Naturen kan inte bryta ner och ta hand om plast så istället smulas den sönder och blir till mikroplaster som skadar miljö och djurliv. Mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som finns i havet. Plasten är också en hälsorisk för oss människor eftersom forskare har hittat mikroplaster i fisk som vi äter.
Plast som hamnar i haven kan också sprida farliga kemikalier. Dels kan plasten i sig innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier.
WWF skrev i juni 2019 att nya rön visar att vi får i oss mikroplast, motsvarande ett kreditkort på 5 gram, i veckan. Enligt den nya studien får vi i oss i snitt 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år.
Dricksvatten är en av de största källorna till att vi får i oss mikroplast. I en global studie har man hittat mikroplaster i vårt kranvatten, vilket lett till att forskare nu påvisar att det är brådskande att titta på vilka konsekvenser det har på vår hälsa. Men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur.
Var kommer då mikroplasten ifrån och hur bidrar vi och våra hästar till detta?
Textil
Textilindustrin är en av världens största branscher och bidrar till betydande hållbarhetsutmaningar. 2014 var inflödet av kläder och textil i Sverige 128 000 ton, vilket motsvarar 13,1 kilo per person. Av dessa slängs 8 kg i soporna.
Produktion av konstfibrer, som polyester och nylon, innebär en betydande miljöpåverkan. Denna beror till stor del på att produktionen av dessa material är mycket energikrävande, samt att de är gjorda av fossil råvara som till exempel olja.
Fleece är till exempel ofta gjord av konstfiber som polyester och är då en riktig värsting när det kommer till att släppa ut mikroplaster i naturen. När till exempel sådana fleecetäcken tvättas och slits, sprids små plastfragment kallade mikroplast, ut i vår miljö. De flesta hästtäckena på marknaden i dag innehåller konstfibrer.
Även kläder som produceras av återvunna material såsom PET, blir inte per automatik hållbara. En artikel frågar ”Hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen? Både nya och återvunna fibrer i våra kläder färdas genom atmosfären eller sprids via vattnet vid till exempel tvätt.
Produkter i stallet
Förutom textilier för häst och ryttare så sprider vi även mikroplast från andra plastmaterial som vi använder. Det gäller till exempel sopborstar med plastborst, små mikroplastbitar slits bort när vi sopar.
Det är viktigt att vi inte låter plast spridas i naturen där plasten bryts ner av sol, vind och mekaniskt genom att den klivs på eller gnids mot stenar och träd. Här finns exempel från plastremsor som lossnar från ensilagebalar, den plasten är som en tunn plastfilm som lätt blåser iväg och snabbt slits ner till små fragment.
Ridbanor
Andra kanske mer överraskande platser som kan sprida mikroplast är underlaget på ridbanorna, i de fall de innehåller gummi eller plast. Den populära fibersanden innehåller plast, det som är fiber är det som ser ut som tygbitar som är gjort av plast. Dessa bitar bryts ner av just sol, vind och vatten samt tramp av hästarna. Vi kan också sprida plastbitar från den gödsel vi mockar ut från dessa underlag. Det här gör att myndigheter nu utreder om och hur vi får använda fibersand i ridbanor.
Lunds kommun har av dessa skäl beslutat att de inte ska använda fibersand i den nya anläggningen som ska byggas. Bäst är att använda försiktighetsprincipen och undvika att lägga in dessa underlag så länge fibrerna (tygbitarna) består av plast. De har blivit populära då de används på tävling men det är inte säkert att det är bästa underlaget för daglig träning.
Det finns många olika ridunderlag. Forskning vid SLU visar att en ridbana kan byggas på olika sätt för att nå samma resultat och att det framförallt är underhållet som avgör vilka funktionella egenskaper det har. Läs gärna mer i Ridsportförbundets material om ridunderlag.
Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar. Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.
Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?
Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.
Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.
“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horse Center, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.”
Julmyra Horse Center, ett gott exempel att lära ifrån
Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra Horse Cnter är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.
I samarbetet mellan Julmyra Horse Center och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.
Tack vare Julmyra Horse Centers långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra Horse Center arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden.
Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg.
Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra Horse Center ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det. Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp.
2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen.
Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter. Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).
Skyddsavstånd till bäck.
Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna.
Fosfordamm
3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.
På Julmyra Horse Center har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering. Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.
Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra Horse Center undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning.
4. Dela med sig av sin kunskap
Som en del i Julmyra Horse Centers projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra Horse Center tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra Horse Center genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra Horse Center gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.
FAKTARUTA JULMYRA HORSE CENTER år 2020
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40 personer arbetar på Julmyra Horse Center, 5 personer anställda på JHC.
Över 200 hästar finns på Julmyra Horse Center idag, vision om 500 hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning på 35 m
Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder?
Minskar spridningen av inälvsparasiter.
Ger mindre leriga hagar för hästen och dig.
Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.
Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall?
En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra Horse Centeroch Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.
Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.
Var finns då rådgivning och stöd att få?
Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.
Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster. Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.
Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.
På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar.
HållbarHäst försöker reda ut vad som är vad när det gäller hästens beteendebehov och Jordbruksverkets föreskrifter med allmänna råd för hästhållning* med hjälp av Sofie Viksten.
Vad betyder egentligen ett beteendebehov?
”Vissa beteenden är av så stor betydelse för ett husdjurs välfärd att de kallas för beteendebehov. Man kan säga att om motivationen hos djuret att utföra ett visst beteende är stark och om beteendet ger djuret en funktionell återkoppling, det vill säga minskar dess motivation att utföra beteendet ifråga kan man tala om ett beteendebehov.” Hanna Sassner, SLU, Hästsverige.
Låter det krångligt? Ni har säkert hört om hönans behov av sandbad och sittpinne, hönan har när hon getts möjlighet jobbat för att få tillgång till de här sakerna och när hon fått det så slutar hon jobba för det. Sittpinnen är ett arv i generna från att de ursprungliga hönorna kommer ifrån djungeln och att det är säkrare att sova i trädet än på marken. Grisar har ett beteendebehov att få bygga ett bo när de ska grisa något som en tillgång till halm kan tillgodose. Ett annat tydligt exempel är hunger som är en känsla som ökar motivationen att äta. När magsäcken fylls känner man mättnadskänsla dvs en återkoppling som minskar motivationen att äta.
Hästens beteendebehov
Kli-kompisar
Hästens beteendebehov är väl underbyggda med vetenskap och beskrivs väl på HästSverigeshemsida. Det handlar om beteenden som är kopplat till födosök, rörelse, vila och socialt umgänge. Precis som för hönan och hennes behov av en sittpinne, så har inte utveckling och avel påverkat hästens grundläggande beteendebehov nämnvärt. Beteendebehoven är fortfarande viktiga för alla hästar som finns idag oavsett ras eller användningsområde.
Om hästen inte får utlopp för dessa behov är risken stor att den utvecklar beteendestörningar i form av till exempel vävning, krubbitning, box eller hagvandring, aggressivitet, apati med mera. Det här kan också visa sig mer subtilt i ridningen.
” Jag har många gånger sett att mer rörelse och särskilt i frihet varit nyckeln till att lösa en hel del problem som dyker upp under ridningen”, berättar Peder Fredricson, Grevlundagården i vår rapport Hästen och hållbar utveckling.”
FAKTARUTA OM BETEENDEBEHOV MED TEXT PLOCKAD FRÅN HÄSTSVERIGE:
Flocken
FÖDOSÖK: Om hästen ges möjlighet så ägnas omkring 16-19 timmar per dygn till att söka efter föda och äta.
RÖRELSE: Vilda hästar kan gå uppemot 80 km per dag. Mestadels handlar det om att hästen skrittar men vanligtvis har hästen en mer aktiv period varje dag på ca 10-15 minuter då den travar och galopperar, ofta tillsammans med andra hästar i flocken. Daglig utevistelse under många timmar per dag, i en tillräckligt stor inhägnad som ger hästen möjlighet att röra sig fritt i alla sina gångarter tillsammans med andra hästar, är en god grund för att tillgodose hästens rörelsebehov. Att rida ut tillsammans är också ett sätt att ge hästen möjlighet att få röra sig friare än på ridbanan, på varierande underlag och över större områden.
VILA: En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben.
SOCIALT UMGÄNGE: Flocken är en stor trygghet för hästen. Det är därför inte så underligt hästar kan ha svårt att bli lämnade ensamma i stallet eller hagen, att gå ifrån stallbacken eller att gå in ensam i en transport. Hästen bildar starka band till andra hästar och känner sig tryggast i en stabil grupp. Hästen kommunicerar med alla sina sinnen och den fysiska kontakten med andra hästar är viktig för sammanhållningen. Att gå i hage med andra hästar, lösdrift eller stallar där hästarna är inom räckhåll för varandra är därför viktiga förutsättningar för att tillgodose hästens sociala behov.
Säkerställer våra lagar och föreskrifter hästens beteendebehov?
Vi har under året som gått fått nya föreskrifteroch allmänna råd om hästhållning som gäller från och med 1a mars 2019. Dessa gäller alla som har en häst.
Vem har egentligen ansvar för vad?
Hästägaren är ytterst
ansvarig för att sin häst hålls enligt föreskrifterna även om den är hos en
fodervärd. Stallägaren kan vara ansvarig för vissa saker som är direkt kopplat
till exempelvis byggnaden och anläggningen.
Vad har blivit lättare för hästägaren, hästhållaren?
”Ett syfte med de nya föreskrifterna är att ge ökade möjligheter för den som vill utveckla sin hästhållning att hitta nya sätt att uppfylla hästens behov på. I arbetet med föreskrifterna har fokus varit att ta fram funktionsregler, det vill säga beskriva den funktion som ska uppnås och minska mängden detaljkrav när det gäller hur detta ska göras.” Från Jordbruksverkets hemsida.
Det är lite tydligare att varje enskilt fall ska bedömas för sig, ett exempel är att det kan vara lättare att hålla häst i äldre stall med lägre takhöjd om man har små hästar så att takhöjden ändå är tillräcklig. Samtidigt så gör det här att det kan vara svårbedömt för den enskilda djurskyddsinspektören. Det kommer att krävas tydliga riktlinjer från Jordbruksverket som stöd för inspektörerna.
Vad har blivit bättre för hästen? Kan föreskrifterna bidra till att hästens beteendebehov tillgodoses?
Här nedan finns några exempel kring vad föreskrifterna säger om hästens beteendebehov.
FÖDOSÖK ”Hästar ska utfodras med en grovfoderbaserad foderstat som. 1. medger tillräcklig sysselsättning för att förebygga stereotypier, 2. ger förutsättningar för att förebygga störningar i mag-och tarmsystemet, 3. över tid motsvarar hästens energi- och näringsbehov, och 4. resulterar i ett hälsosamt hull.” ”Hästar som inte har fri tillgång till dricksvatten ska få dricka sig otörstiga minst två gånger dagligen jämnt fördelat över dygnet.” Kommentar: Ättiden omnämns inte.
RÖRELSE ”Hästar ska normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus. För föl och unghästar upp till 12 månaders ålder ska denna rastning ske tillsammans med minst en annan häst. Vid anläggningar som var i drift när dessa föreskrifter trädde ikraft får sådan rastning ske inomhus, i ridhus eller motsvarande, om det saknas möjlighet att anordna rastningen utomhus.”
Sommarbete 24/7
SOCIALT UMGÄNGE ”Hästar ska normalt sett hållas så att de kan se, höra, känna lukten av och ha daglig fysisk kontakt med andra hästar i hage och/eller under den tid de står uppstallade i box eller spilta. Kravet på fysisk kontakt gäller inte för de hästar där möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar, även i en box genom ett galler, medför stor risk att hästen skadar sig själv eller andra hästar. Hästar som före dessa föreskrifters ikraftträdande har hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket får även fortsättningsvis hållas så under förutsättning att hästarna inte mår uppenbart dåligt.”
VILA: Det finns olika delar i föreskrifterna som indirekt möjliggör en god vila, boxstorlekar, ligghallar i grupphållning, liggytor ska vara torra och rena etc. Gränsvärde för buller ” I stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.” Det finns en app som heter Buller från Arbetsmijöverket som ger en god indikation.
Generellt sett tycker vi att det finns en för svag koppling och styrning till beteendebehoven i föreskrifterna. Särskilt när det gäller rörelse och socialt umgänge. Vilket innebär att föreskrifterna inte räcker hela vägen för att säkra hästens beteendebehov.
Det finns också mycket undantag vilket gör att förändringstakten blir långsam. Till exempel: ”Hästar som före dessa föreskrifters ikraftträdande har hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket får även fortsättningsvis hållas så under förutsättning att hästarna inte mår uppenbart dåligt.”
Födosök på vintern…
Och hur ska
man som inspektör bedöma om hästen uppenbart mår dåligt? Sofie Viksten anser
att det blir väldigt svårt för inspektörerna då det kan krävas tidskrävande
bedömningar som inte ryms inom en kontroll. Tid är pengar och om
Länsstyrelserna ska följa upp det så krävs mer resurser till djurskydd.
Självklart skulle det få stora ekonomiska konsekvenser att driva igenom reglerna utan undantag. Men om vi menar allvar med att hästen ska få tillgodose sina beteendebehov så behöver vi sätta ner foten och acceptera att vissa stall behöver, flyttas, byggas om eller stänga ner. Det bästa vore om myndigheter satt en övergångstid och det fanns möjlighet att söka pengar i de fall stallen kan utveckla sin verksamhet så att beteendebehoven kan tillgodoses. Så är inte fallet idag.
Det här leder oss till slutsatsen att det är ditt ansvar som hästägare att säkerställa att din hästs beteendebehov tillgodoses, precis som att hönan ska få en sittpinne och grisen tillgång till halm. Utbildningar kring hur du kan bedöma hästbeteende finns bland annat vid Linköpings universitet och vid SLU. Det finns även ett antal utbildade etologer som driver egna företag och gör bedömningar på uppdrag.
..ett mantra för oss som inte vill köpa så mycket nytt och försöka laga det vi har. Här har vi hittat en typ av grimskaft som är lätt att laga om tex haken går sönder som det gjort här.
Som ni ser, hålls haken fast med en metall som nyper ihop repet. Genom att öppna den kan man byta ut haken till en annan.
Genom att öppna metallen så kan man byta ut haken.
Voila, som ny! Så spara gamla hakar och annat. Man vet aldrig när det kan komma till användning. Och håll utkik efter denna typ av grimskaft som faktiskt går att laga.
Presentation: Cassandra är agronom och hästtjej uppväxt i Stockholm. Arbetar på Enköpings kommun som vattenrådgivare i ett projekt från Havs- och vattenmyndigheten.
Miljöpåverkan. Ett betydelsefullt ord, med mycket känslor och utmaningar inblandade. Våra sjöar, vattendrag och hav utsätts ständigt för negativ påverkar från bland annat övergödning. Detta har lett till att EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på medlemsländerna att vattenkvaliteten förväntas vara god år 2027. I Sverige har vi kommit långt, men åtgärdsarbetet går långsamt. Övergödningen är en komplex fråga där alla har en påverkan på ett eller flera sätt; enskilda avlopp, kommunala reningsverk, lantbruket och vår djurhållning. För hästar är det främst den stora mängden näringsämnen som finns i alla dessa hundratusentals hästars gödsel, som är boven. Dessa näringsämnen ska ligga på åkermark och förse vår livsmedelsproduktion och vårt grovfoder med växtnäring. Inte ligga i våra sjöar, vattendrag och hav. Därför blir jag besviken när det går att läsa nyhetsartiklar med titeln ”Hästen pekas ut som det nya miljöhotet”.
För hästen bidrar faktiskt på många sätt till samhället; som friskvårdare, näringslivsmotor och landskapsvårdare. I det här fallet är det inte hästen som har en negativ miljöpåverkan, utan vår hästhållning.
HUR vi håller våra hästar och HUR vi hanterar gödselfrågorna är det som leder till en negativ påverkan, inte VAD:et som i det här fallet är våra kära hästar
Okej, nu har vi accepterat att det är HUR:et som står för hästens negativa miljöpåverkan, men sen då? Vad kan vi göra för att vända skutan?
Åtgärderna är MÅNGA! Och kostnaderna varierar kraftigt. Ni kan gå ´all in` avsätta stora summor pengar och anställa en miljökonsult à la Julmyra Horse Center -Modellen, eller som Lövsta stuteri där man bland annat delar ut hållbarhetspris till kreativa hästföretagare.
Eller så börjar vi lite mer
basic….
Som ett första steg är det
viktigt att skapa sig en medvetenhet om det lokala vattnet runt just din gård.
Hur ligger din gård i förhållande till vattenförekomster, skogsvatten och diken.
Om det finns diken i anslutning, hur är underhållet? Diken som är helt
igenväxta leder ofta till stillastående vatten på marken intill och till ökad
risk för erosion (nednötning av jord).
Har gården hagar som ligger i
anslutning till något dike eller vattendrag så får man en ökad belastning och
det är viktigt att sätta in extra resurser på den platsen. Vidare är det bra
att fundera på om hagmarkens lutning, blir det stående vatten under säsongen
utan växtlighet? Titta även på markstrukturen och eventuell dränering. Det är även
bra att se över om det finns trampskador/slitage på vegetationen i hagarna
(även vintertid). Du behöver även ta reda på om din gård ligger i ett så kallat
nitratkänsligt område.
”Stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte får tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22kg fosfor per hektar spridningsareal och år, beräknat som ett genomsnitt under en femårsperiod”. SJVFS 2004:62
Dessa regler ur miljöbalken är främst riktade till jordbruksföretag, men med stöd av Nitratdirektivet kan kommuner i varje enskild fall ställa krav på gödselhantering ÄVEN för hästhållare. Så vad innebär 22kg fosfor/ hektar:
En fritidshäst på 500kg utsöndrar 9kg fosfor/år i sin träck. Spenderar hästen hälften av sin tid i hagen, och hagen inte mockas så sprids 5kg fosfor/häst. Grundregeln 22kg illustrerar att mer än 5 hästar/hektar innebär en för stor spridning av fosfor och är därigenom olagligt. Reglerna säger även att gödsel inte får spridas på vattenmättad/översvämmad mark eller under vinterhalvåret. Där är piskan, men vart är moroten?
Efter att ha lärt sig grundläggande lokala förutsättningar är det lämpligt att ta fram en strategi för HUR:et. Jag kallar det Gödselplan (åtgärdsplan, vattenplan, skitstrategi… kärt barn har många namn). Det hela handlar om att bestämma HUR vi ska ta hand om det gödsel som blir överskott för att minska risken för näringsläckage. Gödselplanen kan innehålla följande delar:
Vi alla vet dock hur våra hagar kan se ut under de ´blötare` månaderna.
En plan för mockning av rasthagar. Hur regelbundet hagarna förväntas mockas, vilka tider på året, om det är möjligt att hyra gödseldammsugare etc.
En plan för hanteringen av gödsel, hämtnings- tömningsintervall, gjuten platta, container etc.
En plan för underhållet av hagmarkerna; dränera hagar, hårdgöra ytor som är särskilt belastade, stabilisera hagar med strukturkalk som binder fosfor och förbättrar avvattning mm.
En långsiktig plan för utveckling; om fler hästar planeras till gården bör arealen hagmark öka, arrendera mer?
Plan för dikesunderhåll; ingår diket i en samfällighet som berör flera markägare kan kostnaderna dikesunderhållet fördelas.En plan för växtligheten runt hagar; plantera skyddsvegetation, ha gräsbevuxna skyddszoner mellan hagen och diket osv.
Att ha en Gödselplan nedskriven med en vision ökar chanserna att åtgärder faktiskt genomförs. Moroten i det långa loppet blir: förbättrad djurhälsa över lag, mindre parasiter i hagmarken, mindre risk för mugg, diarré, lägre risk för fläkskador/vrickningar, bättre arbetsmiljö för personalen, bättre miljö i vattenförekomsterna runt gården med flera!
Moroten blir även;
att för flera av dessa åtgärder finns ekonomiska bidrag att söka samt
vägledning och rådgivning i processen:
Kommuner och
ideella föreningar kan söka bidrag från LOVA/LONA för fosfordammar, dränering,
strukturkalk, kartläggning utredning och annat. Vänd er till kommunen för
frågor.
Det finns pengar
inom landsbygdsprogrammet till miljöinvesteringar för förbättrad
vattenkvalitet, fråga er Länsstyrelse om råd.
Det finns även kostnadsfri
miljörådgivning via Greppa Näringen, framöver kommer det även finnas en
specifik hästrådgivning som är anpassad för era förutsättningar, (jämfört med ren
spannmålsrådgivning).
Det finns även
bra material från Skitsmart, kompetensutveckling och handfasta råd.
Slutligen finns det även hjälp att få i Havs- och Vattenmyndighetens projekt LEVA. 20 pilotområden i Sverige arbetar med lokalt åtgärdsarbete hos markägare under två års tid. Det är inom dessa projekt jag arbetar. I Enköping och Heby kommun kan hästägare få min hjälp att söka bidrag och tillstånd för olika åtgärder. Det förenklar mycket för den enskilde markägaren.
