Egentligen är vi väl alla mer inne på att se till att hästen börjar vänja sig vid att äta gräs nu, i lagom takt, inför sommarbetet men vi kör lite foderstat ändå…steg för steg för oss dummies.

Så här skrev jag i slutet på det förra blogginlägget om grovfoder. ”Nästa gång ska jag berätta hur vi gått från att vårt fullblod var (mer :-)) nervig och hade ”löst bajs” till att hålla hullet fint och bli mer harmonisk genom att använda det grovfoder som stallet erbjuder. På ett enkelt sätt! som även fungerar på hans lite mer rundnätta grannar.” 

Varför grovfoder?
En liten repetition kring varför vi fokuserar på att vi ska använda så mycket grovfoder som möjligt i hästens foderstat. Läs gärna mer i vår minirapport.
– hästens välmående, hästar är gjorda för att äta grovfoder eller gräs 14-16 timmar per dag och behöver det både för sin mage, kropp och själ.
– miljöpåverkan är generellt sett lägre för grovfoder jämfört med kraftfoder, undvik helt produkter med soja och palmolja. Att odla grovfoder kan till och med vara bra för marken, det bidrar med mullämnen till jorden.

Varför ska man göra en egen foderstat?

Som ansvarig för din häst behöver du ju veta att den får i sig rätt mängd av alla näringsämnen som är viktiga för hästen och att det räcker till för den träning som du vill genomföra. Den näring som behövs beskrivs oftast i områdena råprotein, energi (MJ) och olika mineralämnen.

Vad var det som gjorde att vi började göra egen foderstat till hästen jag rider? Den häst jag är medryttare till är idag ett 18-årigt fullblod som när han kom till stallet som 11-åring hade lös mage mest hela tiden och hade svårt att hålla hullet och sätta muskler. Han är en känslig häst (kallades för Fjant på Täby galopp…) så när han blev lite stressad så ökade förstås den lösa magen och vi led verkligen med honom! Vi pratade framförallt om två olika typer av lösningar, 1) att ge honom ”snällt” kraftfoder för ”magsårshästar” eller, 2) som jag börjat tänka allt mer på, ge honom så mycket grovfoder som möjligt. Vi valde att börja med det senare och vi har aldrig behövt vända tillbaka.

Faktum är att vi såg resultat snabbt. Magen blev bra, runda och fasta bollar, och vi märkte också en ökad harmoni och ro hos hästen, han blev lugnare av att få äta så fort han var sugen. Han är fortfarande en känslig och lättstressad häst men han liksom slappnade av lite och har en mer harmonisk grundnivå. Magen är ju som sagt själens spegel – eller det är i alla fall viktigt att må bra i magen.

Det här gjorde att vi fick ta ansvar för att beräkna foderstaten själva och nu ska jag visa hur jag gör. Det är som sagt inte svårt, men man måste öva lite och skaffa rätt verktyg. Jag visar och använder det Foderstatsprogram som finns på Hästsveriges hemsida, vilket är det vi själva använder.

Och nu är det dags att beskriva hur jag gör för att hitta rätt foderstat (det vill säga beräkna mängden foder hästen ska äta per dag) för den häst jag rider. Det är en foderstat med så mycket grovfoder som möjligt där vi använder det grovfoder som stallet erbjuder. Det vill säga vi kan inte specialbeställa grovfoder med ett näringsinnehåll som passar optimalt för just vår häst. Vi har tur att vårt stall odlar sitt hösilage med ekologiska metoder och att gödseln från stallet används i odlingen, vilket är bra för miljön. Fodret får dock lite varierat näringsinnehåll från år till år och passar just vår häst mer eller mindre bra från år till år, vilket gör det lite småtrixigt.

Viktigt att komma ihåg är att en foderstat inte ger exakta siffror på decimalen. Det beror på att näringsinnehållet kan variera lite i grovfodret och att alla hästar är lite olika, men det ger en bra fingervisning om vad hästen behöver äta. Och du kan försäkra dig om att den inte får för lite eller för mycket av till exempel olika mineralämnen, vilket är viktigt. Sen är det bara att kolla hästen, äter den upp allt foder? hur är hullet? verkar den må bra? Eller ska vi justera lite i foderstaten? Bara att ändra lite och prova igen…

Ingenting är perfekt, inte det här programmet heller men det fungerar…

Innan du börjar behöver du skaffa fram rätt information:

1. Fodrets näringsinnehåll. För grovfodret får du den informationen från en foderanalys och för kraftfoder och mineralfoder ska informationen finnas på påsen eller företagets hemsida.

Du behöver ange % TS (torrsubstans) för grovfodret och sedan MJ/kg foder, gram smältbart råprotein/kg foder samt Mg, Ca, P i gram/kg foder och Se i mg/kg foder. (Havre, korn, vetegroddar, vetekli, linfrö, linfrökaka, sojamjöl, betfor, betmelass och vegetabilisk olja behöver du inte kolla upp näringsinnehållet i för det är redan angivet i programmet).

Spara informationen om näringsinnehållet någonstans för det som är lite trist med programmet är att det inte sparar dina tidigare data, du får göra en ny beräkning varje gång.

2. Du behöver veta hästens vikt. Det bästa är förstås om du kan väga den på en våg, det finns på hästkliniker och en del träningsanläggningar. Så om du är på ett ställe där det finns en våg så kan du ju passa på och få en exakt vikt på din häst. Vi har haft det tvivelaktiga nöjet att väga vår häst vid veterinärbesök, han väger in på ca 550 kg.

För den som inte kommer åt en våg finns det vissa formler att ta till för att uppskatta hästens vikt. Det går även att köpa ett speciellt måttband, som säljs av ridsportaffärer, för att få fram uppgiften. På sajten Hästsverige hittar ni några formler som ni kan använda för att uppskatta vikten hos hästen genom att mäta med ett vanligt måttband.

3. Kolla hur lång tid det tar för hästen att äta upp ett kilo hö eller hösilage. Vi vet ju att hästen behöver ha sysselsättning, ättid med grovfoder ,14-16 timmar per dag så då är det bra att veta hur lång tid det tar för hästen att äta till exempel ett kg hö. För en svårfödd häst som vår behöver vi se till att han alltid har något att äta när han vill. Men för en lättfödd häst som kanske kan få i sig tillräckligt med näring genom ganska få kg hö, om höet är näringsrikt, behöver fortfarande få sin ättid tillgodosedd till exempel genom att blanda in lite halm i höet.

4. Du behöver även bedöma hästens hull både för att göra foderstaten och för att sedan löpande hålla koll på att hästen håller hullet, vikten, för att se att allt fungerar som det var tänkt. Att bedöma hullet kan vara lite knepigt, man vänjer sig vid hur sin häst ser ut så det kan vara bra att be någon annan att titta också. Och var försiktig så du inte blandar ihop lite buk med hull det vill säga ”fettansamling” det står mer om det här på Hästsveriges sida, där beskrivs även en 9 gradig skala för hullbedömning som kallas Hennekes skala.

Jag bifogar även Hennekes skala i en pdf här, jag har den tyvärr bara på engelska. Equine Body Condition Score Presentation.I Hennekes hullbedömnings-system så önskar man att vuxna hästar har en hullpoäng över 4 men lägre än 6. Just avelsston kan däremot ha en högre poäng upp mot 6 till 7 utan att det skapar hälsoproblem hos hästen. Om din häst är runt 5-6 på skalan skulle jag skriva in normal i foderprogrammet. Shejken ligger ofta på gränsen till 5 och om vi tycker han ligger runt 4 så sätter vi mager.

Sen är det dags att använda foderstatsprogrammet

Så här ser ett exempel på förstasidan för en foderstat för vår häst  i programmet.

5. Och så gäller det att vara sanningsenlig när det gäller hästens träning 🙂 handen på hjärtat, hur många minuter per dag går hästen i jobb, i skritt respektive trav och galopp? Hästen har ett näringsbehov bara för att kroppen ska fungera, att hålla temperaturen mm, sedan tillkommer ett tillägg i näringsbehov som beror på hur mycket den arbetar.

6. Sen matar vi in uppgifterna från de foder vi använder. Om det är första gången du gör en foderstat med det här programmet så kan det vara intressant att börja med att mata in den foderstat som ni har idag. Det vill säga antal kg hö och kraftfoder samt mineraler och se vad programmet säger, beräknaknappen.

Och eftersom vi gör den här övningen för att säkra att en så stor del av foderstaten består av grovfoder som möjligt så går vi sedan tillbaka till inmatningssidan genom att trycka på ändraknappen och ökar mängden hö eller hösilage (skillnaden för programmet är bara att ange höets/hösilagets %TS=torrsubstans, vilket beskriver hur torrt grovfodret är) tills dess att det täcker näringsbehovet så nära som möjligt.

Du får mata in ett förslag på mängd foder och sedan trycka på beräkna och se vad det ger. Du kan sedan trycka på ändra och komma tillbaka till den här sidan där du kan ändra mängderna i givan och beräkna igen tills det verkar bra. (I bilden finns ett exempel på siffror från en av våra foderberäkningar.)

 

Det är nu det är bra att kunna uppskatta om du tror att hästen får tillräckligt med tid att äta, räcker kilona till den ättid hästen behöver? kom ihåg att hästen äter även på natten. Kommer den äta upp maten för fort? behöver du blanda i halm? använda slowfeednät?

 

7. Ge det några veckor och kolla sedan löpande att hästens hull verkar bra och att den verkar må bra.

Vårt resultat kan se lite tokigt ut…

Så här tokigt kan det beräknade resultatet från vår foderstat se ut, se bilden nedan. Det ser ut som om han får alldeles för mycket protein och energi jämfört med hans beräknade behov. Det beror i huvudsak på två saker, våra siffror på grovfodret är ganska osäkra eftersom våra värden bygger på ett genomsnitt av hösilage från flera olika fält. Allra närmast sanningen kommer du om du har en analys per hösilagebal, vilket är mycket ovanligt bland annat för att varje foderanalys kostar pengar. Du kan få en foderanalys från hösilaget som finns på varje fält och då kommer du lite närmare. Det andra skälet tror jag är att han som ett engelskt fullblod är en svårfödd häst och han verkar vara mycket svårfödd. Det verkar som om foderberäkningen för honom alltid behöver ligga minst 25% över vad programmet säger när det gäller energi (MJ). Och för att nå dit med det hösilage vi haft i vinter så får vi även med oss mer protein än vad han behöver. Något som vi förstått, se exempelvis skriften Det smarta hästfodret, inte anses vara skadligt när proteinet kommer från grovfodret till skillnad mot om det kommer från kraftfoder.

I dagsläget får alltså vår häst så mycket hö som han vill äta och så kompletterar vi med antingen betfor och olja om energinivån måste upp eller lusern om proteinnivån måste upp. I år så hade hösilaget lite högt protein och lågt energivärde för just honom så vi får leva med lite högt proteininnehåll och öka energi med hjälp av betfor och olja. Ett annat år tidigare så var höet högt på energi, bra för oss, och lite lågt på protein så då fick vi komplettera med lusernpellets. Mineralbehovet varierar så det får man hela tiden ha koll på vi byter mellan olika mineral-produkter för att dessa innehåller olika mängder av Ca, P, Mg och Se mm. Vi får nu ge honom tillskott av Selen för att matcha upp mineralerna, men det har jag inte lagt in i programmet ännu så det är inte korrigerat i resultatet, som du ser i bilden, som ju nu visar att det är för lågt.

Havre får han mest för syns skull, han får 1 dl när alla andra får kraftfoder, annars blir han besviken och 3 dl havre är ca 150 g.

Andra lärdomar att dela med mig av…

• Något som förvånade mig var att när jag ville öka energimängden eller proteinmängden så var hela tiden 1 kg hösilage mer effektivt än att öka havre, betfor eller lusern …så grovfoder verkar verkligen vara det smarta hästfodret.
• Något som vi märkt är att det är viktigt att tidigt få koll på om han är på väg ner i vikt i tid, eller upp kan jag tro för andra typer av hästar, för det tar ganska lång tid att korrigera.
• När det gäller en svårfödd häst som den vi har så gäller det att se till att han ständigt har att äta när han har lust. För andra lättfödda hästar gäller det att se till att de får sina 14-16 timmars ättid med grovfoder utan att bli feta. Då kan slowfeednät eller att blanda upp höet med halm vara ett alternativ.
• Hur ofta räknar jag på foderstaten? Oftast någon gång i månaden, ibland tätare om något ändras särskilt under höst och vår. Det som kan ändras är hur villigt han äter sina kg hösilage. Han verkar till exempel följa utetemperaturen ganska mycket, blir det varmare vill han ha mindre och kallare mer. Ofta är det bara en snabb kontroll att inte mineralbehov ändrats eller att vi behöver öka eller minska betfor, lusern.
• Krångligast är kanske att hitta rätt mineralfoder för det ändras ju också beroende på hur mycket mineraler som finns i höet och hur mycket hö han äter. Men även det går ganska lätt, det står på foderföretagens hemsida. Vi har under åren behövt byta mellan två olika sorters mineralfoderblandningar samt foderkalk och nu en tredje lösning med bara Selentillskott.
• Det finns ibland en oro för att hästen ska få en höbuk när de äter mycket hö. Det är inte någon fara att de ska få en buk som är problematisk om fodret är näringsrikt och hästen tränas rätt. Det är magmusklerna som är viktiga. Var inte oroliga för lite bukighet, hästar får lite buk när de äter mycket grovfoder, men de är ju gjorda för det. Vår häst har lite höbuk och det är inga problem så länge han tränas hela tiden.

För oss och de flesta andra förstås 🙂 skulle det enklaste vara om vi hade ett hösilage som var optimerat för just honom, i vårt fall ett hösilage med mycket energi och ganska mycket protein. För flera av hans grannar vore det bästa hösilaget ett hö med lågt näringsinnehåll för de är lättfödda, har lätt att lägga på sig. Det bästa vore ju om vi hade olika sorters hösilage till våra olika hästar, men så har vi det inte och det går faktiskt att få det att fungera bra ändå.

Så nästa blogg inom foder tänkte jag undersöka hur det vore om vi kunde köpa ett hösilage med exakt rätt näringsinnehåll till vår häst. Hur tar jag reda på vilket hö eller hösilage det är som är bäst för honom? Och hur kan jag köpa det? Vad ska jag tänka på?