möjligt. Se även våra tidigare blogginlägg om grovfoder.
Inte fler än två hästar per hektar (100×100 m). Det är ju även bra för hästarna med utrymme, men kan vara svårt att åtgärda om man inte har mycket mark. Det kan vara en dyr åtgärd att få fram mer hagmark.
Grusunderlag på hårt trampade ytor. Det är ju något vi också uppskattar eftersom det blir mindre lera för oss och hästarna. Däremot kan det kosta en hel del pengar att göra rätt markberedning och att skaffa grus.
Grön kantzon runt hagarna som fångar upp fosfor. Det vill säga det finns växtlighet runt kanterna på hagen, växtligheten använder då fosforn istället för att den läcker iväg. Den här åtgärden är relativt enkel och inte allt för dyr att genomföra.
Rutiner så att hästarna gör ifrån sig inne och mockning av hagarna. Svårt att få hästar att kissa och bajsa på kommando. Det kanske är ännu viktigare att fokusera på att göra rent hagarna ofta och ordentligt.
Lagra gödseln på rätt sätt. Ja det måste vi ju göra, det är lagstadgat. Viktigt att dels att se till att gödseln hålls ren från skräp och att näring inte kan läcka ut. Den behöver också kunna lagras tillräckligt länge för att underlätta att en lantbrukare vill och kan använda den på sin åkermark.
Hagen ska inte ligga nära ett vattendrag. Det kan ju också vara svårt om man inte har andra hagar. Men har man fler så kan man ju tänka till och säkerställa att rasthagarna inte är nära vattendragen. Och säkerställa breda och stora gröna zoner.

Summa summarum så kan vi kanske säga att en hel del kan vi åtgärda ganska lätt. Och andra saker kräver större investeringar vilket gör det hela svårare. Låt oss fokusera på vad vi kan göra i vårt stall och fortsätta föra samtal med kommuner och andra kring oss om hur vi ska lösa det som är svårt.

Så är hästen ett miljöhot? Nej, men hästgödsel på fel ställe bidrar till övergödning och det måste vi hjälpas åt att åtgärda!

Kan man hitta miljömärkt kraftfoder?

22 december, 20161 februari, 2025 Camilla Välimaa

Vi vet ju att det mest hållbara och miljövänliga fodret är grovfoder. Att kunna använda så mycket grovfoder som möjligt, av bra och rätt kvalitet, är bra för hästen, plånboken och miljön, en riktig win-win situation.

Men hur är det när vi behöver komplettera med kraftfoder, kan vi hitta miljömärkta eller hållbara produkter då?

Vi har ställt frågor till 24 återförsäljare eller producenter om detta. 6 av 24 har svarat och av dessa är fyra svar utförliga. Det verkar finnas några övergripande svårigheter; Det är livsmedelsproducenterna som i första hand får de miljömärkta råvarorna eftersom de betalar mer. Vi har fått en dålig svarsfrekvens, det och en del av svaren vi fått tyder på att branschen inte ser en efterfrågan på miljömärkt kraftfoder från oss konsumenter.

Men företagen verkar också vara omogna i frågan. De verkar inte se miljömärkta produkter som något som skapar mervärde för konsumenten eller för företaget. Två av företagen har endast svarat att ”det är svårt att svara eftersom miljömärkt hästfoder inte finns” och en annan tycker att det är ”affärskänsligt och avstår att svara”.

Så vad kan vi då säga? Ja om vi börjar med kraftfoder som bara består av 1 st råvara, som till exempel havre eller korn.

En del av oss kan säkert köpa ekologisk havre och kanske korn, men även här så går största delen av havren till livsmedel eller så använder man den själv på den gård som har odlat havren. Produkten ”Betfor” som består av resterna från sockerbetan, förenklat kan man säga att sockerbetan rivs och pressas för att få ut sockret till livsmedel och kvar blir betfibrerna som framförallt används till foder. Idag finns det inte några ekologiskt odlade sockerbetor som används till socker och därmed ingen ekologisk betfiber. Men det här kommer sannolikt att ändras de närmaste åren då efterfrågan på ekologiskt socker ökar. Nordzucker som producerar varumärket Betfor säger att de inte märkt någon efterfrågan från hästfolk men att efterfrågan finns från jordbruket. Här får vi skärpa oss och visa att vi också vill få del av ekologisk Betfor framöver.

Miljömärkningar eller inte?

I Hästen och Hållbar Utveckling lyfter vi fram att en viktig sak är att efterfråga miljömärkningar som EU-ekologiskt, KRAV och Svensk Sigill. Miljömärkningarnas roll är att sätta upp regler och sedan skicka ut oberoende personer som kollar att de som odlar och producerar följer reglerna. De kollar åt oss eftersom de flesta av oss varken har kunskapen eller tiden att kontrollera odling och produktion av våra produkter.

Vi har inte hittat ett enda miljömärkt foder. St Hippolyt utmärker sig med att ha svarat utförligt på våra frågor. De säger att de marknadsför sig som ett nästintill helt ekologiskt foder utan bekämpningsmedel, besprutning, olika konstgjorda konserveringsmedel samt konstgödning. De har som mål att alla ingredienser ska bli ekologiska. Men de säger också att för St. Hippolyt har det aldrig varit viktigt med olika märkningar. Utan miljömärkningar får konsumenten själv avgöra om man vill lita på det producenten berättar utan att någon oberoende märkning är iblandad.

KRAFFT har en annan strategi, deras produkter är i allra möjligaste mån baserade på svenska råvaror och majoriteten av sortimentet produceras i Sverige, allt för att få så närproducerade produkter som möjligt. För varje Krafft-foder anges dessutom ett beräknat klimatfotavtryck som guide för kunder som vill göra en så liten påverkan på klimatet som möjligt. Krafft jobbar fortlöpande med att främja svenska råvaror av bra kvalitet och som led i detta har t.ex. sojaoljan i majoriteten av deras produkter bytts ut mot svensk rapsolja. Deras plan är att även i framtiden begränsa användningen av palmolja och soja i så stor utsträckning som möjligt. Krafft Groov sortimentet är idag fritt från soja- och palmolja.

Undvik soja och palmolja

De mest miljöbelastande råvarorna i kraftfoder är soja- och palmoljeprodukter. När vi har undersökt kraftfoder så innehåller de flesta sammansatta produkter (pellets och musli) soja. Vi har även sett att palmolja kan förekomma i kraftfoder. Var noga och läs på innehållsförteckningen. Välj bort kraftfoder med palmolja och soja.

Hör gärna av er till oss om ni har tips på miljömärkt foder och fråga det varumärke som ni använder om de kan ta fram flera mer hållbara produkter.

Hållbart julklappstips – en lädertygel som är bra för planeten, djur och människor.

5 december, 20161 februari, 2025 Camilla Välimaa

I september skrev vi om hållbart läder där lyfte vi fram Tärnsjö Garveri med läderprodukter som ett bra val. Vi ställde oss också frågan varför Tärnsjös lädertyglar inte säljer bättre? När vi pratat runt med ryttare inser vi att det finns en syn på att släta tyglar (som Tärnsjös) inte skulle ge ett bra grepp vid ridning.
Enligt Tärnsjö är det inget man behöver oroa sig för eftersom om tyglarna är sparsamt insmorda, behåller de sin strävhet trots att de är rimligt blöta. Vid överbehandling av läderolja/balsam i kombination med tuff väta finns risk för att tyglarna kan bli hala. Vi bestämde oss för att testa dom och här är våra fyra testryttares svar. Generellt kan man säga att det är en oerhört skön tygel som fungerar för de flesta i nästan alla lägen.

”Rider bara uteritter med ett fullblod över stock och sten och en hel del galopp. Tyglarna har känts bra, sköna och bra grepp. Vi använder dock martingal ute och skulle behöva martingalstopp då men på dressyrtränset är det inga problem.”

Jag är dressyrryttare och har använt den både på tränset och till bridongbettet i kandaret. Jag tycker det är en skön tygel att rida med, bra bredd och tjocklek. Och greppet är också bra med rätt glid när tygeln ska ge eftergift. Ja, jag kan absolut tänka mig att köpa en sådan tygel! Var finns de?”

”Tycker tygeln är skön och jag får en naturlig längd på tygeln när jag rider. Annars fastnar jag med handen vid stropparna som finns på andra tyglar och det gör att tygellängden blir ”falsk”. Har både ridit dressyr och hoppat med den och den fungerar jättebra. Den ger också ett naturligt incitament att stänga handen, något som andra tyglar inte gör eftersom man kan fastna/hänga fast vid stropparna. Jag har också ridit med den i regn och den påverkades inte särskilt av detta trots att den är slät.”

”Jag har använt tygeln när jag har ridit dressyr, hoppning och i skogen. När jag rider dressyr så tycker jag att tygeln får en bra längd och den är väldigt mjuk och skön- ger ett bra grepp, det är lätt att sluta händerna om tygeln och eftergiften kommer naturligt eftersom att tygeln då ”glider” iväg lite.

Vid hoppning har det varit lite svårare med tygeln då hästen kan bli lite stark och jag hamnar lite ur balans vid stora hopp eller att ta tillbaka den mellan hinder vilket då får tygeln att ”glida lite ur handen” på mig och jag måste ta ett nytt grepp. Hade önskat att det fanns något stopp på tygeln som kan förhindra att tygeln glider ur handen. När vi rider i skogen fungerar tygeln jättebra i alla väder. Extra plus får den för att den är så mjuk och bra längd/bredd! ”

Här kan du hitta tygeln. Vi har frågat Tärnsjö garveri om martingalstopp eller stopp på tygeln så att den inte glider och de svarar att det kan ordnas men då blir priset ganska högt så de har börjat med att bara ha helt släta tyglar. Och som testryttarna vittnar om ovan så är det ju väldigt få fall när den här tygeln inte fungerar så kanske dags för en hållbar tygel till jul? En vacker tygel som bör hålla livet ut och är väl värd att laga ifall något skulle hända.

Sweden International Horse Show – ett hållbart event?

27 november, 20161 februari, 2025 Camilla Välimaa

…..det verkar inte så.

Jag börjar ofta med att leta efter om vissa ”hygienfaktorer” är på plats, det vill säga sånt som borde vara självklart och är enkelt att ordna. Till exempel källsortering. Men nej, det fanns inte på plats.(saknas för övrigt på de flesta stora hästtävlingar) Dock vill jag ge en stor eloge till Länsförsäkringar som var utställare och tröttnade på att se hur allt skräp kastades i samma papperskorg. De fixade en ”pantpåse” och såg till att det åtminstone gick att sortera pantburkar från allt annat skräp.

Maten är bättre än vanligt eftersom man erbjuds flera vegetariska maträtter från olika foodtrucks. Däremot saknas ekologiska alternativ. Jag tycker att Sweden International Horse Show, SIHS borde kunna ställa krav på de som ska sälja mat och dryck att ha en viss del eller så mycket som möjligt ekologiskt. Simple as that! Friends Arena borde även kunna ordna fler mer miljövänliga alternativ i sina vanliga ”kiosker”.

Vad gäller transporter har jag som besökare ingen aning hur de hantera detta. Samkör man? Klimatkompenserar man utsläpp från transporterna? När man anordnar tävlingar/jippon som SIHS har man all möjlighet att visa att visa upp sig och kommunicera kring hur man arbetar med hållbarhet. Om man nu gör det, det vill säga. SIHS visar inte på något sätt att man har kunskap om en hållbar utveckling och hur man bidrar. Om man nu gör det? Tveksamt.

Lövsta Future Challenge har sedan flera år tillbaka klimatkompenserat för domarnas och ekipagens resor till och från deltävlingarna och till finalen på Friends. Något som de berättar om både innan och efter tävlingen. De arbetar verkligen stenhårt med att tala om hållbarhet i det mesta de gör. Ändå är det nästan ingen som hänger på. Varför inte det? För mig att det mycket märkligt att man inte ser de svårigheter som vi står inför om vi inte gör allt för att hindra en temperaturökning av jorden. Till exempel kommer översvämningar och torka att påverkar priset på hö och vi kommer att få flera sjukdomar. Var går smärtgränsen?

save the earth — Lövsta Future Challenge tygpåse

Vad erbjuder man för priser då? Bertram Allen åkte hem med tre bilar förra året och fyra detta år. Stora, tunga bilar som drivs av fossila bränslen. Jag blir alldeles matt när jag tänker på hur jäkla omodernt det känns.

Vad gäller tillgänglighet har Friends Arena såklart koll på detta. Men jag som besökare har ingen aning om hur SIHS arbetar med jämställdhet, därför att man pratar inte om det. Är man intresserad får man räkna själv hur många män respektive kvinnor som syns på tex prisutdelningar.

..,och så har vi mässan som omsätter flera miljoner kronor varje år. Svenskars överkonsumtion gör att vi behöver 4,2 jordklot. Det är en ökning från 3,7 jordklot för två år sedan. Vi vet att vi måste minska vår konsumtion. Ändå har den ökat. Vill man ha en kommers så bör man åtminstone lyfta upp hållbara alternativ. Ge besökarna en chans att få göra bättre val. Man skulle även kunna ordna en second-hand hörna eller bytesplats. Flera undersökningar visar en och samma sak. Vi ställer mer krav på de produkter vi handlar. De ska vara hållbara. Ett event med så många besökare är ett fantastiskt tillfälle att sprida mer kunskap kring hur vi som hästmänniskor kan göra mer hållbara val.

Nej något hållbart event är Sweden International Horse Show inte.

Filmtajm! Vi har kollat in två dvd-filmer av Anders Eriksson ”Hästens förutsättningar för arbete”

2 oktober, 20161 februari, 2025 Camilla Välimaa2 kommentarer

Hästkunskap sprids oftast muntligt från en äldre till en yngre eller nyare hästmänniska i stallet. Vilket är bra eftersom det är mycket erfarenhet som behöver delas, inte bara fakta. Men det har visat sig att det finns en risk att vi missar att få in ny kunskap till stallet. Idag finns ju dessutom mer samlad kunskap, expertis (alltifrån tandläkare, veterinärer till sadelmakare m.fl.) och ny forskning än någonsin om hästen och dess användning.

Så vi har kollat in två dvd-filmer som är späckade av kunskap, en del av kunskapen har de flesta av oss lite till mans/kvinns har glömt bort (länge sedan vi läste en faktabok?) eller har luckor i. Vi som har hästar behöver en bra kunskapsnivå om grunderna så att vi får lite lättare att bli bra beställare av produkter och tjänster till våra hästar. Till exempel välja en bra hovslagare eller köpa rätt sadel och träns till vår häst, träna upp hästen på ett bra sätt mm.

Ok de här filmerna är inte direkt 2 dvd-filmer som du ser för att roa dig. Det är inte ”Dreamer” (vilken för övrigt kan rekommenderas), det är faktatungt och väldigt intressant på ett enkelt sätt med filmer, intervjuer och bilder. Det är bra grundläggande och gedigen kunskap, en unik samling. OBS. En och annan gammal sanning får också stryka på foten för ny kunskap!

Visste du till exempel att frambenen bara hänger fast i skelettet med en muskelhängmatta! liksom sitter löst och ska kunna röra sig fritt från skelettet? Det visste inte jag innan jag såg på dvd’n. Och att det egentligen inte finns någon plats för ett bett i munnen…hur man gör då för att det ändå ska bli rätt berättas det om i filmen.

Ett smakprov kring avsnittet sadling

Ett intressant exempel handlar om att välja rätt sadel som för många av oss har känts som en mardröm någon gång. Här får vi en gedigen genomgång av hur sadeln är uppbyggd, hur den påverkar hästens rörelser, hur den därför bör ligga och när den ska stoppas om och varför.

Sadelmakaren Renna VanDooren från Michigan, menar att vi idag säljer för mycket sadlar på utseende och anpassar sadeln till ryttaren men inte tillräckligt till hästen. Vi borde egentligen göra en sadel till varje häst. Först anpassa sadeln till och bygga den efter hästens form och sedan anpassas sadelns form till ryttaren. Det här skulle göra att hästen har en sadel som gör att den verkligen kan göra det som vi begär av den. Många av dagens sadlar har inte byggts med tillräckligt hantverkskunnande menar han. De kanske importeras från länder där hantverkskunnandet inte är tillräckligt för att göra en sadel som passar hästen. Det finns en sadelmakeriskola i Tärnsjögarveri som försöker bibehålla och höja kunskapen i Sverige.

Det är som sagt massa kunskap som är samlad. Lite varning för anatomilektion med hoven som är en riktig hov som dissekeras, hua, men det är illustrativt. Kan vi allting nu – nej, men lite mer och vi kan ju kolla igen. Och lite skönt är det ju att inte behöva läsa utan få se det på film. Så filmtajm!

När det gäller foder så kolla även in våra bloggar som ger tips om hur man gör en foderstat steg för steg. Kompletterande boktips från Cecilia Müller i filmen är Hästens näringsbehov och utfodring, Christina Planck och Margareta Rundgren. Boken tipsar även Jenny Persson om på sin foderbloggen.

Innehållsrubriker för de åtta timmarna:

DVD 1:Med känsla för hästen, Hoven (anatomi/exteriör och belastning/hovbeslag – broddar/sjukdomar/tappsko), Sadling (historik/anatomi/sadling/tillpassning), Betsling (anatomi/betseltyper/tillpassning/munhälsa), Avel (uppfödning/exteriör/semin).

DVD 2:Hästhållning (stallmiljö/hagar/foder/skötsel/sjukdomar), Utbildning och träning (hästens träningsfysiologi/grundutbildning/arbete i töm/utrustning/visitation/underlag), Philippe Karl -teorilektion/ridlektion

Ett smakprov kring avsnittet sadling

Innehållsrubriker för de åtta timmarna:

Här hittar du filmen och mer faktaböcker och annat från equitellus ”Hästens förutsättningar för arbete”: