Hästvälfärd – hur bra är vi på det?

av Fil. Dr. Sofie Viksten

photobynoren

Presentation av Sofie Viksten: Kanske Sveriges främsta hästnörd som disputerade från SLU 2016 inom ämnet hästvälfärd och hur man mäter den. Driver företaget Hästfokus AB och arbetar med alla typer av frågor som berör hästvälfärd, bl.a. hästens naturliga beteenden, byggnation av hästanläggningar, föreläsningar om hur man mäter hästvälfärd, frågor kring oönskade hästbeteenden, hästvälfärd och etiska aspekter av träning och tävling med hästar.

När vi skickar våra barn till förskolan utrustar vi dem inte med knogjärn, men många får en pisk med sig när de ska börja på rid- eller travskola. Får man lära sig att hantera en pisk korrekt så är den ett bra arbetsredskap som inte orsakar hästen obehag, men hur vet man egentligen om hästen upplever obehag? Och varför gör vi som vi gör?

Hästindustrin står inför ett antal utmaningar gällande hur vi sköter och hanterar våra hästar. Kunskapsnivåerna hos de som köper häst varierar enormt mycket och den hästkunskap som förr var en tradition är inte längre självklar. Detta syns om vi försöker se objektivt på hur vi faktiskt håller och hanterar våra hästar. För handen på hjärtat, hur är hästvälfärden egentligen?

Vi har en av världens mest detaljerade djurskyddslagstiftningar, men den miniminivå som anges av lagen är sällan nog för att hästarna ska må bra. Vi behöver kort sagt bli bättre på att lära oss att bedöma hästvälfärd; hästens upplevelse av det vi utsätter den för.

Hästvälfärd är ett samlingsord för hästens mentala och fysiska hälsa, det är ett brett ämne som omfattar allt ifrån avsaknad av sjukdom till tecken på att hästen mår bra mentalt. Men ingen kan kunna alla ämnen som ingår. Det är en omöjlighet. Det handlar mer om att kunna bedöma när man ska söka hjälp av t.ec. veterinär, etolog eller hovslagare. Att vara öppen för utomstående, utbildade, människors kunskaper. Vi hästmänniskor behöver faktiskt inte lära oss allt själva, trots att vi har en tradition att vara självlärda experter. Vi kan istället nyttja befintliga mätmetoder som stöd när vi ska ändra saker kring hästarna. Men alltför få gör det.

Om hästen får ett sår ringer vi veterinären, men om den utrycker olika problematiska beteenden så frågar vi en tränare, sällan en etolog… Varför är det så?

Ett av de tidigaste tecknen på försämrad välfärd är just en beteendeförändring. Kanske hästen inte vill bli sadlad? Den kanske blir svårfångad i hagen? Vägrar på hinder? Sparkar efter skötaren? Gnager på trä i hagen och boxen?

Det är ibland svårt att förstå varför hästen beter sig som den gör. Det första man som hästägare bör göra är att fundera över när beteendet ändrades? Och när beter sig hästen på det här viset? Är den kollad av en veterinär så att man vet att den inte har fysiskt ont? Men den viktigaste frågan av dem alla är: har hästen möjlighet att utöva sina naturliga behov?

En flock valacker i vardagshagen. foto: Camilla Välimaa

Hästen är ett flocklevande bytesdjur som i frilevande tillstånd spenderar merparten av dygnet med födosök och att röra sig i långsamt tempo. De har också möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar dygnet runt. Så varför hålls då merparten av våra hästar som om de inte hade ett behov av social kontakt, rörelse och födosök? Stillastående. Utan grovfoder. Inomhus. Ofta med begränsad kontakt med andra hästar.

Handen på hjärtat – det är inte för hästvälfärden som vi fortfarande bygger fler boxar än lösdrifter. Det är för vår egen. Vi är vana vid att ha boxar, för det har vi alltid haft. Oavsett vad forskning och erfarenhet av hästens naturliga behov säger så håller vi hårt fast vid våra traditioner. Våra påsar för höet. Våra skottkärror och grepar. Våra små hagar.

Varför är vi inte mer öppna för att anpassa oss efter hästens naturliga behov och vad forskningen berättar för oss?

För sanningen att säga, om vi gjorde det så skulle många av dessa beteendeproblem försvinna. Som magi. Utan att vi behöver lägga multum på lugnande örter, hästpratare, diverse behandlare och boxmattor som dämpar ljudet av hästar som sparkar i väggarna. Och detta utan att vi behöver sluta träna och umgås med våra hästar. Det skulle snarare höja kvalitén på vårt umgänge med dem.

Hästen och människan, en kentaur?

Nu har jag läst olika betraktelser och fakta om interaktionen mellan häst och människa. I Boken Kentauren -om interaktionen mellan häst och människa.

Underbart att få frossa i tankar och känslor om hästen…särskilt förtjust är jag personligen i Petra Anderssons texter som kommer nära mina egna funderingar. Hur fungerar den där kontakten egentligen? mystiskt och magiskt och ändå inte…Hur kan det komma sig att vi ens får rida på hästen?

Andra intressanta områden är till exempel, hur vi har förhållit oss till hästen i historien och om hästunderstödd terapi.

Petra har även skrivit en blogg åt oss om hästmänniskor och miljöfrågor

ISES internationell konferens, tre dagar med forskning om hästens välfärd

Vad eller vem är ISES?

Poster i förgrunden och läktaren med föreläsningar längst bort.
Poster i förgrunden och läktaren med föreläsningar längst bort.

ISES står för International Society for Equitation Science som är en ideell organisation (en NGO) som vill tillgängliggöra och möjliggöra forskning kring hur hästen bäst ska tränas så att hästens välfärd liksom relationen mellan häst och ryttare förbättras. Organisationen anordnar internationella konferenser och samlar experter och organisationer som arbetar med hästens beteende, träning och välfärd.

”The Mission of ISES is to promote and encourage the application of objective research and advanced practice which will ultimately improve the welfare of horses in their associations with humans.”

Du kan bli medlem och skriva upp dig för att få nyhetsbrev från ISES och följa dem på Facebook. Tidigare konferenser och annat material finns även på deras youtube-sidan.

Temat hästens välfärd

ISES har tydliga principer som man ser som icke-förhandlingsbara för att hästen ska må bra under träning och lära sig på bästa sätt baserat på dagens forskning och beprövad erfarenhet. Principerna berör även frågor som hör till de timmar som hästen inte tränas, frågor som vi vanligen förknippar med välfärdsfrågor. I vår rapport beskriver vi det på sidorna 10-11.”Take into account the horse’s ethology and cognition. Horses have evolved to live and process information about the world in a certain way. They need the company of other horses, locomotion and access to roughage. Do not blame the horse for undesired behaviour. Horses do not perceive nor recall events like humans do.”

Konferensens innehåll

Temat för ISES 14e konferens handlade om hästens välfärd; bra träning, bra utfodring, bra stallmiljö, bra mentalt tillstånd, bra hälsa och bra beteende. Här kan du hitta konferensens schema och det dokumenterade materialet från konferensen: Proceedings 14th ISES Conference.pdf

I Rom träffades ca 250 internationella deltagare från många olika länder framförallt Australien, Nya Zeeland, USA och Europa. Deltagarna var både intresserade amatörryttare som jag själv, tränare, veterinärer och forskare. Från SLU och Strömsholm i Sverige visades bland annat forskning från Active stables lösningar.

konferens1Vi höll till på ”Reggiemento” ett regemente med gamla anor, det vill säga en militäranläggning där bland annat Caprilli tidigare arbetade. Caprilli som för 150 år sedan utvecklade den moderna hoppsitsen där ryttaren står upp i sadeln och ger hästens hals frihet för att klara hoppet. Man kan ju på internationella tävlingar se Italienska ryttare med uniform  och som jag förstår det är det delvis på grund av att de till viss mån är sponsrade av militären. Den här fina anläggningen ägnar sig enbart åt ridsport. Den liknar lite grand Ryttarstadion i Stockholm med terrängbana och många ridbanor för träning, men den är lite större.

Reflektioner

Jag tycker att det arbete som ISES gör är oerhört viktigt och jag är särskilt tacksam för att just den här konferensen handlade om hästens välfärd. Eftersom välfärdsfrågorna är många och forskning oftast hanterar en liten del i taget kan de olika presentationerna kännas lite spretiga, med allt ifrån hur varmt det blir under täcket, till vad som händer hästar som får allvarliga problem när de inte kan ligga ner och sova och hur man vet att hästen är redo för en längre transport, brand i stallet, fetma med mera. Här kan du läsa en pressrelease om hur ofta du behöver träna hästen för att den ska lära sig nya saker. ”f you are repeatedly training your horse to do the same task every day, you could well be spending your time more productively. New research has found that horses have similar learning progress and remember a task just as well, when they are trained every three days, as when they are trained daily.”

Ett par exempel på annat som togs upp:

  1. När veterinären Gemma Pearson visade hur man kan träna en häst att komma över rädsla för sprutor eller konferens-4att tolerera ögonsalva, önskar jag hade vetat det innan vi hade månader av ögonsalva med vår häst. I linje med principerna för ISES träning görs det med positiv förstärkning, att introducera det gradvis och en klicker samt belöna med godis. Likaså visade de hur man gör en hullbedömning på sin häst, vilket är mycket viktigt. Dessa praktiska instruktioner och några till kommer att komma ut på youtube kanalen längre fram.
  2. Ett exempel på när jag skulle uppskattat att studien sattes i ett större sammanhang är: En forskningsstudie som undersökte hur varmt det blir under täcken och om det kan bli för varmt för att hästen ska må bra. De visade i den studien att det inte blev någon ökad värme under flugtäcken men väl när hästen fick många täcken på sig. De kommer gå vidare med studien för det var osäkert om det blev för varmt. Hästen kan reglera sin temperatur fint i temperaturer mellan 5-25 grader (vi människor klarar bara temperaturer mellan 25-30 grader utan kläder) så som jag förstår det är risken kanske inte så stor att hästen svettas under täcket i onödan. En fundering är om det inte vore bättre att gå uppströms till källan till varför vi sätter på dem täcken och ta reda på när en häst verkligen har nytta av att bli klippt och när en oklippt häst faktiskt behöver ett täcke för att inte frysa?
    Min reflektion är att det finns många andra skäl att inte ha täcken i onödan, dels arbetsmiljön (det sliter på axlarna att ta på och av många täcken varje dag), miljöpåverkan från tillverkningen (se vår rapport) och att hästar ofta föredrar att slippa täcken, om det inte är nederbörd och hård vind utan skydd.  Något som tidigare forskning visat när hästar tränades att säga till om de vill att täcket ska tas av eller på. För mig är det här ett exempel på när det är bra att sätta den beskrivna forskningen i sitt större sammanhang för att kunna dra relevanta slutsatser.

Med det sagt så vill jag uppmuntra alla att kolla in ISES hemsida och sociala medier för information om den här konferensens olika teman och allt annat. Här finns mycket värdefull kunskap och information.

Jag kan rekommendera att åka på en ISES konferens.

Hållbarhästs utsända i Rom, Camilla Välimaa.

Filmtajm! Vi har kollat in två dvd-filmer av Anders Eriksson ”Hästens förutsättningar för arbete”

Hästkunskap sprids oftast muntligt från en äldre till en yngre eller nyare hästmänniska i stallet. Vilket är bra eftersom det är mycket erfarenhet som behöver delas, inte bara fakta. Men det har visat sig att det finns en risk att vi missar att få in ny kunskap till stallet. Idag finns ju dessutom mer samlad kunskap, expertis (alltifrån tandläkare, veterinärer till sadelmakare m.fl.) och ny forskning än någonsin om hästen och dess användning.

Så vi har kollat in två dvd-filmer som är späckade av kunskap, en del av kunskapen har de flesta av oss lite till mans/kvinns har glömt bort (länge sedan vi läste en faktabok?) eller har luckor i. Vi som har hästar behöver en bra kunskapsnivå om grunderna så att vi får lite lättare att bli bra beställare av produkter och tjänster till våra hästar. Till exempel välja en bra hovslagare eller köpa rätt sadel och träns till vår häst, träna upp hästen på ett bra sätt mm.

DVD-HFFA

Ok de här filmerna är inte direkt 2 dvd-filmer som du ser för att roa dig. Det är inte ”Dreamer” (vilken för övrigt kan rekommenderas), det är faktatungt och väldigt intressant på ett enkelt sätt med filmer, intervjuer och bilder. Det är bra grundläggande och gedigen kunskap, en unik samling. OBS. En och annan gammal sanning får också stryka på foten för ny kunskap! 

Visste du till exempel att frambenen bara hänger fast i skelettet med en muskelhängmatta! liksom sitter löst och ska kunna röra sig fritt från skelettet? Det visste inte jag innan jag såg på dvd’n. Och att det egentligen inte finns någon plats för ett bett i munnen…hur man gör då för att det ändå ska bli rätt berättas det om i filmen.

 

Ett smakprov kring avsnittet sadling

Ett intressant exempel handlar om att välja rätt sadel som för många av oss har känts som en mardröm någon gång. Här får vi en gedigen genomgång av hur sadeln är uppbyggd, hur den påverkar hästens rörelser, hur den därför bör ligga och när den ska stoppas om och varför.

Sadelmakaren Renna VanDooren från Michigan, menar att vi idag säljer för mycket sadlar på utseende och anpassar sadeln till ryttaren men inte tillräckligt till hästen. Vi borde egentligen göra en sadel till varje häst. Först anpassa sadeln till och bygga den efter hästens form och sedan anpassas sadelns form till ryttaren. Det här skulle göra att hästen har en sadel som gör att den verkligen kan göra det som vi begär av den. Många av dagens sadlar har inte byggts med tillräckligt hantverkskunnande menar han. De kanske importeras från länder där hantverkskunnandet inte är tillräckligt för att göra en sadel som passar hästen. Det finns en sadelmakeriskola i Tärnsjögarveri som försöker bibehålla och höja kunskapen i Sverige.

www.equitellus.com
www.equitellus.com

Det är som sagt massa kunskap som är samlad. Lite varning för anatomilektion med hoven som är en riktig hov som dissekeras, hua, men det är illustrativt. Kan vi allting nu – nej, men lite mer och vi kan ju kolla igen. Och lite skönt är det ju att inte behöva läsa utan få se det på film. Så filmtajm!

När det gäller foder så kolla även in våra bloggar som ger tips om hur man gör en foderstat steg för steg. Kompletterande boktips från Cecilia Müller i filmen är Hästens näringsbehov och utfodring, Christina Planck och Margareta Rundgren. Boken tipsar även Jenny Persson om på sin foderbloggen.

Innehållsrubriker för de åtta timmarna: 

DVD 1:Med känsla för hästen, Hoven (anatomi/exteriör och belastning/hovbeslag – broddar/sjukdomar/tappsko), Sadling (historik/anatomi/sadling/tillpassning), Betsling (anatomi/betseltyper/tillpassning/munhälsa), Avel (uppfödning/exteriör/semin).

DVD 2:Hästhållning (stallmiljö/hagar/foder/skötsel/sjukdomar), Utbildning och träning (hästens träningsfysiologi/grundutbildning/arbete i töm/utrustning/visitation/underlag), Philippe Karl -teorilektion/ridlektion

Här hittar du filmen och mer faktaböcker och annat från equitellus ”Hästens förutsättningar för arbete:

Boktips inför sommarsemestern

hastsignaler_omslag

Ett boktips nu när vi på allvar börjar drömma om sommarsemestern. Boken Hästsignaler är en skön bok som vill hjälpa oss att bättre förstå, hantera och sköta hästar. Många av oss som idag hanterar hästar har inte vuxit upp med hästar eller andra stora djur och det gör det lätt att, i bästa välvilja, föra över våra mänskliga behov på hästen.

Boken visar på hur vi ska tolka hästens kroppsspråk och lära oss se objektivt på det utifrån frågorna: Vad ser du? Varför händer det? och Vad gör du?

Den är mycket läsvärd för både nybörjare och oss mer erfarna. En bok som med mycket bilder hjälper oss att titta på gamla beteenden på nya sätt, som de skriver…”Hästsignaler lär dig skillnaden mellan att titta och verkligen se.”

Boken ges ut av Hushållningssällskapet och är skriven och faktagranskad av veterinärer och andra olika experter inom foder, hovslageri mm. Här kan du läsa mer och beställa boken Hästsignaler.