av Cassandra Telldahl Bjelkelöv

Presentation: Cassandra är agronom och hästtjej uppväxt i Stockholm. Arbetar på Enköpings kommun som vattenrådgivare i ett projekt från Havs- och vattenmyndigheten.

Miljöpåverkan. Ett betydelsefullt ord, med mycket känslor och utmaningar inblandade. Våra sjöar, vattendrag och hav utsätts ständigt för negativ påverkar från bland annat övergödning. Detta har lett till att EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på medlemsländerna att vattenkvaliteten förväntas vara god år 2027. I Sverige har vi kommit långt, men åtgärdsarbetet går långsamt. Övergödningen är en komplex fråga där alla har en påverkan på ett eller flera sätt; enskilda avlopp, kommunala reningsverk, lantbruket och vår djurhållning. För hästar är det främst den stora mängden näringsämnen som finns i alla dessa hundratusentals hästars gödsel, som är boven. Dessa näringsämnen ska ligga på åkermark och förse vår livsmedelsproduktion och vårt grovfoder med växtnäring. Inte ligga i våra sjöar, vattendrag och hav. Därför blir jag besviken när det går att läsa nyhetsartiklar med titeln ”Hästen pekas ut som det nya miljöhotet”.

För hästen bidrar faktiskt på många sätt till samhället; som friskvårdare, näringslivsmotor och landskapsvårdare. I det här fallet är det inte hästen som har en negativ miljöpåverkan, utan vår hästhållning.

HUR vi håller våra hästar och HUR vi hanterar gödselfrågorna är det som leder till en negativ påverkan, inte VAD:et som i det här fallet är våra kära hästar

Okej, nu har vi accepterat att det är HUR:et som står för hästens negativa miljöpåverkan, men sen då? Vad kan vi göra för att vända skutan?

Åtgärderna är MÅNGA! Och kostnaderna varierar kraftigt. Ni kan gå ´all in` avsätta stora summor pengar och anställa en miljökonsult à la Julmyra Horse Center -Modellen, eller som Lövsta stuteri där man bland annat delar ut hållbarhetspris till kreativa hästföretagare.

Eller så börjar vi lite mer basic….

Som ett första steg är det viktigt att skapa sig en medvetenhet om det lokala vattnet runt just din gård. Hur ligger din gård i förhållande till vattenförekomster, skogsvatten och diken. Om det finns diken i anslutning, hur är underhållet? Diken som är helt igenväxta leder ofta till stillastående vatten på marken intill och till ökad risk för erosion (nednötning av jord).

Har gården hagar som ligger i anslutning till något dike eller vattendrag så får man en ökad belastning och det är viktigt att sätta in extra resurser på den platsen. Vidare är det bra att fundera på om hagmarkens lutning, blir det stående vatten under säsongen utan växtlighet? Titta även på markstrukturen och eventuell dränering. Det är även bra att se över om det finns trampskador/slitage på vegetationen i hagarna (även vintertid). Du behöver även ta reda på om din gård ligger i ett så kallat nitratkänsligt område.

”Stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte får tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22kg fosfor per hektar spridningsareal och år, beräknat som ett genomsnitt under en femårsperiod”.                              SJVFS 2004:62

Dessa regler ur miljöbalken är främst riktade till jordbruksföretag, men med stöd av Nitratdirektivet kan kommuner i varje enskild fall ställa krav på gödselhantering ÄVEN för hästhållare. Så vad innebär 22kg fosfor/ hektar:

En fritidshäst på 500kg utsöndrar 9kg fosfor/år i sin träck. Spenderar hästen hälften av sin tid i hagen, och hagen inte mockas så sprids 5kg fosfor/häst. Grundregeln 22kg illustrerar att mer än 5 hästar/hektar innebär en för stor spridning av fosfor och är därigenom olagligt. Reglerna säger även att gödsel inte får spridas på vattenmättad/översvämmad mark eller under vinterhalvåret. Där är piskan, men vart är moroten?

Efter att ha lärt sig grundläggande lokala förutsättningar är det lämpligt att ta fram en strategi för HUR:et. Jag kallar det Gödselplan (åtgärdsplan, vattenplan, skitstrategi… kärt barn har många namn). Det hela handlar om att bestämma HUR vi ska ta hand om det gödsel som blir överskott för att minska risken för näringsläckage. Gödselplanen kan innehålla följande delar:

• En plan för mockning av rasthagar. Hur regelbundet hagarna förväntas mockas, vilka tider på året, om det är möjligt att hyra gödseldammsugare etc.
• En plan för hanteringen av gödsel, hämtnings- tömningsintervall, gjuten platta, container etc.
• En plan för underhållet av hagmarkerna; dränera hagar, hårdgöra ytor som är särskilt belastade, stabilisera hagar med strukturkalk som binder fosfor och förbättrar avvattning mm.
• En långsiktig plan för utveckling; om fler hästar planeras till gården bör arealen hagmark öka, arrendera mer?
• Plan för dikesunderhåll; ingår diket i en samfällighet som berör flera markägare kan kostnaderna dikesunderhållet fördelas.En plan för växtligheten runt hagar; plantera skyddsvegetation, ha gräsbevuxna skyddszoner mellan hagen och diket osv.

Att ha en Gödselplan nedskriven med en vision ökar chanserna att åtgärder faktiskt genomförs. Moroten i det långa loppet blir: förbättrad djurhälsa över lag, mindre parasiter i hagmarken, mindre risk för mugg, diarré, lägre risk för fläkskador/vrickningar, bättre arbetsmiljö för personalen, bättre miljö i vattenförekomsterna runt gården med flera!

Moroten blir även; att för flera av dessa åtgärder finns ekonomiska bidrag att söka samt vägledning och rådgivning i processen:

Kommuner och ideella föreningar kan söka bidrag från LOVA/LONA för fosfordammar, dränering, strukturkalk, kartläggning utredning och annat. Vänd er till kommunen för frågor.

Det finns pengar inom landsbygdsprogrammet till miljöinvesteringar för förbättrad vattenkvalitet, fråga er Länsstyrelse om råd.

Det finns även kostnadsfri miljörådgivning via Greppa Näringen, framöver kommer det även finnas en specifik hästrådgivning som är anpassad för era förutsättningar, (jämfört med ren spannmålsrådgivning).

Det finns även bra material från Skitsmart, kompetensutveckling och handfasta råd.

Slutligen finns det även hjälp att få i Havs- och Vattenmyndighetens projekt LEVA. 20 pilotområden i Sverige arbetar med lokalt åtgärdsarbete hos markägare under två års tid. Det är inom dessa projekt jag arbetar. I Enköping och Heby kommun kan hästägare få min hjälp att söka bidrag och tillstånd för olika åtgärder. Det förenklar mycket för den enskilde markägaren.

Lycka till!