Vi vet ju att det mest hållbara och miljövänliga fodret är grovfoder. Att kunna använda så mycket grovfoder som möjligt, av bra och rätt kvalitet, är bra för hästen, plånboken och miljön, en riktig win-win situation.
Men hur är det när vi behöver komplettera med kraftfoder, kan vi hitta miljömärkta eller hållbara produkter då?
Vi har ställt frågor till 24 återförsäljare eller producenter om detta. 6 av 24 har svarat och av dessa är fyra svar utförliga. Det verkar finnas några övergripande svårigheter; Det är livsmedelsproducenterna som i första hand får de miljömärkta råvarorna eftersom de betalar mer. Vi har fått en dålig svarsfrekvens, det och en del av svaren vi fått tyder på att branschen inte ser en efterfrågan på miljömärkt kraftfoder från oss konsumenter.
Men företagen verkar också vara omogna i frågan. De verkar inte se miljömärkta produkter som något som skapar mervärde för konsumenten eller för företaget. Två av företagen har endast svarat att ”det är svårt att svara eftersom miljömärkt hästfoder inte finns” och en annan tycker att det är ”affärskänsligt och avstår att svara”.
Så vad kan vi då säga? Ja om vi börjar med kraftfoder som bara består av 1 st råvara, som till exempel havre eller korn.
En del av oss kan säkert köpa ekologisk havre och kanske korn, men även här så går största delen av havren till livsmedel eller så använder man den själv på den gård som har odlat havren. Produkten ”Betfor” som består av resterna från sockerbetan, förenklat kan man säga att sockerbetan rivs och pressas för att få ut sockret till livsmedel och kvar blir betfibrerna som framförallt används till foder. Idag finns det inte några ekologiskt odlade sockerbetor som används till socker och därmed ingen ekologisk betfiber. Men det här kommer sannolikt att ändras de närmaste åren då efterfrågan på ekologiskt socker ökar. Nordzucker som producerar varumärket Betfor säger att de inte märkt någon efterfrågan från hästfolk men att efterfrågan finns från jordbruket. Här får vi skärpa oss och visa att vi också vill få del av ekologisk Betfor framöver.
Miljömärkningar eller inte?
I Hästen och Hållbar Utveckling lyfter vi fram att en viktig sak är att efterfråga miljömärkningar som EU-ekologiskt, KRAV och Svensk Sigill. Miljömärkningarnas roll är att sätta upp regler och sedan skicka ut oberoende personer som kollar att de som odlar och producerar följer reglerna. De kollar åt oss eftersom de flesta av oss varken har kunskapen eller tiden att kontrollera odling och produktion av våra produkter.
Vi har inte hittat ett enda miljömärkt foder. St Hippolyt utmärker sig med att ha svarat utförligt på våra frågor. De säger att de marknadsför sig som ett nästintill helt ekologiskt foder utan bekämpningsmedel, besprutning, olika konstgjorda konserveringsmedel samt konstgödning. De har som mål att alla ingredienser ska bli ekologiska. Men de säger också att för St. Hippolyt har det aldrig varit viktigt med olika märkningar. Utan miljömärkningar får konsumenten själv avgöra om man vill lita på det producenten berättar utan att någon oberoende märkning är iblandad.
KRAFFT har en annan strategi, deras produkter är i allra möjligaste mån baserade på svenska råvaror och majoriteten av sortimentet produceras i Sverige, allt för att få så närproducerade produkter som möjligt. För varje Krafft-foder anges dessutom ett beräknat klimatfotavtryck som guide för kunder som vill göra en så liten påverkan på klimatet som möjligt. Krafft jobbar fortlöpande med att främja svenska råvaror av bra kvalitet och som led i detta har t.ex. sojaoljan i majoriteten av deras produkter bytts ut mot svensk rapsolja. Deras plan är att även i framtiden begränsa användningen av palmolja och soja i så stor utsträckning som möjligt. Krafft Groov sortimentet är idag fritt från soja- och palmolja.
Undvik soja och palmolja
De mest miljöbelastande råvarorna i kraftfoder är soja- och palmoljeprodukter. När vi har undersökt kraftfoder så innehåller de flesta sammansatta produkter (pellets och musli) soja. Vi har även sett att palmolja kan förekomma i kraftfoder. Var noga och läs på innehållsförteckningen. Välj bort kraftfoder med palmolja och soja.
Hör gärna av er till oss om ni har tips på miljömärkt foder och fråga det varumärke som ni använder om de kan ta fram flera mer hållbara produkter.
Hästar mår bra av att gå på bete eftersom den får utöva sina naturliga beteenden som att ströva, söka egen föda och få social träning med andra hästar. Bete bidrar till att hålla våra landskap öppna, något som i dag försvinner idag i snabb takt. Anledningen är att betesmarker inte används lika mycket nu som förr och därför växer de igen.
Blommor, fjärilar och fåglar behöver öppna landskap. Tillsammans förser de oss med ekosystemtjänster som till exempel pollinering. Pollinering gör blommorna på fruktträden till frukt. Visste du att var tredje tugga du äter är tack vare pollinerande bin?
Särskilt naturbetesmarker är värdefulla för den biologiska mångfalden och är hem för många hotade arter som är beroende av just den här sortens mark. En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Om hästarna i större utsträckning skulle beta på naturbetesmarker skulle de bidra än mer till den biologiska mångfalden och kolbindningen.
För att hästarnas bete ska gynna den biologiska mångfalden i naturbetesmarker är det viktigt att planera betet på ett sådant sätt att marken inte trampas sönder eller gödslas upp med gödsel eller foderrester. Om någon häst börjar gnaga bark på värdefulla träd bör den flyttas direkt.
Var har du för bete? Om du inte har tillgång till egen naturbetesmark så kontakta lantbrukare i närheten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse för att se om de har betesmark de kan hyra ut. Idag är det i huvudsak hästar som håller landskapen öppna i Stockholms Län.
Ett gott exempel – hur man man göra?
Ett bra exempel är Lidingö kommun (Stockholm) där man har runt 8 arrenden på sommarbete mellan maj och oktober. Eftersom de sköts på ett bra sätt bidrar det till öppna landskap och marken sköts på ett naturligt sätt. På så sätt sparar man på resurser i kommunen. Det är också ett trevligt inslag för kommuninvånarna. Lars Heints som är ansvarig är dock noga med att understryka att det behöver finnas en balans mellan stängslade och ostängslade ytor så att mark också är tillgängligt för rekreation som promenader.
”För att kommuninvånarna ska uppskatta detta är det viktigt med ostängslade ytor som är slåtterytor och strövområden så att skog och mark är tillgängligt för alla”.
Aurore har arrenderat bete på Lidingö sedan 2013. Hon säger at även om arrendet inte är jättehögt så behöver man lägga ner en hel del resurser. ”Man behöver bland annat investera i stolpar och eltråd. Vi hittade en lokal snickare som hade spillvirke över som vi fick köpa billigt”.
Sen är det ett ganska stort ansvar med dagligt tillsyn, gärna flera gånger om dagen eftersom Lidingö är ett strövområde med mycket folk som rör sig kring hagarna. Det behövs också fyllas på vatten och se till att hästarna inte orsakar skada på tex träd.
Det krävs också att man håller efter och mockar hagarna för att marken inte ska övergödas. ”Vi har löst det med att samarbete med lokala kolonilotter som vill ha hästgödsel i säck. Även privatpersoner har hämtat till sina syrenhäckar och rosor” säger Aurore.
Egentligen är vi väl alla mer inne på att se till att hästen börjar vänja sig vid att äta gräs nu, i lagom takt, inför sommarbetet men vi kör lite foderstat ändå…steg för steg för oss dummies.
Så här skrev jag i slutet på det förra blogginlägget om grovfoder. ”Nästa gång ska jag berätta hur vi gått från att vårt fullblod var (mer :-)) nervig och hade ”löst bajs” till att hålla hullet fint och bli mer harmonisk genom att använda det grovfoder som stallet erbjuder. På ett enkelt sätt! som även fungerar på hans lite mer rundnätta grannar.”
Här ser ni hästen vars mage och hull vi pratar om, Shejken till vardags, Shakitlikeilikeit som professionell…
Varför grovfoder?
En liten repetition kring varför vi fokuserar på att vi ska använda så mycket grovfoder som möjligt i hästens foderstat. Läs gärna mer i vår minirapport.
– hästens välmående, hästar är gjorda för att äta grovfoder eller gräs 14-16 timmar per dag och behöver det både för sin mage, kropp och själ.
– miljöpåverkan är generellt sett lägre för grovfoder jämfört med kraftfoder, undvik helt produkter med soja och palmolja. Att odla grovfoder kan till och med vara bra för marken, det bidrar med mullämnen till jorden.
Varför ska man göra en egen foderstat?
Som ansvarig för din häst behöver du ju veta att den får i sig rätt mängd av alla näringsämnen som är viktiga för hästen och att det räcker till för den träning som du vill genomföra. Den näring som behövs beskrivs oftast i områdena råprotein, energi (MJ) och olika mineralämnen.
Vad var det som gjorde att vi började göra egen foderstat till hästen jag rider? Den häst jag är medryttare till är idag ett 18-årigt fullblod som när han kom till stallet som 11-åring hade lös mage mest hela tiden och hade svårt att hålla hullet och sätta muskler. Han är en känslig häst (kallades för Fjant på Täby galopp…) så när han blev lite stressad så ökade förstås den lösa magen och vi led verkligen med honom! Vi pratade framförallt om två olika typer av lösningar, 1) att ge honom ”snällt” kraftfoder för ”magsårshästar” eller, 2) som jag börjat tänka allt mer på, ge honom så mycket grovfoder som möjligt. Vi valde att börja med det senare och vi har aldrig behövt vända tillbaka.
Faktum är att vi såg resultat snabbt. Magen blev bra, runda och fasta bollar, och vi märkte också en ökad harmoni och ro hos hästen, han blev lugnare av att få äta så fort han var sugen. Han är fortfarande en känslig och lättstressad häst men han liksom slappnade av lite och har en mer harmonisk grundnivå. Magen är ju som sagt själens spegel – eller det är i alla fall viktigt att må bra i magen.
Det här gjorde att vi fick ta ansvar för att beräkna foderstaten själva och nu ska jag visa hur jag gör. Det är som sagt inte svårt, men man måste öva lite och skaffa rätt verktyg. Jag visar och använder det Foderstatsprogram som finns på Hästsveriges hemsida, vilket är det vi själva använder.
Och nu är det dags att beskriva hur jag gör för att hitta rätt foderstat (det vill säga beräkna mängden foder hästen ska äta per dag) för den häst jag rider. Det är en foderstat med så mycket grovfoder som möjligt där vi använder det grovfoder som stallet erbjuder. Det vill säga vi kan inte specialbeställa grovfoder med ett näringsinnehåll som passar optimalt för just vår häst. Vi har tur att vårt stall odlar sitt hösilage med ekologiska metoder och att gödseln från stallet används i odlingen, vilket är bra för miljön. Fodret får dock lite varierat näringsinnehåll från år till år och passar just vår häst mer eller mindre bra från år till år, vilket gör det lite småtrixigt.
Viktigt att komma ihåg är att en foderstat inte ger exakta siffror på decimalen. Det beror på att näringsinnehållet kan variera lite i grovfodret och att alla hästar är lite olika, men det ger en bra fingervisning om vad hästen behöver äta. Och du kan försäkra dig om att den inte får för lite eller för mycket av till exempel olika mineralämnen, vilket är viktigt. Sen är det bara att kolla hästen, äter den upp allt foder? hur är hullet? verkar den må bra? Eller ska vi justera lite i foderstaten? Bara att ändra lite och prova igen…
Ingenting är perfekt, inte det här programmet heller men det fungerar…
Innan du börjar behöver du skaffa fram rätt information:
1.Fodrets näringsinnehåll. För grovfodret får du den informationen från en foderanalys och för kraftfoder och mineralfoder ska informationen finnas på påsen eller företagets hemsida.
Ett exempel på foderanalys
Du behöver ange % TS (torrsubstans) för grovfodret och sedan MJ/kg foder, gram smältbart råprotein/kg foder samt Mg, Ca, P i gram/kg foder och Se i mg/kg foder. (Havre, korn, vetegroddar, vetekli, linfrö, linfrökaka, sojamjöl, betfor, betmelass och vegetabilisk olja behöver du inte kolla upp näringsinnehållet i för det är redan angivet i programmet).
Spara informationen om näringsinnehållet någonstans för det som är lite trist med programmet är att det inte sparar dina tidigare data, du får göra en ny beräkning varje gång.
2.Du behöver veta hästens vikt. Det bästa är förstås om du kan väga den på en våg, det finns på hästkliniker och en del träningsanläggningar. Så om du är på ett ställe där det finns en våg så kan du ju passa på och få en exakt vikt på din häst. Vi har haft det tvivelaktiga nöjet att väga vår häst vid veterinärbesök, han väger in på ca 550 kg.
För den som inte kommer åt en våg finns det vissa formler att ta till för att uppskatta hästens vikt. Det går även att köpa ett speciellt måttband, som säljs av ridsportaffärer, för att få fram uppgiften. På sajten Hästsverige hittar ni några formler som ni kan använda för att uppskatta vikten hos hästen genom att mäta med ett vanligt måttband.
3.Kolla hur lång tid det tar för hästen att äta upp ett kilo hö eller hösilage. Vi vet ju att hästen behöver ha sysselsättning, ättid med grovfoder ,14-16 timmar per dag så då är det bra att veta hur lång tid det tar för hästen att äta till exempel ett kg hö. För en svårfödd häst som vår behöver vi se till att han alltid har något att äta när han vill. Men för en lättfödd häst som kanske kan få i sig tillräckligt med näring genom ganska få kg hö, om höet är näringsrikt, behöver fortfarande få sin ättid tillgodosedd till exempel genom att blanda in lite halm i höet.
4. Du behöver även bedöma hästens hull både för att göra foderstaten och för att sedan löpande hålla koll på att hästen håller hullet, vikten, för att se att allt fungerar som det var tänkt. Att bedöma hullet kan vara lite knepigt, man vänjer sig vid hur sin häst ser ut så det kan vara bra att be någon annan att titta också. Och var försiktig så du inte blandar ihop lite buk med hull det vill säga ”fettansamling” det står mer om det här på Hästsveriges sida, där beskrivs även en 9 gradig skala för hullbedömning som kallas Hennekes skala.
Ett exempel från pdf presentationen om Hennekes 9 gradiga skala.
Jag bifogar även Hennekes skala i en pdf här, jag har den tyvärr bara på engelska. Equine Body Condition Score Presentation.I Hennekes hullbedömnings-system så önskar man att vuxna hästar har en hullpoäng över 4 men lägre än 6. Just avelsston kan däremot ha en högre poäng upp mot 6 till 7 utan att det skapar hälsoproblem hos hästen. Om din häst är runt 5-6 på skalan skulle jag skriva in normal i foderprogrammet. Shejken ligger ofta på gränsen till 5 och om vi tycker han ligger runt 4 så sätter vi mager.
Sen är det dags att använda foderstatsprogrammet
Så här ser ett exempel på förstasidan för en foderstat för vår häst i programmet.
5. Och så gäller det att vara sanningsenlig när det gäller hästens träning 🙂 handen på hjärtat, hur många minuter per dag går hästen i jobb, i skritt respektive trav och galopp? Hästen har ett näringsbehov bara för att kroppen ska fungera, att hålla temperaturen mm, sedan tillkommer ett tillägg i näringsbehov som beror på hur mycket den arbetar.
6. Sen matar vi in uppgifterna från de foder vi använder. Om det är första gången du gör en foderstat med det här programmet så kan det vara intressant att börja med att mata in den foderstat som ni har idag. Det vill säga antal kg hö och kraftfoder samt mineraler och se vad programmet säger, beräknaknappen.
Och eftersom vi gör den här övningen för att säkra att en så stor del av foderstaten består av grovfoder som möjligt så går vi sedan tillbaka till inmatningssidan genom att trycka på ändraknappen och ökar mängden hö eller hösilage (skillnaden för programmet är bara att ange höets/hösilagets %TS=torrsubstans, vilket beskriver hur torrt grovfodret är) tills dess att det täcker näringsbehovet så nära som möjligt.
Du får mata in ett förslag på mängd foder och sedan trycka på beräkna och se vad det ger. Du kan sedan trycka på ändra och komma tillbaka till den här sidan där du kan ändra mängderna i givan och beräkna igen tills det verkar bra. (I bilden finns ett exempel på siffror från en av våra foderberäkningar.)
Det är nu det är bra att kunna uppskatta om du tror att hästen får tillräckligt med tid att äta, räcker kilona till den ättid hästen behöver? kom ihåg att hästen äter även på natten. Kommer den äta upp maten för fort? behöver du blanda i halm? använda slowfeednät?
7.Ge det några veckor och kolla sedan löpande att hästens hull verkar bra och att den verkar må bra.
Vårt resultat kan se lite tokigt ut…
Så här tokigt kan det beräknade resultatet från vår foderstat se ut, se bilden nedan. Det ser ut som om han får alldeles för mycket protein och energi jämfört med hans beräknade behov. Det beror i huvudsak på två saker, våra siffror på grovfodret är ganska osäkra eftersom våra värden bygger på ett genomsnitt av hösilage från flera olika fält. Allra närmast sanningen kommer du om du har en analys per hösilagebal, vilket är mycket ovanligt bland annat för att varje foderanalys kostar pengar. Du kan få en foderanalys från hösilaget som finns på varje fält och då kommer du lite närmare. Det andra skälet tror jag är att han som ett engelskt fullblod är en svårfödd häst och han verkar vara mycket svårfödd. Det verkar som om foderberäkningen för honom alltid behöver ligga minst 25% över vad programmet säger när det gäller energi (MJ). Och för att nå dit med det hösilage vi haft i vinter så får vi även med oss mer protein än vad han behöver. Något som vi förstått, se exempelvis skriften Det smarta hästfodret, inte anses vara skadligt när proteinet kommer från grovfodret till skillnad mot om det kommer från kraftfoder.
I dagsläget får alltså vår häst så mycket hö som han vill äta och så kompletterar vi med antingen betfor och olja om energinivån måste upp eller lusern om proteinnivån måste upp. I år så hade hösilaget lite högt protein och lågt energivärde för just honom så vi får leva med lite högt proteininnehåll och öka energi med hjälp av betfor och olja. Ett annat år tidigare så var höet högt på energi, bra för oss, och lite lågt på protein så då fick vi komplettera med lusernpellets. Mineralbehovet varierar så det får man hela tiden ha koll på vi byter mellan olika mineral-produkter för att dessa innehåller olika mängder av Ca, P, Mg och Se mm. Vi får nu ge honom tillskott av Selen för att matcha upp mineralerna, men det har jag inte lagt in i programmet ännu så det är inte korrigerat i resultatet, som du ser i bilden, som ju nu visar att det är för lågt.
Havre får han mest för syns skull, han får 1 dl när alla andra får kraftfoder, annars blir han besviken och 3 dl havre är ca 150 g.
Andra lärdomar att dela med mig av…
Något som förvånade mig var att när jag ville öka energimängden eller proteinmängden så var hela tiden 1 kg hösilage mer effektivt än att öka havre, betfor eller lusern …så grovfoder verkar verkligen vara det smarta hästfodret.
Något som vi märkt är att det är viktigt att tidigt få koll på om han är på väg ner i vikt i tid, eller upp kan jag tro för andra typer av hästar, för det tar ganska lång tid att korrigera.
När det gäller en svårfödd häst som den vi har så gäller det att se till att han ständigt har att äta när han har lust. För andra lättfödda hästar gäller det att se till att de får sina 14-16 timmars ättid med grovfoder utan att bli feta. Då kan slowfeednät eller att blanda upp höet med halm vara ett alternativ.
Hur ofta räknar jag på foderstaten? Oftast någon gång i månaden, ibland tätare om något ändras särskilt under höst och vår. Det som kan ändras är hur villigt han äter sina kg hösilage. Han verkar till exempel följa utetemperaturen ganska mycket, blir det varmare vill han ha mindre och kallare mer. Ofta är det bara en snabb kontroll att inte mineralbehov ändrats eller att vi behöver öka eller minska betfor, lusern.
Krångligast är kanske att hitta rätt mineralfoder för det ändras ju också beroende på hur mycket mineraler som finns i höet och hur mycket hö han äter. Men även det går ganska lätt, det står på foderföretagens hemsida. Vi har under åren behövt byta mellan två olika sorters mineralfoderblandningar samt foderkalk och nu en tredje lösning med bara Selentillskott.
Det finns ibland en oro för att hästen ska få en höbuk när de äter mycket hö. Det är inte någon fara att de ska få en buk som är problematisk om fodret är näringsrikt och hästen tränas rätt. Det är magmusklerna som är viktiga. Var inte oroliga för lite bukighet, hästar får lite buk när de äter mycket grovfoder, men de är ju gjorda för det. Vår häst har lite höbuk och det är inga problem så länge han tränas hela tiden.
För oss och de flesta andra förstås 🙂 skulle det enklaste vara om vi hade ett hösilage som var optimerat för just honom, i vårt fall ett hösilage med mycket energi och ganska mycket protein. För flera av hans grannar vore det bästa hösilaget ett hö med lågt näringsinnehåll för de är lättfödda, har lätt att lägga på sig. Det bästa vore ju om vi hade olika sorters hösilage till våra olika hästar, men så har vi det inte och det går faktiskt att få det att fungera bra ändå.
Så nästa blogg inom foder tänkte jag undersöka hur det vore om vi kunde köpa ett hösilage med exakt rätt näringsinnehåll till vår häst. Hur tar jag reda på vilket hö eller hösilage det är som är bäst för honom? Och hur kan jag köpa det? Vad ska jag tänka på?
Alla hästar får väl hö och några kilo kraftfoder har de väl alltid fått och mått bra av eller…?
Foto: Elisabeth Riksen
Ja vad handlar det egentligen om? En kompis till mig, som är mycket kunnig på foder, sade en gång att vill man ha ett husdjur som är gjort för och mår bra av kraftfoder eller spannmål så skaffa en råtta! Vad menar han och hur tänker jag? Jag kommer att skriva några bloggar framöver som förklarar hur jag uppfattat att det hänger ihop.
För att förstå hur hästen fungerar i grunden så kan man tänka tillbaka på olika naturprogram på tv där vi sett zebror på en stooor savann. Hästen är också gjord för att leva på en savann, eller stora grässlätter, och röra sig betande i flock. Den äter minst 14-16 timmar per dygn och kan vandra 10-30 km per dag. Det är ju också meningen att den ska äta sig fet när det går, hos oss på sommaren för att ha under vintern. Vad betyder det här för hästen idag?
1 Välmående och harmoni. Man kan säga att hästen är ”programmerad” att leta föda och tugga gräs minst 14-16 timmar även idag. Och eftersom vi inte har tillgång till gräs året om eller tillräckligt stora savanner till våra hästar så är det hö eller hösilage, grovfodret, som ersätter gräset och ger tillräckligt lång ättid, som även är sysselsättning. När man tittar på hästen när den äter hö så ser man ju hur den pysslar med höet och väljer vilka strån den äter först, mulen jobbar, vilket också skickar signaler om lugn och ro. Om hästen inte kan äta sina 14-16 timmar per dygn så kan det leda till att den börjar med sådana beteenden som att äta på staketet, träinredningen, krubbitning eller vävning.
2 Magen är själens spegel. Vi vet ju alla hur vi mår om vi har magknip eller magen kurrar. Eftersom hästen är programmerad att äta så stor mängd gräs, med mycket fibrer, så vet vi ju att den bajsar därefter och mest hela tiden. Deras magsäck är liten men tarmen desto större och längre, med en aktiv blindtarm som också hjälper till. Hästen är helt enkelt gjord för att i stort sett ha ett konstant flöde av grovt material som flödar genom magsäcken och tarmen. Om det blir för långa uppehåll eller för liten volym ökar risken för att det blir stopp i flödet och vi riskerar sjukdomar som kolik. Magsår är tyvärr också ganska vanligt, jag antar att man kan säga att det delvis beror på att magsyran får stå och svida utan att användas för att bearbeta foder. Förutom lång ättid så får det inte vara för långa uppehåll ca tre timmar är det längsta den ska vara utan något att äta. En annan konsekvens av att hästen är gjord för att tugga 14-16 timmar är att det bidrar till att skydda tänderna mot karies, genom att det är den tuggar som saliven produceras och det är saliven som skyddar tänderna mot karies.
3 Våra moderna hästar har väl anpassat sig? Det korta svaret är nej. Precis som andra husdjur som vi styr aveln på som grisar och höns (som ju dessutom har påverkats än snabbare av aveln eftersom de lever en kortare tid) så finns grundmekanismerna och beteendena kvar. Precis som grisen fortfarande vill ha halm att böka med för att bygga ett bo när den ska få griskultingar, fast den inte behövt bygga ett bo på många, många generationer och en höna fortfarande vill sitta på en pinne och sova, fast den nu bor i hus och inte suttit i träd på oerhört många generationer…så behöver hästen äta 14-16 timmar utspritt på hela dygnet, den sover korta stunder och har ett stort rörelsebehov. Om djuren inte får utöva dessa naturliga beteenden så mår de inte bra! Det kanske inte syns så mycket, tyvärr kan många hästar till exempel gå med magsår utan att vi förstår att den är sjuk.
4 Men hästen behöver väl lite kraftfoder för att få all näring den behöver? Njae, inte egentligen, eller det beror på vilket hö den får och om hästen får tillräckligt med tid att äta. Det har hänt mycket på senare tid med vår kunskap om vad hästen behöver, vilket hö som är bra och hur rätt hö kan odlas till rätt häst.
Nästa gång ska jag berätta om hur vi gått från att vårt fullblod var nervig och hade lätt löst bajs hela tiden (sannolikt magsår) till att hålla hullet fint, sätta muskler och bli ”mer” harmonisk i vardagen genom att använda det grovfoder som stallet erbjuder. På ett enkelt sätt! För jag är ingen räknemänniska. Och det fungerar även på hans lite mer rundnätta grannar.
Sen tänkte jag ge mig på att reda ut något som för mig känns lite lurigare och nytt, hur du blir en smartare kund, hur du hittar rätt grovfoder till din häst? Vilket näringsinnehåll behöver höet ha som jag köper för att min hästs behov ska tillgodoses utan kraftfoder? Viket är viktigt om man är i den positionen att man kan köpa in det grovfoder som passar till just min häst. Då kommer jag intervjua en expert på att odla grovfoder.
