HållbarHäst försöker reda ut vad som är vad när det gäller hästens beteendebehov och Jordbruksverkets föreskrifter med allmänna råd för hästhållning* med hjälp av Sofie Viksten.
Vad betyder egentligen ett beteendebehov?
”Vissa beteenden är av så stor betydelse för ett husdjurs välfärd att de kallas för beteendebehov. Man kan säga att om motivationen hos djuret att utföra ett visst beteende är stark och om beteendet ger djuret en funktionell återkoppling, det vill säga minskar dess motivation att utföra beteendet ifråga kan man tala om ett beteendebehov.” Hanna Sassner, SLU, Hästsverige.
Låter det krångligt? Ni har säkert hört om hönans behov av sandbad och sittpinne, hönan har när hon getts möjlighet jobbat för att få tillgång till de här sakerna och när hon fått det så slutar hon jobba för det. Sittpinnen är ett arv i generna från att de ursprungliga hönorna kommer ifrån djungeln och att det är säkrare att sova i trädet än på marken. Grisar har ett beteendebehov att få bygga ett bo när de ska grisa något som en tillgång till halm kan tillgodose. Ett annat tydligt exempel är hunger som är en känsla som ökar motivationen att äta. När magsäcken fylls känner man mättnadskänsla dvs en återkoppling som minskar motivationen att äta.
Hästens beteendebehov
Kli-kompisar
Hästens beteendebehov är väl underbyggda med vetenskap och beskrivs väl på HästSveriges hemsida. Det handlar om beteenden som är kopplat till födosök, rörelse, vila och socialt umgänge. Precis som för hönan och hennes behov av en sittpinne, så har inte utveckling och avel påverkat hästens grundläggande beteendebehov nämnvärt. Beteendebehoven är fortfarande viktiga för alla hästar som finns idag oavsett ras eller användningsområde.
Om hästen inte får utlopp för dessa behov är risken stor att den utvecklar beteendestörningar i form av till exempel vävning, krubbitning, box eller hagvandring, aggressivitet, apati med mera. Det här kan också visa sig mer subtilt i ridningen.
” Jag har många gånger sett att mer rörelse och särskilt i frihet varit nyckeln till att lösa en hel del problem som dyker upp under ridningen”, berättar Peder Fredricson, Grevlundagården i vår rapport Hästen och hållbar utveckling.”
FAKTARUTA OM BETEENDEBEHOV MED TEXT PLOCKAD FRÅN HÄSTSVERIGE:
Flocken
- FÖDOSÖK: Om hästen ges möjlighet så ägnas omkring 16-19 timmar per dygn till att söka efter föda och äta.
- RÖRELSE: Vilda hästar kan gå uppemot 80 km per dag. Mestadels handlar det om att hästen skrittar men vanligtvis har hästen en mer aktiv period varje dag på ca 10-15 minuter då den travar och galopperar, ofta tillsammans med andra hästar i flocken. Daglig utevistelse under många timmar per dag, i en tillräckligt stor inhägnad som ger hästen möjlighet att röra sig fritt i alla sina gångarter tillsammans med andra hästar, är en god grund för att tillgodose hästens rörelsebehov. Att rida ut tillsammans är också ett sätt att ge hästen möjlighet att få röra sig friare än på ridbanan, på varierande underlag och över större områden.
- VILA: En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben.
- SOCIALT UMGÄNGE: Flocken är en stor trygghet för hästen. Det är därför inte så underligt hästar kan ha svårt att bli lämnade ensamma i stallet eller hagen, att gå ifrån stallbacken eller att gå in ensam i en transport. Hästen bildar starka band till andra hästar och känner sig tryggast i en stabil grupp. Hästen kommunicerar med alla sina sinnen och den fysiska kontakten med andra hästar är viktig för sammanhållningen. Att gå i hage med andra hästar, lösdrift eller stallar där hästarna är inom räckhåll för varandra är därför viktiga förutsättningar för att tillgodose hästens sociala behov.
Säkerställer våra lagar och föreskrifter hästens beteendebehov?
Vi har under året som gått fått nya föreskrifter och allmänna råd om hästhållning som gäller från och med 1a mars 2019. Dessa gäller alla som har en häst.
Vem har egentligen ansvar för vad?
Hästägaren är ytterst ansvarig för att sin häst hålls enligt föreskrifterna även om den är hos en fodervärd. Stallägaren kan vara ansvarig för vissa saker som är direkt kopplat till exempelvis byggnaden och anläggningen.
Vad har blivit lättare för hästägaren, hästhållaren?
”Ett syfte med de nya föreskrifterna är att ge ökade möjligheter för den som vill utveckla sin hästhållning att hitta nya sätt att uppfylla hästens behov på. I arbetet med föreskrifterna har fokus varit att ta fram funktionsregler, det vill säga beskriva den funktion som ska uppnås och minska mängden detaljkrav när det gäller hur detta ska göras.” Från Jordbruksverkets hemsida.
Det är lite tydligare att varje enskilt fall ska bedömas för sig, ett exempel är att det kan vara lättare att hålla häst i äldre stall med lägre takhöjd om man har små hästar så att takhöjden ändå är tillräcklig. Samtidigt så gör det här att det kan vara svårbedömt för den enskilda djurskyddsinspektören. Det kommer att krävas tydliga riktlinjer från Jordbruksverket som stöd för inspektörerna.
Vad har blivit bättre för hästen? Kan föreskrifterna bidra till att hästens beteendebehov tillgodoses?
Här nedan finns några exempel kring vad föreskrifterna säger om hästens beteendebehov.
FÖDOSÖK ”Hästar ska utfodras med en grovfoderbaserad foderstat som. 1. medger tillräcklig sysselsättning för att förebygga stereotypier, 2. ger förutsättningar för att förebygga störningar i mag-och tarmsystemet, 3. över tid motsvarar hästens energi- och näringsbehov, och 4. resulterar i ett hälsosamt hull.” ”Hästar som inte har fri tillgång till dricksvatten ska få dricka sig otörstiga minst två gånger dagligen jämnt fördelat över dygnet.” Kommentar: Ättiden omnämns inte.
RÖRELSE ”Hästar ska normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus. För föl och unghästar upp till 12 månaders ålder ska denna rastning ske tillsammans med minst en annan häst. Vid anläggningar som var i drift när dessa föreskrifter trädde ikraft får sådan rastning ske inomhus, i ridhus eller motsvarande, om det saknas möjlighet att anordna rastningen utomhus.”
SOCIALT UMGÄNGE ”Hästar ska normalt sett hållas så att de kan se, höra, känna lukten av och ha daglig fysisk kontakt med andra hästar i hage och/eller under den tid de står uppstallade i box eller spilta. Kravet på fysisk kontakt gäller inte för de hästar där möjlighet till fysisk kontakt med andra hästar, även i en box genom ett galler, medför stor risk att hästen skadar sig själv eller andra hästar. Hästar som före dessa föreskrifters ikraftträdande har hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket får även fortsättningsvis hållas så under förutsättning att hästarna inte mår uppenbart dåligt.”
VILA: Det finns olika delar i föreskrifterna som indirekt möjliggör en god vila, boxstorlekar, ligghallar i grupphållning, liggytor ska vara torra och rena etc. Gränsvärde för buller ” I stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.” Det finns en app som heter Buller från Arbetsmijöverket som ger en god indikation.
Generellt sett tycker vi att det finns en för svag koppling och styrning till beteendebehoven i föreskrifterna. Särskilt när det gäller rörelse och socialt umgänge. Vilket innebär att föreskrifterna inte räcker hela vägen för att säkra hästens beteendebehov.
Det finns också mycket undantag vilket gör att förändringstakten blir långsam. Till exempel: ”Hästar som före dessa föreskrifters ikraftträdande har hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket får även fortsättningsvis hållas så under förutsättning att hästarna inte mår uppenbart dåligt.”
Och hur ska man som inspektör bedöma om hästen uppenbart mår dåligt? Sofie Viksten anser att det blir väldigt svårt för inspektörerna då det kan krävas tidskrävande bedömningar som inte ryms inom en kontroll. Tid är pengar och om Länsstyrelserna ska följa upp det så krävs mer resurser till djurskydd.
Självklart skulle det få stora ekonomiska konsekvenser att driva igenom reglerna utan undantag. Men om vi menar allvar med att hästen ska få tillgodose sina beteendebehov så behöver vi sätta ner foten och acceptera att vissa stall behöver, flyttas, byggas om eller stänga ner. Det bästa vore om myndigheter satt en övergångstid och det fanns möjlighet att söka pengar i de fall stallen kan utveckla sin verksamhet så att beteendebehoven kan tillgodoses. Så är inte fallet idag.
Det här leder oss till slutsatsen att det är ditt ansvar som hästägare att säkerställa att din hästs beteendebehov tillgodoses, precis som att hönan ska få en sittpinne och grisen tillgång till halm. Utbildningar kring hur du kan bedöma hästbeteende finns bland annat vid Linköpings universitet och vid SLU. Det finns även ett antal utbildade etologer som driver egna företag och gör bedömningar på uppdrag.
(*förutom föreskrifterna så måste hästhållningen leva upp till djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539), föreskrifterna är lite mer detaljerade och utformas av Statens Jordbruksverk.)
