Reflektion på ”Behöver vi regelverk för att vara snälla”

Det här är en reflektion på en krönika av Christel Behrman i Tidningen Ridsport 22 december 2024.

Krönikans budskap känns lite svårtolkat, men den leder till tankar och reflektionen kommer från några nedslag i krönikan. Den börjar med en (retorisk?) fråga ”behöver vi regelverk för att vara snälla” som verkar svaras av att om de som verkligen kan, inom sporten, agerar så behövs det inte? ”Det är lätt för dem som inget kan, som inte förstår, att döma.” Vilka de är känns oklart.

För det första, det är inte unikt på något sätt att vi reglerar för att säkerställa att makt, beroendeställningar inte missbrukas i samhället. Några exempel. Barn är helt under vuxnas kontroll så vi kämpar med lagstiftning och att införa barnkonventionen så att de som är mest utsatta inte ska fara illa. Vi har lagstiftning för att balansera upp så att den som är beroende av en arbetsgivare för sin inkomst inte ska fara illa, t ex arbetsmiljön och få lönen utbetald. Vi kan fortsätta…och vi har en lagstiftning för att vi människor som har kontroll över djuren inte i värsta fall ska utsätta djuren för missförhållanden, skador och lidande. Som vi skrev i en debattartikel i Tidningen Ridsport den 21a november 2024 så är det bra att sortera i dessa begrepp. (om du inte har tillgång till denna så kan du läsa tidigare blogginlägg på den här sidan)

För det andra, har hästsporten offerkoftan på? Många gånger verkar det som att de ser sig vara särskilt påhoppad kring frågor om häst(djur)välfärd. Det tycker vi inte stämmer. Ett exempel. World Organisation for Animal Health, en global organisation med 183 medlemsländer varav Sverige är ett, gör det mycket tydligt att djurskydd och djurvälfärd enligt de fem domänerna gäller alla djur som står under människans kontroll. Det vill säga även hästen i sport eller arbete eller som sällskapsdjur!

Det vi har är ett unikt stort ansvar då våra hästar både lever längre än de djur vi föder upp till slakt, hästen kanske i 20 år. Och under dess livstid flyttar vi hästen till nya platser, situationer, relationer och tränar den till olika uppgifter, vilket om något gör att vi har ett än större ansvarsområde att hantera.

För det tredje, vi har redan regelverk kring djurskydd och kontroll från myndigheter och vissa organisationer t ex Svensk Travsport. Är det tillräckligt?  

Om vi tar ett exempel från dagens debatt, skador i munnen hos hästar, (det har ju tydligt dokumenterats att det inte bara är enstaka fall, olycksfall som alltid kan ske så att säga).

Vi har redan lagstiftning kring detta i Sverige i föreskrifter om hästhållning står det: ”7 § Utrustning som används till en häst ska vara väl anpassad till hästen och användas på ett sådant sätt att den inte kan orsaka hästen lidande, skador eller sjukdom.” 

På en föreläsning (TRT betalande event, men här finns en länk till hans verksamhet) av en belgisk tandläkare, Wouter Demey, veterinarian specializing in dentistry, board member of Nordic college of equine dentistry (NCED), visade han en bild av en häst där någon slipat ner hästens tänder så mycket att den inte kan äta ordentligt, han klassar det som djurplågeri. Varför gjordes detta? Min tolkning utifrån föreläsningens sammanhang är att det gjorts för att inte kunna få några skador från bett och nosgrimma i kindslemhinnan pga skarpa tänder (vilket hästen måste ha för att kunna äta hö/gräs)? Han menar att vi måste se på hela bilden och inte bara slipa tändernas kanter, var försiktig där. Stress gör dessutom så att musklerna kortas inklusive dem i hästen kinder och mun (Wouter Demey) vilket i sig ökar risken att få skador i munnen.

Om vi försöker se lite från utsidan och in på hur hästnäringen, sporten, hanterar dessa frågor idag.

Såvitt jag vet har inte nosgrimman någon dokumenterad funktion bortom att stänga hästens mun. När det gäller att den skulle hålla bettet på plats så har jag inte hittat någon forskning som stödjer det (inte professor Paul McGreevy heller), tar gärna emot forskning som visar på något annat. (Att hålla bettet på plats borde ju vara en positiv funktion för hästen.) Och varför vill vi stänga hästens mun?

Enligt Wouter Demey så är lanerna ett oerhört känsligt område i hästens mun med mycket nerver, med en reflex att gapa om det känns skarpt där, lanernas känslighet används tillsammans med läppar, tunga och munnens slemhinnor för att känna av vad hästen ska sortera ut, ”spotta ut” igen när den betar. Med ett bett på lanerna måste hästen vänja sig vid att bortse från signalen att spotta ut bettet.

Vilka lösningar har sporten hittills tagit till när hästen får problem?

Om hästen tar tungan över bettet så använder vi till exempel inom travet tungband för att binda tungan. Om det leder till lägre poäng när hästen gapar för att komma undan bettets inverkan i dressyren så verkar lösningen ha varit att dra åt nosgrimman hårdare.

Behöver vi regelverk för att vara snälla?

Hur mycket kan lösas av ändrade normer och beteenden inom hästnäringen, sporten? Vad krävs av regelverk och lagstiftning samt ökad uppföljning på lagefterlevnad?

Foto: Fotot i ingressen är på hästen Helixa, utan skador, som genomgår sin årliga munhåle- och tandkontroll av en veterinär specialiserad på tandvård. Översta bilden tagen av fotograf Crispin Parelius Johannessen. Nedre bilden är tagen från Svensk Travsports regelverk om tungband.


Vi behöver bestämma oss för vad vi vill med hästvälfärd?

Jag besökte den internationella konferensen om hästvälfärd på Flyinge den 13-14 september 2024 och jag är glad att de anordnar den. Förutom att jag tog del av fantastiska föreläsningar och hade intressanta samtal med kunniga människor så fick jag lite ”flashbacks” från tidiga hållbarhets- och miljökonferenser. Kanske lite otydlig tråd och en viss känsla av osäkerhet ibland.

De år jag varit i yrkeslivet och har jobbat med att skapa förändring i framför allt företags hållbarhetsarbete så är en viktig lärdom att vi, för att få fart på omställningen, behöver sortera i begrepp och också olika nivåer. Vad menar jag med det och hur kan det eventuellt nyttjas för hästvälfärdsområdet?

  1. Vi behöver vara tydliga med vad olika begrepp faktiskt betyder så att vi pratar om samma sak. Vi har inte tid att prata om varandra. Det är inte ovanligt att så fort någon lyfter fram något som inte fungerar inom ridsporten så blir den klassad som djurrättsaktivist. Då är det ju bra om vi vet vad djurrätt betyder, är det verkligen det vi menar? Jag skrev en blogg om detta i januari. Jag tycker också att professor Kendra Coulter lyfte fram detta på konferensen.
  2. Det är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt mål att det är tydlig vad målet är, vart vi ska? Det vet alla elitidrottsmän och de som jobbar med organisationsförändring. När vi är tydliga med målet så kan vi både diskutera med varandra om vi håller med om målet, vi kan samverka för att skapa lösningar och vi kan stämma av vad vi har gjort och hur mycket vi har kvar för att nå dit. Vad kan då vara ett gemensamt mål för hästvälfärd? Det jag just nu hämtar från konferensen var Lisa Ashtons bild som kombinerar de fem domänerna och ISES träningsprinciper. Lisa har varit med i ISES sedan dess begynnelse för 20 år sedan. Den här bilden har vetenskaplig grund och verkar vara en lämplig utgångspunkt? Om inte annat så skriver alla våra hästorganisationer att de jobbar med och för de fem domänerna. I så fall blir liknelsen som följer.
  • Med en tydlig målbild så kan man ställa sig i framtiden och planera för att nå framgång, använda backcasting. (Jag har guldmedaljen om halsen, hur tog jag mig hit?) Det innebär att man måste bestämma sig för att det är till målbilden vi tror på att vi ska. Nu känns det lite si och så med det. Det är också lättare att diskutera lösningar och att vara transparent med att visa vart organisationen är idag och vilka förbättringsplaner som finns. Enligt min erfarenhet så gör det att det blir både lättare att vara konstruktivt oense om lösningar och tempo samt att samarbeta.

Om jag knyter tillbaka till HWS, Horse Welfare Summit, första versionen och som sagt applåder för väl genomfört event och att det blev av!

Jag tror att programmet hade kunnat vara tydligare om programpunkterna till exempel hade knutit an till en sådan här målbild.

  1. Vad kopplar den här föreläsningen till?
  2. Vad vill vi att den här tränaren ska illustrera?

Under dagarna fick jag också en del kommentarer om vad besökare såg på Flyinge och synlig hästvälfärd, hur är det med hagarna ? Att det används benlindor (förbjudet i Nederländerna)? Och att någon häst som reds på anläggningen såg ut att ha för hårt spända nosgrimmor.

Det är ju också samma sak på hållbarhetskonferenser. Helt rimligt är att själva stället eventet är på granskas, vilken el har dem och är maten hållbar. Här handlar det om hästvälfärd och då måste anläggningen kunna visa på hur de jobbar med frågorna. Det finns förstås massor av policyer och riktlinjer på plats på Flyinge exv en länk till Flyinges policyn om hästhållning. Så istället för att bli irriterad över detta så är det bra att berätta om det redan i samband med eventet.

Även alla organisationer och personer som presenterar något på en hållbarhetskonferens granskas hårt, vill eventet säga att allt de gör är bra bara för att de är med eller är det tydligt att bara en viss fråga vill lyftas fram som gott exempel? Om företaget H&M är med handlar det om hela företaget eller bara deras lösning för att återvinna bomull?

Så summa summarum, nästa konferens har potentialen att bli mycket tydligare om eventet förtydliga innehållet i konferensen i relation till ett sådant mål. Och berättar vad det är tänkt att de som deltar ska bidra med i relation till målbilden.

För vi är alla på en resa, precis som med hållbarhet, vi startar på olika ställen och har lite olika utmaningar men vi måste obönhörligen både se till att vi får ekologiskt och socialt hållbara verksamheter och en god hästvälfärd med allt det innebär.

Vågar vi prata om hästvälfärd?

Kanske är frågan istället vågar vi låta bli att tillsammans äga och prata om hästvälfärd? Samhället har lika stor rätt att granska oss som har hästar som grisproduktionen eller uppfödning av katter, följer vi lagstiftningen och tar vi hand om våra hästar. Har hästar en god välfärd?

För att vi ska kunna samtala om så här känsliga och komplicerade frågor så upplever vi att det kan vara bra att vara noggrann med begreppen. Låt oss börja med att skilja på fyra begrepp så vi inte rör till det för oss redan i början av ett samtal.

Djurens rättigheter handlar om ett etiskt ställningstagande kring djurs rättigheter i samhället. Här kan det vara så att en del människor tycker att hästar har rätt att vara helt fria och borde släppas lösa. Personligen så tror vi inte det är möjligt och att det är ok att vi har domesticerade djur men då måste vi ta det enorma ansvar det innebär på största allvar. De tre följande begreppen blir då extra viktiga.

Djurskydd är vad vi människor gör för att skydda djur från lidande och regleras i djurskyddslagstiftning. Lagstiftning blir ofta ett sätt att säkra den lägsta acceptabla nivån. Det finns detaljerade föreskrifter för olika djurslag såsom hästar. Här finns regelverk för hur man ska hålla djur och ta hand om djur på ett bra sätt, och det kontrolleras av djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen. Ett exempel från Stockholms län på hur du kan anmäla om du tror att någon missköter sina djur, oaktsamhet räcker för att bryta mot lagen.

Djurplågeri regleras i Brottsbalken och gäller brott mot ALLA djur även vilda. Detta anmäls till polisen och kräver uppsåt eller grov oaktsamhet för att vara ett brott.

Trots att lagstiftningen många gånger kan upplevas tandlös och vara lägsta nivå så finns det en hel del att vara uppmärksam på inte minst i takt med att forskning och kunskap ökar inom hästområdet. Till exempel:

Svensk lag skriver i föreskrifter om hästhållning: ”7 § Utrustning som används till en häst ska vara väl anpassad till hästen och användas på ett sådant sätt att den inte kan orsaka hästen lidande, skador eller sjukdom.” Här vet vi ju till exempel att för hårt spända nosgrimmor (det finns ett hjälpmedel från ISES för att objektivt bedöma hur hårt den är spänd) och att felanvända bett, eller tygeltag, kan ge upphov till lidande och skador på tänder och i munnen. Lyssna gärna på Nina Lundgren i den här podden och se hur du kan kolla munnen hos SvRF.

Och nu kommer vi till begreppet djurvälfärd.

Hästvälfärd – fem domäner

I korthet handlar djurvälfärd om djurens upplevelse av sin omgivning och det vi utsätter dem för. Det gäller både att minimera det negativa som djurskyddet fokuserar mest på och att se till att hästen har positiva upplevelser.

När det gäller hästvälfärd så är det de fem domänerna som är en etablerad utgångspunkt internationellt och i Sverige. Här handlar det både om negativa och positiva upplevelser.

Hästvälfärd och de fem domänerna, finns beskrivet på Hästsveriges hemsida och även på World Horse Welfares hemsida som vi dessutom tycker har en bra illustration över de områden som berörs, se här nedan.

Det kan nog vara extra utmanande att säkra välfärd för hästar jämfört med till exempel kor. Det beror på att hästarna lever länge, flyttar runt till olika stall och används till ridning och andra aktiviteter av många olika människor. Vilket är ett ännu större skäl till att vi alla inom hästfolket, ”the horse community” behöver dela samma grunder för att hela tiden verka för att hästarna har en god välfärd!

Tack och lov har vi ju en bra hemsida med fakta vi alla kan luta oss mot, Hästsverige. Den leds av bland annat SLU och SVA som är myndigheter som utbildar våra veterinärer, forskning kring hästars utfodring och deltar i hippologutbildningarna mm.

Här kan du läsa om hur du kan tänka för att försöka tillgodose din hästs välfärd inom samtliga fem domäner.

  1. Nutrition (kan även rekommendera en distanskurs)
  2. Fysisk miljö
  3. Hälsa
  4. Beteendeinteraktioner (kan även rekommendera en distanskurs)
  5. och Mentalt tillstånd – som påverkas av de fyra förstnämnda.

Så vårt förslag är att vi tillsammans använder etablerad kunskap för att prata med varandra om hur vi ständigt ska hitta lösningar som ökar hästens välfärd. En del är svårt och annat mer självklart. Och det är något vi hela tiden måste jobba med då förutsättningarna ändras över tid såsom hästens uppstallning, användning, ålder och vår egen kunskap. Vi behöver hjälpas åt.

Och vi har ingen ursäkt, kunskapen finns här och vi kan alla göra något. Inte minst gäller det de 22-23 timmar (sid 8 i vår skrift) vi inte är hos hästen. Tillgodoser vi de grundläggande beteendebehoven, social kontakt, födosök/ättid och fri rörelse. Eller ”Galopp, grupp och gräs.”

Hur ska jag tänka kring foder nu när jag stallar upp hästen igen?

Som en artikel i Tidningen ridsport visar på har det hänt mycket när det gäller hästfoder de senaste 50 åren. Vad är det som är viktigt att tänka på idag?

Vi har ställt några frågor till Malin Connysson som är universitetslärare på Sveriges lantbruksuniversitet. Hon jobbar som lärare och forskningsansvarig på Riksanläggningen Wången. Hon är disputerad husdjursagronom och har haft ett brinnande intresse för trav och travhästar sedan hon var tonåring. Det gör att hon har intresserat sig för hur vi påverkar hästen med hästhållning och utfodring.

Vilka är de frågor du tycker är viktigast för oss att tänka på, när det gäller foder, nu när uppstallningen inför vintern står för dörren?

  1. Säkerställ att du har en foderanalys på hästens grovfoder.
  2. Gör en foderstat för din häst till exempel hos HästSverige
  3. Försök att få till så lång ättid och födosökstid som möjligt, utifrån dina och hästens förutsättningar.

Bara för att vara tydliga när du har extra fokus på travhästar, travhästar och ridhästar är det någon skillnad i de frågor vi pratar om nu?

Nej, det som skiljer en vuxen hästs foderbehov åt är delvis hästtypen, om den klassas som lätt-, normal- eller svårfödd och framförallt hur hårt arbete som hästen utför. Handen på hjärtat så går de flesta av våra privata hästar bara i lätt arbete, även om vi har andra ambitioner.

Hur mycket energi som går åt är tätt kopplat till hur hög puls hästen kommer upp i, se olika grupper av arbete i tabellen nedan. När det gäller dressyrträning, som inte är omnämnt, så har man sett att även på svår teknisk nivå så kommer de sällan upp i så hög puls som motsvarar hårt arbete av just dressyrträningen. (När vi pratar hästfoder betyder energi ungefär detsamma som kalorier för oss människor.)

ArbeteExempel på aktivitetUngefärligt energibehov (% av underhållsbehovet)
LättFritidsridning25
Medel

Ridskoleverksamhet, en del
fritidsridning
50
HårtLåg- och medelnivå fälttävlan, viss
trav- och galoppträning, svårare
klasser hoppning
75
Mycket hårtTrav- och galoppträning (varmblod
och fullblod), elitnivå fälttävlan,
tävling distansritt
100-120
källa: Utfodringsrekommendationer för häst 2013, rapport 289.

Varför en foderstat?

Precis som för oss människor handlar vårt hull, mängden fett, framförallt av hur mycket energi vi stoppar i oss i maten och hur mycket vi gör av med i träning. En viss mängd energi behövs bara för att kroppen ska fungera, underhållsbehovet, sen tillkommer behov för träning.

Om hästen får tillräckligt med energi kan vi alltså se på hullet (mängden fett). Vill du fodra mer så får du träna mycket mer. Ett exempel, 30 min skritt förbränner ca 1,5 MJ energi vilket motsvarar energin i knappt 2 dl havre.

Det som gör det riktigt viktigt att göra en foderstat är för att säkerställa att hästen får rätt mängd med protein och mineraler, särskilt kalcium och fosfor. Något som vi inte kan se på hästen med blotta ögat.

Som tur är finns ett gratis foderstatsprogram tillgängligt hos HästSverige som hjälper dig att få koll.

Du behöver ha en foderanalys, näringsinnehåll på mineraler och eventuellt kraftfoder samt en bedömd vikt på hästen liksom en hullbedömning. Information om hur du bedömer din häst finns också på HästSveriges hemsida. Man kan få en idé om hästens vikt från rasstandarder om man tycker att beräkningarna för att räkna ut hästens vikt är för svåra, några exempel finns här.

Det kan vara lite klurigt första gången men det är värt det då du får veta om hästen får i sig det den behöver för att må bra och kunna prestera.

Ättid och födosökstid, vad är det?

Hästen är gjord för att småäta mest hela tiden och man har sett att i det vilda innebär det att de går och letar ätbart i 14-18 timmar per dygn beroende på hur länge de får leta för att hitta något. Detta sökande är födosökstiden som de är DNA-programmerade att göra. Det här är ju en utmaning för oss att tillgodose när hästarna är uppstallade, vi får göra vad vi kan för att tillgodose hästens hälsa och minimera risken för beteendestörningar.

Vad vintern kan erbjuda…

Vad kan vi då göra?

  • Ättid, några saker vi vet är att det rent kroppsligt innebär att en häst behöver få i sig minst 1,5 kg grovfoder i torrsubstans (ts) per 100 kg häst för att ”magen” ska fungera. (Det synliggörs i foderstatsprogrammet). Hästen ska inte vara utan grovfoder längre än 3-4 timmar för att mikroorganismerna i grovtarmen ska må bra, inte svälta. Magsyran produceras hela tiden hos en häst så hästen ska helst inte motioneras på tom mage (då skvätter magsyran runt och kan fräta) utan ge lite grovfoder/strå ca 30 min före om den inte kommer direkt från bete.
  • Sysselsättningen, födosökstiden som är särskilt viktig för huvudets skull (hästens beteendebehov) är en större utmaning. En häst äter upp ett kg hö på ca 20-40 min så hur gör vi med resten av ät- och födosökstiden? På sommaren finns kanske lite gräs i hagen att pyssla med, kanske kan hästen få lite extra halm i boxen? Om det finns skogsbete i hagen där de kan pilla med grenar och rötter så ger det sysselsättning.

Tips för lättfödda hästar och ponnyer.

Det är ju en större utmaning att ge lättfödda hästar så mycket grovfoder så de har sysselsättning utan att de blir feta, vilket riskerar följdsjukdomar. Ett par tips:

  • Se till att ha ett bra hö som innehåller tillräckligt med protein, så att du inte behöver ta bort grovfoder för att ge protein via kraftfodret. Om proteinnivån i grovfodret är hög går det att ”späda ut” med halm.
  • Gör allt du kan för att inte låta din häst bli fet, då bantning innebär begränsat foderintag, även grovfodret drabbas. Det är visserligen naturligt för en vild häst att vara som fetast i september och sedan ”svälta sig” mager till februari/mars men det fungerar inte så bra med vår hästhållning. Vare sig för att kunna hålla hästen igång som ridhäst eller för att säkra hästvälfärden, bättre då att begränsa betestiden eller betesytan.

Du kan hullbedöma din häst med hjälp av Hennekes skala, här finns tips. Något som är värt att tänka på om du försöker få din häst att gå ner i vikt är att hålla koll på flera mätpunkter och kolla alla i en tabell, lista. Har hästen till exempel fått en fettnacke så kan den vara svår att bli av med även om den gått ner på alla andra ställen, revben, svansrot mm så se till helheten.

Vad kan en stallägare för säg ett inackorderings stall göra för att underlätta?

Om du driver ett stall med egna hästar eller hästar av en viss typ så kan det vara lättare att köpa in ett grovfoder med passande energi och proteininnehåll för maximal ättid. Men om du driver ett inackorderingsstall kan hästarna variera mycket i typ och även vilka som är uppstallade under året vilket gör det svårare.

Några tips till stallägaren är:

  • Gör några foderstater för några typer av hästar för att uppskatta behovet.
  • Köp in foderhalm som komplement framförallt för att underlätta för ponnyer och lättfödda hästar att få upp sin ättid utan att bli feta.

Behövs extra tillskott av vitaminer och mineraler?

För en häst i lätt- till medelhård träning så kan man känna sig lugn med att både behovet av makro- och mikromineraler tillgodoses om man gjort en foderstat och där sett till att den får tillräckligt med grovfoder samt tillgodosett behovet av mineraler och selen genom ett mineralfoder.

När det gäller vitaminer så kan man komplettera med ADE under vintermånaderna då innehållet i foder varierar och solen inte når huden under alla täcken. Oftast finns dessa vitaminer tillsatt i mineralfodret.

Alla andra pyttsar och tillskott då? Några ord på vägen…Värt att tänka på är att något som klassas som ett fodertillskott enligt lagen inte behöver ha någon bevisad effekt och inte får ha medicinska påståenden. Det finns väldigt få studier gjorda på de flesta tillskott och även få tillskott där det påvisats effekt. Dessutom finns nästan inga tillskott där man tittat på vilka negativa effekter en eventuell överutfodring kan innebära. Djurägarna har också ett etiskt ansvar att inte ”förgifta” sina hästar.

Något särskilt du vill skicka med inför hösten 2022?

Planera årets foderförbrukning. Räkna foderstater.

Julmyra Horse Center får pris och uppmanar till handling

Julmyra Horse Center vinner Lövsta Future Challenge hållbarhetspris 2020 för sitt arbete med att minska näringsläckaget, särskilt fosforläckage, från hagar och gödselhantering.

Julmyra Horse Center

Så påverkar våra hästar övergödningen i Sverige  

Hästar har en betydande påverkan på övergödningen av våra vattendrag och sjöar.  Påverkan kommer ifrån dålig hantering av foder och gödsel och dåligt skötta paddockar och hagar. När fosforn från gödseln koncentreras i jord och vatten bidrar det till övergödning, som i sin tur leder till otrevliga algblomningar, bottendöd och förlust av biologisk mångfald både på land och i vattendrag.  

Hur stor är hästgårdarnas andel av fosforläckaget som bidrar till övergödningen?  

Ett exempel visar på att fosfor från gödsel som kommer från hästarna i Sverige kan bidra med så mycket som 20 procent av lantbrukets andel. En häst som väger cirka 500 kg producerar 8-10 ton gödsel varje år. Vi har 360 000 hästar i Sverige. Det är så pass stort bidrag till övergödningen att myndigheter och miljöorganisationer runt hela Östersjön nu har fått upp ögonen för hästarnas roll och allt mer fokus kommer att läggas på hästgårdarna framöver. Riskerna ökar med många hästar på liten yta och i vissa områden har vi en stor hästtäthet.  

Med enkla medel kan bidraget till övergödningen minska med hälften bara genom en regelbunden mockning och rengöring av hagar samt en bra förvaring och hantering av gödseln.    

“Carin Barrsäter, projektledare Julmyra Horse Center, säger att nu är en bra tid att inventera och vidta åtgärder på sin gård. Nu finns mycket kunskap och tillgång till gratis rådgivning och det är bra att få det gjort innan det blir lagstadgat att alla ska ha genomfört dessa åtgärder.” 

Julmyra Horse Center, ett gott exempel att lära ifrån 

Nu behöver vi se till att hela hästnäringen ytterligare anstränger sig för minska sitt näringsläckage och påverkan på övergödning. Julmyra Horse Cnter är därför ett viktigt exempel och en god förebild för hur man kan arbeta tillsammans mellan myndigheter, gård och stallar, med just den frågan.  

I samarbetet mellan Julmyra Horse Center och Heby kommun har man sedan 2011 arbetat aktivt med olika förbättringar för att minska näringsläckaget. Sedan 2017 deltar man i ett EU projekt som heter Life IP Rich Waters. Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Projektet är långsiktigt och löper fram till 2024.   

Tack vare Julmyra Horse Centers långvariga och långsiktiga arbete har vi fått många goda exempel och erfarenheter att ta del av. På så sätt kan vi snabbare ställa om. Fosfor binder sig i markpartiklarna och förs med vattnet till vattendragen där de bidrar till övergödningen. Julmyra Horse Center arbetar med flera åtgärder som kan delas in i fyra områden. 

  1. Hindra att partiklarna lossnar och rinner iväg. 

Det är viktigt att undvika att det finns mycket gödsel som bidrar med fosfor och att markytan inte trampas sönder så partiklarna frigörs. På Julmyra Horse Center ser man till att det finns ett bra väldränerat paddockunderlag, som inte trampas sönder och som är lätt att mocka. Det är också viktigt att inte foderrester ligger kvar på marken. Man behöver planera för mockningen, få in en rutin så det blir av. Se till att avsätta tid för det.  Det är också viktigt att inte överutfodra hästarna, särskilt med kraftfoder, för då hamnar onödigt mycket fosfor i gödseln istället för att bygga upp hästens kropp. 

2. Se till att fosforn (och annat från gödseln) inte når vattendragen. 

Även om näringen till viss del tas bort genom mockning och det finns en väldränerad mark så försvinner en del fosfor bort med vattnet. Nästa steg är då viktigt, att se till att näringen tas upp av växter.  Några exempel är då att se till att ha en skyddande kantzon utmed diken. Kanske flytta in staketet några meter så att träd, gräs och blommande växter kan ta upp fosforn. Sätt gärna växter som främjar den biologiska mångfalden (artrikedomen).  

Skyddsavstånd till bäck.

Man kan också anlägga en sedimentationsdamm, en så kallad fosfordamm. Dammen fångar upp fosforpartiklarna som sjunker till botten på dammen. Bottenslammet kan sen användas som näring på åkrarna. 

Fosfordamm

3. God hantering och lagring av gödseln från stall och hagar.  

På Julmyra Horse Center har man en gemensam plats där all gödsel samlas för kompostering.  Man har även ett avtal med en lantbrukare som hämtar den och som har tillräcklig areal för att få sprida så mycket fosfor som gödseln innehåller på sin åkermark.  

Mängden strö som används påverkar också gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel. Ett nytt projekt för i år är att Julmyra Horse Center undersöker möjligheten att sortera gödseln i spån och träck. Det möjliggör förbränning av spån och kanske kommer det att göra det lättare att använda träcken i en biogasanläggning. 

4. Dela med sig av sin kunskap 

Som en del i Julmyra Horse Centers projekt ingår det att sprida kunskapen vilket kommer oss alla till del. Projektledaren Carin Barrsäter är ute och föreläser. Julmyra Horse Center tar också emot studiebesök. Många av åtgärderna som Julmyra Horse Center genomför följs också upp av forskare, bland annat på SLU, för att se vilken effekt de har. Dessa lärdomar kommer också oss andra till del då rådgivarna vet att de åtgärder som rekommenderas har effekt. Här finns en film som beskriver vad Julmyra Horse Center gör där Carin intervjuas av en forskare på RI.SE. Till den filmen finns även en kompletterande lärarhandledning och material till undervisning.  

FAKTARUTA JULMYRA HORSE CENTER år 2020
Träningscenter för trav/sporthästar med ca 50 personer fast boende, 40  personer arbetar på Julmyra Horse Center, 5 personer anställda på JHC.   
Över 200 hästar finns på Julmyra Horse Center idag, vision om 500  hästar. Travanläggningen består av 1000 m rundbana med automatiskt  bevattningssystem, 800 m rakbana som är 10 m bred, 800 m sandbana för  unghästträning, 500 m djupsandbana för alternativ träning, sandslinga  varav 3 km belysta kör-och ridvägar samt 1400 m backbana med en stigning  på 35 m  

Varför kan det ha positiv effekt hos mig att göra liknande åtgärder? 

  • Minskar spridningen av inälvsparasiter. 
  • Ger mindre leriga hagar för hästen och dig. 
  • Minska risken att drabbas av kostnader för kommande skärpt lagstiftning.
  • Trevligare närmiljö med högre biologisk mångfald på land och i vattendrag, sjöar.

Hur kommer jag igång med arbetet i mitt eget stall? 

En bra grund är att läsa på och få bättre förståelse för hästgödsel och övergödning.  Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) projekt “Skitsmart” bidrar med lättilgänglig kunskap inklusive workshopmaterial. Det finns också material från till exempel Julmyra Horse Centeroch Greppa Näringen med sin broschyr “Praktiska råd för hästgårdar” som kan vara en väg till kunskap.  

Steg 1 är sedan att göra en kartläggning som är anpassad till din anläggning, ditt stall och dina hagar. Var finns det särskilda risker såsom diken, lutning mot vattendrag och mark som är extra känslig för läckage? Riskkartläggningen tillsammans med en kartläggning om hur ni hanterar gödsel, foder och hagar kan sedan vara grunden för att ta fram en handlingsplan där enkla snabba åtgärder kanske blandas med större investeringar. Vissa stall känner kanske att det här kan de göra själva och andra behöver stöd för att ta fram en sådan kartläggning och handlingsplan.  

Var finns då rådgivning och stöd att få?  

Länsstyrelsen eller kommunen i er region kan vägleda er. Rådgivningen ser lite olika ut och kan till exempel inkludera kartläggning och stöd till att söka pengar för investeringar.  

Under perioden 2018-2020 finns i 20 pilotområden i Sverige gratis rådgivning i form av vattenrådgivare. Beroende på den specifika rådgivarens kompetens erbjuder vattenrådgivarna lite olika tjänster.  Här kan du läsa mer i ett inlägg från vattenrådgivaren på Enköpings kommun Cassandra Telldahl Bjelkelöv.

Organisationen Greppa näringen som hittills främst har gett rådgivning till lantbruksverksamheter men tar nu fram en modul för stöd till just hästverksamheter. Den modulen lanseras innan sommaren och därefter kommer Länsstyrelserna att upphandla rådgivare som kan vara på plats till hösten.  

På Skitsmarts hemsida har du också länkar till hur du kan söka LOVA pengar.