Visst påverkar klimatförändringarna ridsporten. Och det kostar

Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Det är på grund av sommarhettan och alltför lite nederbörd under höst och vinter. Är det orsakat av klimatförädringarna? Klimatforskarna har länge pekat på risker med minskad grundvattenbildning, i just de delar av Sverige som nu har problem. Vi vet också att vi kan förvänta oss mer extrema väder på grund av klimatförändringarna, både torrare och blötare.

Nu går Halmstads Fältrittklubb ut och berättar att man är tvungna att flytta sitt hoppmeeting inomhus då det råder bevattningsförbud i kommunen. Det får ekonomiska konsekvenser och man räknar med att förlora ungefär 100 000 kronor.

Forskning pekar också på att vattenbristen kan hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram. Konsekvenser av den globala uppvärmningen beräknas ge mer nederbörd i norra Sverige men mer torka i Sydöstra Sverige. Vi kan inte påverka hur mycket det regnar man vi kan använda vårt vatten smartare.    

  • Mindre hårdgjord yta så att regnet kan infiltrera – mer gräs och mindre asfalt. Sedumtak är snyggt om man ska bygga nytt. 
  • Dammar och våtmarker fördröjer regnet och ger det tid att nå ner till grundvattnet.
  • Vattentunnor runt om stallet som samlar upp regnvattnet som kan användas till vattning, tvätt av benskydd
  • Kanske kan du tvätta hästtransporten när det regnar?
  • Borsta och rykta mer istället för spola av hästen

Här kan ni se en film om vad Stall Lövholmen i Stockholm har gjort för att kunna vattna sin manege med regnvatten. Hejja!

 

 

 

 

En träningshelg = mer utsläpp än en tur och retur till Thailand

I början på året var jag, Jenny, på tvådagarsträning med min häst. Vi var 25 deltagare som red på lördagen och på söndagen. Bara tre av oss stannade över på anläggningen, något som kursen erbjöd. Det innebar att tre personer hade totalt tre stycken Tur och Retur resor (en vardera). De andra 22 stycken personerna som valde att åka fram och tillbaka både lördag och söndag och hade därmed två ToR sträckor vardera, alltså totalt 44 ToR.

När det kommer till transporter, som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, finns det tre områden som man fokuserar på för att minska klimatutsläpp, nämligen bilen, bränslet och beteendet. Vi behöver bättre bilar, miljövänligare bränsle och ett beteende som minskar onödigt körande. När det kommer till bilar som kan dra hästtransport används nästan bara bensin- och dieselbilar. Hästlastbussar drivs enbart på bensin och diesel. Fossila bränslen alltså. Det kokar ner till att vi måste jobba med på vårt beteende för att få ner utsläppen på kort sikt. Innan vi får miljövänligare hästbussar och dragbilar.

Vad blir då utsläppen av en träningshelg för 25 personer?

Klimatutsläppen blev enligt vår beräkning 80 kg kodioxidutsläpp, ToR / ekipage. För oss tre som sov över blev det tillsammans 240 kg koldioxid (Co2). De som åkte fram och tillbaka landar på 3520 kg Co2 tillsammans. Alltså totalt 3,76 ton. Det är mer utsläpp än en flygresa tur och retur till Thailand.

Vad hade hänt om alla hade stannat över?

Om alla 25 st hade stannat kvar över natten hade vi sparat 1,76 ton koldioxidutsläpp. Det motsvarar nästan lika mycket utsläpp som en ToR flygning till New York! ….eller samma utsläpp som 6769 stycken Krafft Grov. Det är ungefär vad 260 st hästar äter på ett år*.

Vi måste börja adressera dessa frågor inom ridsporten för att gemensamt bli mer hållbara. Det kan vi på kort sikt göra genom att ändra vårt beteende och undvika eller minska antal bil och lastbilsresor när vi kan.

*om vi räknar med att en häst äter en halv säck / vecka.

Är hästen en miljöbov? Gödseln livsnödvändig och livsfarlig?

Är hästen ett miljöhot? Nu sprids en artikel om ”hästen den okända miljöboven”. Det känns ju både tråkigt och orättvist. Det är sant att dåligt skötta hagar och paddockar bidrar till föroreningar eftersom fosfor och näring läcker ut i våra vattendrag och bidrar till övergödning.

Men precis som vi skrivit tidigare  är det också viktigt att se gödseln som en resurs och att den kommer tillbaka till jordbruket där fosfor och andra näringsämnen kan användas för odling. Då får vi tillbaka närings- och mullämnen som är bra för åkermarken och slipper bryta ny fosfor i gruvor.

DN har publicerat en artikel som är beskriver frågan väl och den har en kort och bra film som berättar om både problemen och hur vi kan lösa dom. Artikeln pekar på 7 saker vi kan göra för att minska risken för fosforläckage som leder till övergödning. Vissa sker är lättare att åtgärda än andra.

  1. En av orsakerna till fosforläckaget är enligt SLU att hästar utfodras med för mycket kraftfoder. Det ger ett överskott av fosfor i gödsel och urin. Forskning visar att ett bra hö är det enda som hästen behöver för att må bra. Det är nog den enklaste saken att åtgärda och som dessutom är billigare för dig. Se till att din foderstat har så hög andel av ett bra grovfoder som möjligt. Se även våra tidigare blogginlägg om grovfoder.grovfoder-ha%cc%88st
  2. Inte fler än två hästar per hektar (100×100 m). Det är ju även bra för hästarna med utrymme, men kan vara svårt att åtgärda om man inte har mycket mark. Det kan vara en dyr åtgärd att få fram mer hagmark.
  3. Grusunderlag på hårt trampade ytor. Det är ju något vi också uppskattar eftersom det blir mindre lera för oss och hästarna. Däremot kan det kosta en hel del pengar att göra rätt markberedning och att skaffa grus.
  4. Grön kantzon runt hagarna som fångar upp fosfor. Det vill säga det finns växtlighet runt kanterna på hagen, växtligheten använder då fosforn istället för att den läcker iväg. Den här åtgärden är relativt enkel och inte allt för dyr att genomföra.
  5. Rutiner så att hästarna gör ifrån sig inne och mockning av hagarna. Svårt att få hästar att kissa och bajsa på kommando. Det kanske är ännu viktigare att fokusera på att göra rent hagarna ofta och ordentligt.
  6. Lagra gödseln på rätt sätt. Ja det måste vi ju göra, det är lagstadgat. Viktigt att dels att se till att gödseln hålls ren från skräp och att näring inte kan läcka ut. Den behöver också kunna lagras tillräckligt länge för att underlätta att en lantbrukare vill och kan använda den på sin åkermark.
  7. Hagen ska inte ligga nära ett vattendrag. Det kan ju också vara svårt om man inte har andra hagar. Men har man fler så kan man ju tänka till och säkerställa att rasthagarna inte är nära vattendragen. Och säkerställa breda och stora gröna zoner.

gor-vad-du-kanSumma summarum så kan vi kanske säga att en hel del kan vi åtgärda ganska lätt. Och andra saker kräver större investeringar vilket gör det hela svårare. Låt oss fokusera på vad vi kan göra i vårt stall och fortsätta föra samtal med kommuner och andra kring oss om hur vi ska lösa det som är svårt.

Så är hästen ett miljöhot? Nej, men hästgödsel på fel ställe bidrar till övergödning och det måste vi hjälpas åt att åtgärda!

Kan man hitta miljömärkt kraftfoder?

Vi vet ju att det mest hållbara och miljövänliga fodret är grovfoder. Att kunna använda så mycket grovfoder som möjligt, av bra och rätt kvalitet, är bra för hästen, plånboken och miljön, en riktig win-win situation.

Men hur är det när vi behöver komplettera med kraftfoder, kan vi hitta miljömärkta eller hållbara produkter då?

Vi har ställt frågor till 24 återförsäljare eller producenter om detta. 6 av 24 har svarat och av dessa är fyra svar utförliga. Det verkar finnas några övergripande svårigheter; Det är livsmedelsproducenterna som i första hand får de miljömärkta råvarorna eftersom de betalar mer. Vi har fått en dålig svarsfrekvens, det och en del av svaren vi fått tyder på att branschen inte ser en efterfrågan på miljömärkt kraftfoder från oss konsumenter.

2016-12-20 19.35.18-1

Men företagen verkar också vara omogna i frågan. De verkar inte se miljömärkta produkter som något som skapar mervärde för konsumenten eller för företaget. Två av företagen har endast svarat att ”det är svårt att svara eftersom miljömärkt hästfoder inte finns” och en annan tycker att det är ”affärskänsligt och avstår att svara”.

Så vad kan vi då säga? Ja om vi börjar med kraftfoder som bara består av 1 st råvara, som  till exempel havre eller korn.

En del av oss kan säkert köpa ekologisk havre och kanske korn, men även här så går största delen av havren till livsmedel eller så använder man den själv på den gård som har odlat havren. Produkten ”Betfor” som består av resterna från sockerbetan, förenklat kan man säga att sockerbetan rivs och pressas för att få ut sockret till livsmedel och kvar blir betfibrerna som framförallt används till foder. Idag finns det inte några ekologiskt odlade sockerbetor som används till socker och därmed ingen ekologisk betfiber. Men det här kommer sannolikt att ändras de närmaste åren då efterfrågan på ekologiskt socker ökar. Nordzucker som producerar varumärket Betfor säger att de inte märkt någon efterfrågan från hästfolk men att efterfrågan finns från jordbruket. Här får vi skärpa oss och visa att vi också vill få del av ekologisk Betfor framöver.

Miljömärkningar eller inte?

I Hästen och Hållbar Utveckling lyfter vi fram att en viktig sak är att efterfråga miljömärkningar som EU-ekologiskt, KRAV och Svensk Sigill. Miljömärkningarnas roll är att sätta upp regler och sedan skicka ut oberoende personer som kollar att de som odlar och producerar följer reglerna. De kollar åt oss eftersom de flesta av oss varken har kunskapen eller tiden att kontrollera odling och produktion av våra produkter.

Vi har inte hittat ett enda miljömärkt foder. St Hippolyt  utmärker sig med att ha svarat utförligt på våra frågor. De säger att de marknadsför sig som ett nästintill helt ekologiskt foder utan bekämpningsmedel, besprutning, olika konstgjorda konserveringsmedel samt konstgödning. De har som mål att alla ingredienser ska bli ekologiska. Men de säger också att för St. Hippolyt har det aldrig varit viktigt med olika märkningar. Utan miljömärkningar får konsumenten själv avgöra om man vill lita på det producenten berättar utan att någon oberoende märkning är iblandad.

KRAFFT har en annan strategi, deras produkter är i allra möjligaste mån baserade på svenska råvaror och majoriteten av sortimentet produceras i Sverige, allt för att få så närproducerade produkter som möjligt. För varje Krafft-foder anges dessutom ett beräknat klimatfotavtryck som guide för kunder som vill göra en så liten påverkan på klimatet som möjligt. Krafft jobbar fortlöpande med att främja svenska råvaror av bra kvalitet och som led i detta har t.ex. sojaoljan i majoriteten av deras produkter bytts ut mot svensk rapsolja. Deras plan är att även i framtiden begränsa användningen av palmolja och soja i så stor utsträckning som möjligt. Krafft Groov sortimentet är idag fritt från soja- och palmolja.

Undvik soja och palmolja

De mest miljöbelastande råvarorna i kraftfoder är soja- och palmoljeprodukter. När vi har undersökt kraftfoder så innehåller de flesta sammansatta produkter (pellets och musli) soja. Vi har även sett att palmolja kan förekomma i kraftfoder. Var noga och läs på innehållsförteckningen. Välj bort kraftfoder med palmolja och soja.

Hör gärna av er till oss om ni har tips på miljömärkt foder och fråga det varumärke som ni använder om de kan ta fram flera mer hållbara produkter.